• Äldre 30 Apr 23:33
    5573 visningar
    14 svar
    14
    5573

    Vill inte vara singel längre!

    Trött på att vara singel. Trött på att få göra allt man förut gjorde som par nu får göra ensam. Trött på att äta ensam. Trött på att sova ensam. Ja jag är faktiskt urless på att vara singel!

    Jag är inte desperat men jag har heller ingen milslång kravlista.
    Senaste förhållandet var det jag som avbröt då han inte var rätt för mig-11 år äldre och hade då ett levnadssätt med alkohol och slagsmål var och varannan dag. Förhållandet innan det så var det ungefär samma men utan slagsmål däremot så dög jag bara till honom som kk och ingen man visar upp som sin flickvän sa han och han var väl 7 år äldre än mig, spel/alkoholmissbrukare fick jag sedan veta så det dejtandet avslutade jag också då jag själv vare sig röker/dricker eller har problem med missbruk. Tydligen drogs dom till mig av någon anledning, kanske var jag sårbar och mottaglig för dessa män då jag sökte efter kärlek och att någon ville ge mig den uppmärksamheten och vilja vara med mig och hitta på saker ihop med mig, min ribba måste ha varit låg ju.... Dessa två gjorde mig rädd för att ta kontakt med killar ett bra tag efter att jag avbröt kontakten.
    Killen innan honom var mitt första och längsta förhållande, det gick jättebra och vi hade det bra fram till att han och jag växte ifrån varandra något år senare så vi gick isär.
    Så jag har bara haft 3 förhållanden, dejter och flirtar räknar jag inte med och någon one-night- stand- typ är jag inte överhuvudtaget.

    Efter det senaste förhållandet så valde jag att vara ensam ett tag för att hitta mig själv och bli stark igen, bygga upp mitt självförtroende och självkänsla. Vilket jag nu gjort väldigt bra och känner mig mogen för ett seriöst förhållande där även barn förhoppningsvis ska ingå inom en snar framtid och om jag får privilegiet att få uppleva att få egna barn så är min lycka gjord. Rädslan är nu att jag inte hinner då jag är 34 år och fortfarande inte hittat rätt man att bilda familj med. Jag vill ju bara ha en man att dela mitt liv med en man som älskar mig för den jag är; en helt vanlig snäll tjej som bara vill bli älskad, få mysa hemma och ja bara leva ihop med. 

    Men VARFÖR hittar jag aldrig honom med stort H?! Varför duger inte jag? är det fel på mig som är ständig singel? Skrämmer jag iväg killarna ifrån mig? Jag ser ju ut helt som vanligt, lite blyg i början men efter ett tag är jag som jag brukar-öppen, trevlig, omtänksam och pratsam.
    Hur ska jag göra för att ta mig ur singelhjulet och hoppa på relationsbandet?

    Tips någon? 
    Jag har provat dejting via nätet och jag verkar vara populär så mitt utseende är det inget fel på ju, inte heller mig som person då jag får mina favoritklick osv. 
    Vill ju inte vara singel mer men vill heller inte ha någon som inte är rätt för mig igen för så desperat är jag inte.
    Vill bara bli älskad av en snäll och omtänksam man. 
    Hjälp någon?!

  • Svar på tråden Vill inte vara singel längre!
  • Äldre 1 May 01:23
    #1

    Känner igen mej i att vara trött på att vara singel. Äta ensam, somna ensam, vakna ensam.. Å inte få höra barnskratt i huset

  • Äldre 1 May 19:43
    #2

    Ja visst är man, då är vi två ilf. Troligen så finns det fler singlar som känner samma som vi eller vad tror du Workman. 

  • Äldre 7 May 20:23
    #3

    Här finns en singelkille.

  • Äldre 31 May 21:05
    #4

    Fick ett surt mail pga denna tråden.
    Personen frågade om jag fick fler svar här än på en dejtingsida.

    Det är ju inte det jag skrev tråden för, jag skrev den för att se om det finns fler som känner som jag. Vill jag skaffa dejter så går man till en dejtingsida eller på annat sätt hittar en dejt.

    Tycker det var taskigt sagt av denna personen. Rynkar på näsan Gråter

  • Äldre 1 Jun 11:08
    #5

    Vissa har förlite för. Dom har inte lärt sig att det dom säger och gör mot andra mest visar vad dom själva är för person..

  • Äldre 1 Jun 11:14
    #6

    Läst lite andra trådar där man diskuterade att det kan ha att göra med att som kvinna utan barn vid den åldern lätt ses som desperat för att de snabbt vill binda sig och skaffa familj. Det kan vara en bidragande faktor att vissa drar sig undan av rädsla att allt kommer att gå väldigt fort fram då kvinnan ofta vill ha familj och snart.

