• Holmgren

    Hur man slutar sörja någon bortgången

    Jag börjar bli trött på alla de här standardsvaren från psykologer som alltid lyder "det är inget man kan kontrollera, sorgen tar sin tid", "det är olika från person till person, viktigt att låta tiden gå" eller "tiden läker såren även om det känns omöjligt just nu".

    NEJ! Det finns sätt att sluta sörja om man tex mist någon. Först och främst bör man belysa att sorg är en oerhört tung känsla och det krävs mycket för att försöka mildra den, men det finns konkreta åtgärder. Allt handlar egentligen om inställning mot det som har skett och inställning till livet efter att det har skett (mist någon).

    Det är viktigt att tänka på det som hänt MYCKET. Ge det 1-3 dagar, tänk på allt det sorgliga som det här innebär. Vad du som person har gått miste om, och hur det känns efter att det har hänt. Gråt allt vad du kan. Gråt så ögonen svullnar och drick mycket. Det gör inget. Och är du en person som inte gråter så mycket så gör det inget heller. Men försök inte stänga inne känslorna. Gå in djupt på dina känslor och skriv. Skriv om allt du har i huvudet. Tänk på alla bra minnen ni delat. När du slutat sörjt kommer du bara kunna se tillbaka och le åt det goda.

    Det är viktigt att under de här dagarna att du försöker göra något roligt också. Ta paus från gråtandet och kolla på tex någon rolig film, gå på bio, dansa, måla eller vad du nu tycker om att göra. Gör det så ofta du kan. Du MÅSTE tänka att livet går vidare och det här är sådant som händer, det är inte så svårt om man inte gör det svårt för sig. Inget säger att du är övertygad nu. Men försök.

    Efter den tiden måste du sluta tycka synd om dig. Du har fått tiden till att inse och tagit in vad som hänt, och det är otroligt viktigt att du inte går för mycket in på dig själv nu. Det låter hårt, men ju djupare du går in i dina känslor desto längre tid tar sorgeperioden. Försök tänka logiskt. Hela den här tunga känslan är bara känslor. Det är inget tungt och djupt egentligen, det är bara massa kemiska reaktioner i din kropp som reagerat efter en händelse. Biologiskt och naturligt. Att du är ledsen kommer aldrig ta tillbaka den du mist. Det är ingen idé att vara nedstämd för det är som det är och känslor är bara sådant som du antingen kan hämma eller gynna. Har du precis kommit in i din sorgeperiod så kommer det här vara svårt att acceptera och inse, men det är något du kommer att göra när du accepterat.

    Prata MYCKET om den bortgångna. Felet många gör när de sörjer är att de håller det för sig själva, något som kommer göra dig ledsen under en mycket längre tid. Det är bevisat att ju mer man pratar om något känsligt, desto mindre känsligare blir det. Prata med din familj, vänner eller terapeut och försök prata om det så många det bara går. Det kan kännas lite ledsamt först, men du kommer att acceptera det som hänt ju mer du gör det. Snart kan ni till och med prata neutralt kring det.
    Det är framförallt inställningen kring  det som har hänt som är avgörande. Var positivt inställd. Det går, jag lovar. Så länge du ger utrymme till negativa känslor eller ursäktar dig med att det inte går, så kommer det heller inte att gå. Du måste intala dig själv att det här är naturligt för det är det och var inte rädd för att glömma för det kommer du inte göra.

    Det här behöver inte ta flera år, det kan ta veckor eller dagar.
    All kärlek till dig.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-02-28 16:51
    Prata med någon som känner tillit för och som du vill prata med. Kanske de som delar samma sorg, eller någon som står dig nära. Du behöver alltså inte prata med alla om det här. Annars, skriv ner alla tankar!

  • Svar på tråden Hur man slutar sörja någon bortgången
  • Aniiee

    Fast allt det där betyder inte att man slutar sörja. Det hjälper med att ta bort den akuta sorgen, ja, men inte att man slutar sörja helt och hållet och aldrig mer.

    Livet GÅR vidare och det blir mindre påtagligt. Sorgen slutar ta upp vardagen. Men den finns alltid där. Så länge man inte berör den gömmer den sig, men ibland dyker den upp ändå, när annat sorgligt tränger sig på en. 

    Att helt kväva sin sorg är att glömma. Jag vill inte glömma. Hundra sorger och tusen förbannelser har jag haft i mitt liv, men jag vill INTE glömma. Så ibland, när livet ändå är förjäkligt, så sörjer jag även saker som förgått för länge sen, som är dött och begravet och inte "borde" sörjas längre. Jag sörjer, men inte i något svart hål. Jag sörjer och MINNS. Minns det goda, det roliga, det fantastiska. Och sörjer. En stund. Tills vardagen behöver mig igen.


    Yaoi is the opiate of the fangirls
  • Selfish Geene

    Aldrig tror jag. Man lär sig hantera sorgen och leva med den. min morfar dog för 14 år sedan (innan jag hade fyllt 20) och jag kan fortfarande känna sorg när jag träffar nya människor ochtänker på att dom aldrig kommer få lära känna min fantastiska morfar, eller att mina barn gick miste om att lyssna på och prata med en alldeles unik person pä många sätt sörjer jag honom MER nu än när han dog.

  • Aniiee
    Selfish Geene skrev 2014-02-28 19:14:13 följande:
    Aldrig tror jag. Man lär sig hantera sorgen och leva med den. min morfar dog för 14 år sedan (innan jag hade fyllt 20) och jag kan fortfarande känna sorg när jag träffar nya människor ochtänker på att dom aldrig kommer få lära känna min fantastiska morfar, eller att mina barn gick miste om att lyssna på och prata med en alldeles unik person pä många sätt sörjer jag honom MER nu än när han dog.
    Precis så, anser jag..... (Jag saknar också min morfar. Fast han dog en vecka innan jag föddes.....Det är sorg på ett annat sätt.)
    Yaoi is the opiate of the fangirls
  • Ensam hemma

    TS, jag förstår nog hur du menar, men det kanske också beror på vem man förlorat och på vilket sätt det påverkar ditt eget liv. Jag har mist många under mitt liv, syskon, föräldrar och nu min man, så måste jag säga att min sorg varit olika beroende på vem det varit.

    Personligen så håller jag med dem som säger att sorgen tar olika lång tid, såren läker med tiden och sorgen är personlig. Det jobbigaste är väl omgivningens reaktioner, folk vältrar sig i andras olycka, går omvägar för att undvika någon som sörjer och de flesta som jag upplever det vet inte vad de ska säga.

Svar på tråden Hur man slutar sörja någon bortgången