Vad gör man på scouterna?
Nu vet jag inte ingående vad sjöscouter gör - bara kott&pinnscouter.
Egentligen handlar det om annat än naturen, grundprincipen för scouter är att fostra barn till välfungerande och ansvarstagande vuxna och det gör man med naturen som hjälpmedel. De lär sig att fungera som en i gruppen och ta ansvar så att helheten fungerar. Man växer som människa genom att få och ta ansvar.
Bilden illustrerar rätt bra vad man gör under terminerna:
För att få någonstans att sitta måste man veta hur man surrar ihop slanor och för det måste man kunna knopar. För att laga mat måste man veta hur man förvarar och maten och varför hygien är viktigt. Man måste veta hur man tänder en eld för att kunna laga mat och då måste man veta hur man hugger ved och hur man gör om någon hugger sig i foten. Man lär sig att inget fungerar utan att alla gör sin del. Man lär sig att vara en förebild och lära de som inte kan.
Detaljerna skiljer det sig en del mellan sjö och kott&pinnscouter men principen är att under terminerna lär man sig det man måste veta för att klara sommarlägret.
Sen skiljer det sig oerhört mellan olika kårer och olika förbund, vissa är alltid ute andra är det aldrig. Vissa satsar massor på samarbets- och reflektionsövnigar typ hur är man en bra kamrat, andra gör bara det som ungarna tycker är kul (läs elda och surra). Vissa satsar bara på att vinna tävlingar (finns massor) andra satsar på att få behålla barnen.
Jag tycker inte att scouter passar alla, beroende på kår såklart. det är precis som vilket intresse som helst, allt passar inte alla. Men i scouterna kan man inte uppenbart vantrivas med att samarbeta eftersom scouterna bygger på det. Det låter kul att sova i tält i en vecka men det är inte så jävla charmigt alla gånger då det hällregnar i en vecka och man inte får igång eldhelvetet, allt är blött inklusive sovsäcken, tältet liknar ett bombat Beirut och kompisen bara råkar klafsa med leriga stövlar på mascoten. men mitt i allt det där skitjobbiga finns det oftast något som gör att allt är värt det. Antingen kan det vara ett äventyr, en samlad kvällsfika i ett tält eller helt enkelt känslan av att man fixat det trots allt som gått galet innan.
Sen är inte scouterna för alla hur mycket de än hävdar det. Många barn med särskilda behov söker sig dit, för den lilla gruppens skull, men sanningen är att i princip alla ledare är helt outbildade inom det och föräldrar berättar sällan. Grupperna kan vara små men det är långt ifrån säkert.
Men om man gillar natur och gillar ständiga utmaningar i lagom doser så kan det vara helt underbart bra.