• Anonym (realisten)

    Är inte min rädsla för att vara gravid och att föda ganska BEFOGAD?

    Hej! Jag och min sambo har så smått börjat att prata om barn och jag känner att jag skulle vilja ha ett barn inom några år om allt går som det ska. Problemet är bara att jag känner mig rädd för att vara gravid och föda och att mina rädslor inte är tagna ur intet utan relevanta och befogade.

    1. Det ÄR farligt att vara gravid och föda men jag känner att det inte talas om riskerna. Jag känner att om jag ska försöka bli gravid vill jag göra ett medvetet val och måste då veta vad jag ger mig in på och vad konsekvenserna kan bli. Sedan alltfler av mina vänner blivit föräldrar har jag blivit lite chockad över hur många som har men efter sin graviditet, exempel på detta är tex. en som har haft smärtor när hon kissar i snart tre år efter sin förlossning, andra har ryggproblem, förlorad känsel i slidan, varit nära att förblöda vid ett missfall och förlossningsdepression. Ingen av dessa personer hade fått information om dessa saker (förutom förlossningsdepressionen) innan förlossningen. Varför talas det inte om sånt här? Kroppen slits av graviditeter och är det uppoffringar man förväntas göra så bör man åtminstonde vara medveten om riskerna. Skulle jag bli gravid nu har jag ingen aning om vad jag, förutom de saker som jag listat, kan råka ut för och jag kan knappt hitta någon information på nätet när jag söker, känns som att det bara är en stor tystnad som omger detta.

    2. Jag är rädd för att få vårdskador, bli felbehandlad, bortglömd eller inte få den hjälp jag eventuellt skulle behöva av sjukvården. Sjukhusen och förlossningen är underbemannade, det finns inte tillräckligt med läkare och personalen är överarbetade och stressade. Det är fakta. Har massor med exempel på folk som blivit hemskickade pgr. av platsbrist trots att de borde fått stanna, folk som inte fått smärtlindring i tid, en bebis som var nära på att dö för att de missade att ekg-kurvan var avvikande. Listan kan göras lång och det spelar ingen roll att det går bra för de flesta etc. för jag vill känna mig helt trygg om jag ska föda ett barn.

    Vill mest skriva av mig, om någon orkat läsa allt och känner likadant får ni gärna svara. Känner mig ensam om att känna så här och upplever att de gånger jag tagit upp mina tankar så viftas de ofta bort med argumenten att "det är naturligt att föda barn" och "att vara gravid är ingen sjukdom!". Jaha OCH?! Det är fortfarande farligt och kan ge skador. :(

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-04-24 23:48
    Oj, ber om ursäkt för den helt obefintliga styckeindelningen; skrev trådstarten från mobilen och det blev visst bara en stor gröt av den.

  • Svar på tråden Är inte min rädsla för att vara gravid och att föda ganska BEFOGAD?
  • Anonym (M)

    Du har helt rätt i allt du säger, det är ju så det är. Men förhoppningsvis är det ju värt det, och för de allra flesta så går det ju bra.
    Jag hade precis samma tankar som dig för fyra år sedan, men efter några missfall och ett utomkvedshavandeskap så är det som bortblåst. Antar att man får kalla det för perspektiv.

    Det går att få bra stöd och hjälp, jag har precis blivit gravid och ber till gud att det ska gå bra denna gången. Om det gör det så kommer jag att använda mig av doula vid förlossningen, och meddela barnmorska om farhågor osv.

    Tycker dina tankar är helt normala, men att de kanske tar för stora proportioner. Fokusera på allt som kan gå bra istället, allt annat löser sig. Du kan också lägga mycket ansvar på din partner att lösa sådant och ta ansvar för vad som sker runt dig.

  • Anonym (befogade)

    Dina rädslor är helt befogade. Jag är precis som du, medveten om alla risker med graviditet och barnafödande. Har precis som du en hel del kvinnor omkring mig som har en massvis problem med underlivet efter förlossningen. Jag har bestämt mig för att inte skaffa några barn. Jag vill inte riskera att få problem för resten av livet. Aldrig få kunna kissa eller bajsa normalt eller kunna ha sex igen utan smärta. Det är inte värt det. Sen hur du gör är upp till dig. Vill du har barn får du räkna med att bli inkontinent och ha viss smärta vid sex.

  • Anonym (befogade)
    Anonym (M) skrev 2014-04-24 20:58:55 följande:
    Du har helt rätt i allt du säger, det är ju så det är. Men förhoppningsvis är det ju värt det, och för de allra flesta så går det ju bra.
    Jag hade precis samma tankar som dig för fyra år sedan, men efter några missfall och ett utomkvedshavandeskap så är det som bortblåst. Antar att man får kalla det för perspektiv.

