Mittlillafrö

Äldre 20 Apr 12:50

1776 svar

Första barnet, december 2014

hej alla decembermammor!! Jag hoppar gärna in här, behöver få tips, råd, pepptalk osv. Jag lever fortfarande i chock, fick ett plus på Stickan i fredags. Och ingen mer än jag min mamma och partner såklart, vet om detta. Har nämligen börjat lite struligt för min del, så redan gjort ett ultraljud! Enligt min egna uträkning för BF är den 24/12... Vilken julklapp detta kan bli! Men hur mår ni tjejer? Symtom? Känslor? Ska bli kul att få följas åt med er!! Kram

Mittlillafrö

Äldre 20 Apr 15:57

#87

Tillaan skrev 2014-04-20 13:17:20 följande:

Hejsan!

Jag har också varit på tidigt ul, men allt var bra. Misstänker ni någonting tokigt?

Vilken julklapp, grattis!

Tack snälla!! Och detsamma, Grattis!! Jag åkte in till akuten på påskafton, efter att ha haft smärtor i magen 3 nötter i rad. Ganska rejäla, så jag har gråtit. (Även inatt) men läkaren sa att allt såg fint ut, men att jag är väldigt tidigt i min graviditet. Han sa att det var tarmarna som spela ett spratt, mkt som händer i magen nu. Åkte hem med alvedon och omeprazol, eftersom jag har magkatarr sen tidigare.. Hmm får hoppas dessa värkar på nätterna snart är över.

Mittlillafrö

Äldre 21 Apr 04:19

#108

Liv13 skrev 2014-04-21 03:45:44 följande:

Jag vaknade precis upp med smärtor i magen. Har haft molvärk till och från innan men detta känns starkare och mer som mensvärk. Blir lite orolig. Fler med kraftiga magsmärtor? Får en känsla av att det smärtar mer på vänster sida. Men osäker på om det är oro och inbillning pga tidigare utomkvedshavandeskap där. Har inte haft någon blödning. Är i vecka 5 (4+6). Svårt att somna om nu. :(

Hej Liv13!

Då är vi 2. Sitter här i vanlig ordning med smärta i magen. Så skumt att det hela tiden händer när jag sover, förstod inte dem på sjukhuset heller riktigt. Men som sagt, kan vara tarmarna som gör så jättttte ont. Jag upplever faktiskt att jag är väldigt luftig i magen när jag får så ont.. Vart i magen gör det ont på dig??

Kram

Mittlillafrö

Äldre 22 Apr 12:11

#165

Hej igen alla! Härligt att läsa era symtom, om era möten och hur ni mår osv. Själv har jag tyvärr fortfarande jätte ont på nätterna :( ringa MVC idag och fick prata med en jätte trevlig tjej. Även hon menar på att det kan vara tarmarna som spökar. Annars har jag inte direkta symtom, upplever kanske att bröstvårtorna gör lite ont, precis som innan mens. På fredag dka jag på hälsomöte och träffa vår barnmorska för första gången. Spännande.. Sen i slutet på maj fick jag tid för inskrivning. Jag är glad, chockad och samtidigt lite ledsen. Min sambo har svårt att ta in detta och jag vet inte riktigt vad jag ska säga till honom. Just för tillfället tycker han att detta är jobbigt.. Planen var egentligen att påbörja bebisverkstaden i höst för oss, då vi haft lite planer på renovering och en resa tillsammans först. Men nu blev det såhär, och ngt annat beslut finns absolut inte att ta för nån av oss. Men chocken här hemma vill inte riktigt lägga sig.. Jag har nämligen haft en infektion som jag behandlar mig för därav utebliven mens i 2 månader, vilket ledde till slarv vid att skydda sig ( kanske ska förklara det) för vid 28 års ålder vet man hur barn blir till Hur har era killar tagit detta? Kram på er!!

Mittlillafrö

Äldre 22 Apr 12:40

#168

Velig84 skrev 2014-04-22 12:31:55 följande:

Mittlillafrö, min fästman har tagit det jätte bra. Hos oss är det jag som har svårt för det hela :/

Ok.. Ja det är mycket att ta in.. Är en riktigt skum känsla, många tankar, känslor.. Man känner sig så liten på någotvis.. Men hur mår du då?? Känns det inte helt rätt? Var det inte planerat?? Kram

Mittlillafrö

Äldre 22 Apr 12:45

#169

Renesme skrev 2014-04-22 12:33:07 följande:

Jag förstår dig, min sambo och jag var helt överens om att jag skulle bli med barn (han har tjatat i 3 år) och efter CIN3 förändringar kom jag på att jag vill ha barn nu (innan det är försent, eller förändringarna återkommer).