    Det går att få bra stöd och hjälp, jag har precis blivit gravid och ber till gud att det ska gå bra denna gången. Om det gör det så kommer jag att använda mig av doula vid förlossningen, och meddela barnmorska om farhågor osv.

    Tycker dina tankar är helt normala, men att de kanske tar för stora proportioner. Fokusera på allt som kan gå bra istället, allt annat löser sig. Du kan också lägga mycket ansvar på din partner att lösa sådant och ta ansvar för vad som sker runt dig.
    fast det går tyvärr inte bra för de allra flesta, det är en myt :/
  • lövet2

    Det är högst naturligt att vara rädd för döden. Det är naturligt att vara rädd för sjukdomar, olyckor, graviditet och förlossning. Å andra sidan måste man välja om man ska inrätta sitt liv efter den där rädslan eller om man ska satsa på ett leva fullt ut ...

  • Anonym (M)
    Anonym (befogade) skrev 2014-04-24 21:03:59 följande:
    fast det går tyvärr inte bra för de allra flesta, det är en myt :/
    Håller inte med dig där... Det beror nog också på var man drar gränsen och har för definition av "gå bra". Alla mina vänner som fått barn är helt återställda, jo visst lite bristningar och hängigare bröst men inget annat, det anser jag att det gått väldigt bra. Om det inte gick bra för det allra flesta så skulle nog mänskligheten dö ut.
  • Anonym (befogade)
    Anonym (M) skrev 2014-04-24 21:07:23 följande:
    Håller inte med dig där... Det beror nog också på var man drar gränsen och har för definition av "gå bra". Alla mina vänner som fått barn är helt återställda, jo visst lite bristningar och hängigare bröst men inget annat, det anser jag att det gått väldigt bra. Om det inte gick bra för det allra flesta så skulle nog mänskligheten dö ut.

    De allra flesta överlever ja, men väldigt många dras med skador efter sina förlossningar. Det beror på hur man menar att det gick bra. Hälften av alla kvinnor som föder vaginalt får problem med kroppen och underlivet. Naturen har gjort det så att det är bra att de allra flesta kvinnor överlever, men sen om kvinnan får skador eller inte gör inte så mycket, huvudsaken är att hon överlever för barnets/barnens skull.
  • taquine
    lövet2 skrev 2014-04-24 21:06:34 följande:
    Det är högst naturligt att vara rädd för döden. Det är naturligt att vara rädd för sjukdomar, olyckor, graviditet och förlossning. Å andra sidan måste man välja om man ska inrätta sitt liv efter den där rädslan eller om man ska satsa på ett leva fullt ut ...
    Ja så är det ju. För det mesta är det nog värt att våga hoppet än stanna på land. Brukar gälla det mesta här i  livet,  
    If you're going trough hell, keep going/WC
  • Anonym (befogade)
    Anonym (M) skrev 2014-04-24 21:07:23 följande:
    Håller inte med dig där... Det beror nog också på var man drar gränsen och har för definition av "gå bra". Alla mina vänner som fått barn är helt återställda, jo visst lite bristningar och hängigare bröst men inget annat, det anser jag att det gått väldigt bra. Om det inte gick bra för det allra flesta så skulle nog mänskligheten dö ut.
    Men du behöver inte hålla med då undersökningar visar att hälften av alla kvinnor som föder barn får problem med FUNKTIONEN på underlivet. Handlar inte om det estetiska som hängbröst osv
  • Anonym (M)
    Anonym (befogade) skrev 2014-04-24 21:12:48 följande:
    Men du behöver inte hålla med då undersökningar visar att hälften av alla kvinnor som föder barn får problem med FUNKTIONEN på underlivet. Handlar inte om det estetiska som hängbröst osv
    Ja men även i det finns det en skala. Att säga att "Vill du har barn får du räkna med att bli inkontinent och ha viss smärta vid sex." Det tycker jag definitivt är att ta i och att skrämma upp någon till av avstå från barn.
  • Myling
    Anonym (befogade) skrev 2014-04-24 21:10:36 följande:

    De allra flesta överlever ja, men väldigt många dras med skador efter sina förlossningar. Det beror på hur man menar att det gick bra. Hälften av alla kvinnor som föder vaginalt får problem med kroppen och underlivet. Naturen har gjort det så att det är bra att de allra flesta kvinnor överlever, men sen om kvinnan får skador eller inte gör inte så mycket, huvudsaken är att hon överlever för barnets/barnens skull.
    Den där siffran 50% verkar väldigt populär nuförtiden. Visa källa tack!
Svar på tråden Är inte min rädsla för att vara gravid och att föda ganska BEFOGAD?