Men när jag berättade att jag hade fått ett positivt test var han knäpp eller i chock. Han frågade varje dag om jag hade fått min mens och sa att strecket var ganska svagt. Då fick jag nog och tog ett i går helt knall rött sträck är i v. 4+5 och sa det här kan du inte förneka haha! och det kunde han ju inte.

Sen berättade att han var jätte orolig för allt och hade hyperventilerat i sängen när han funderade på allt. Jag frågade om han hade ångrat sig, men han svarade att han bara var orolig för hur allt ska bli men att han absolut är jätte glad. jag är ju iof också lite i chock fortfarande, det är så mycket att ta in, föräldraledighet, ekonomi, oro allt som ska köpas ect..

Jag förstår det! Samma här! Men det är inte konstigt att vi känner som vi gör.. Får på något sätt stötta varandra i lyckan som på något sätt är en rädsla. Älskar min kille över allt annat och vi har varit tillsammans länge, men kan inte låta bli att bli ledsen över att han inte vill inse vad som har hänt och att vi kanske är föräldrar om 8 månader. Hoppas detta släpper snart, så jag kan ha någon att prata med. Vill inte säga ngt till nån förrän 12:e veckan gått

Mittlillafrö

Äldre 22 Apr 13:03

#171

Renesme skrev 2014-04-22 12:55:38 följande:

Ja verkligen, jag sa det till min pojkvän: det blir inte bättre för att man oroar sig. Vi får ta allt som det kommer, försöka att landa i känslan av föräldraskap. Det finns så många omogna föräldrar där ute och om de löser föräldraskapet ska vi nog också fixa det!

Jag saknar att prata ut om allt dock, typ med min syster vi är så tajta och pratar alltid om allt. Men ändå har jag och killen sagt att vi ska vänta minst till v.12. jag och min syster har alltid sagt att vi ska försöka bli gravida samtidigt så nu känns det lite som ett svek mot henne. Hon har precis köpt en 2:a med sin pojkvän och vill ta sin högskoleexamen först men jag ville inte vänta 2 år..

Precis! Va tusan, det är är ju det största man kan vara med om, inte konstigt att man bli shaky hehe.. Men man är rolig asså.. Är så avundsjuk på Mina vänner som har barn, älskar barn. Och har nog eg velat ha barn i ett år. Men nu när man sitter här i snart v 6, så blir man nojig haha!! Typiskt mig.. Vi stöttar varann här fram till v 12. Och såklart efter!! Men oj va spännande det är..

Igår var jag ock köpte kläder till min komis nyfödda son. Kunde inte låta bli att drömma mig bort bland alla söta barnkläder.. Förresten är det ngn som inte kunnat låta bli att köpa ngt litet än?? Jag vet att det är absurt, men jag köpte en stickad filt som var så fin att jag inte kunde låta bli..

Mittlillafrö

Äldre 22 Apr 21:34

#189

Renesme skrev 2014-04-22 13:11:45 följande:

ska jag säga vad jag har köpt, jag skäms men här kommer det:

Mini sleep stokke

6 body stl 50

4 body stl 56

5 pyjamas stl 50

4 byxor

3 dyra märkes filtar

skötbord

skallra

nappar och nappflaskor

Maj villan bädd sett

Haha!! Ja där låg jag visst i lä!!

Mittlillafrö

Äldre 22 Apr 21:36

#190

Velig84 skrev 2014-04-22 13:31:02 följande:

Mittlillafrö, det var/är planerat. Fast vi trodde att det skulle ta lite längre tid. Det tog på första försöket efter att jag ätit piller i många år.

Jag är bokstavligen talat livrädd men abort har vi nog uteslutit. Vi ska gå till psykolog genom min barnmorska en gång i veckan. Jag hoppas det kan få mig lugnare. Vi har varit tillsammans i 11år och läget är perfekt för barn nu. Även fast jag fått kalla fötter.

Ok! Det kommer gå galant!! Ni har ju många år på nacken så det fixar ni.. Vi har även många månader på oss att bearbeta detta samt inse vad det är som egentligen händer!! Jag blir gladare och gladare för varje dag <3

Mittlillafrö

Äldre 22 Apr 21:40

#191

Tjejer!! Vet ni eller kan tipsa om några bra böcker ang graviditeten??

Första barnet, december 2014

INNEHÅLL