  • Äldre 1 Jun 11:21
    #7

    Känner tyvärr igen mig alltför väl i din beskrivning minus de tidigare pojkvännerna. Jag har provat nätet men känner att många gärna träffas med sikte inställt på sängen.... och det jag vill är ju att träffa någon att lära känna som vill gå längre i förhållandet än enbart till sex. Jag längtar så mycket efter att få egna barn och bilda min egen familj. Det känns många gånger svårt att träffa vänner, syster (som har två små barn) och andra kvinnor på stan som antingen har barn eller är gravida - jag vill också få leva i den där lyckobubblan som dessa kvinnor många gånger verkar leva i :,(. Lycka till önskar jag er som kämpar lika mycket som mig!

  • HåkanH­julhål­t
    Äldre 1 Jun 11:24
    #8

    Är du född 98?

  • Äldre 1 Jun 15:58
    #9
    HåkanHjulhålt skrev 2014-06-01 11:24:23 följande:
    Är du född 98?
    Nej -79, mittemellan 70-talet och 80-talets brytning med 7mån. =)
  • Äldre 1 Jun 16:08
    #10
    Threezool skrev 2014-06-01 11:14:57 följande:
    Läst lite andra trådar där man diskuterade att det kan ha att göra med att som kvinna utan barn vid den åldern lätt ses som desperat för att de snabbt vill binda sig och skaffa familj. Det kan vara en bidragande faktor att vissa drar sig undan av rädsla att allt kommer att gå väldigt fort fram då kvinnan ofta vill ha familj och snart.
    Mmmm visst kan det vara så men desperat är jag inte. Mest fundersam över min situation.....
    Har pratat med massor av andra som varit i min sits och som tagit sig ur den. Jag trodde först att det beror på att jag inte är attraktiv nog för att en man ska visa intresse för mig. Eller för att jag skrämmer iväg dom för att jag vågar säga vad jag tycker och tänker då och då ( inte jämt och ständigt men jag försöker stå för det jag tror är rätt.) Sen så trodde jag att jag är den typen av tjej som alltid kommer vara singel men då gjorde jag en undersökning hehe jag logga in på ett par olika dejtingsidor med foto och försökte beskriva mig själv så gott det gick. Idag har jag över 1000 besök, flera mail, flera flörtinviter och jag är favorit bland 20 killar. Sen så prova jag lite spontant på killar som absolut inte attraherar mig och de föll för mig mer eller mindre så det är inte fel på mitt utseende blev den slutsatsen, jag har inte ett utseende som 34 utan mer som 25+.

    Jag tror att det hakar upp sig vid att jag är lite osäker och lite blyg för att ta kontakt och för att ta för mig. Jag måste släppa kontrollen över allt och alla och bara leva. Det jobbar jag på nu.

    Det behöver inte gå fort bara man har samma livsplan ihop. Många killar som jag mött är yngre än mig och de är på samma plan som jag;bilda familj och få ett tryggt förhållande. 

    Tack för din kommentar den var riktigt bra. =) 
  • Äldre 1 Jun 16:10
    #11
    Workman skrev 2014-06-01 11:08:22 följande:
    Vissa har förlite för. Dom har inte lärt sig att det dom säger och gör mot andra mest visar vad dom själva är för person..
    Denne mannen/kvinnan tog bort sig från FL så jag kan inte svara honom/henne. 
    Sant-det som kommer ut är oftast spegeln på dem själva. 
  • Äldre 1 Jun 16:10
    #12
    hhcftw skrev 2014-05-07 20:23:43 följande:
    Här finns en singelkille.
    Då är vi ilf 3. =) 
  • Äldre 1 Jun 16:14
    #13
    orkar inte längre skrev 2014-06-01 11:21:53 följande:
    Känner tyvärr igen mig alltför väl i din beskrivning minus de tidigare pojkvännerna. Jag har provat nätet men känner att många gärna träffas med sikte inställt på sängen.... och det jag vill är ju att träffa någon att lära känna som vill gå längre i förhållandet än enbart till sex. Jag längtar så mycket efter att få egna barn och bilda min egen familj. Det känns många gånger svårt att träffa vänner, syster (som har två små barn) och andra kvinnor på stan som antingen har barn eller är gravida - jag vill också få leva i den där lyckobubblan som dessa kvinnor många gånger verkar leva i :,(. Lycka till önskar jag er som kämpar lika mycket som mig!
    Ja du det är inte lätt att gå på stan, träffa andra med barn på väg eller i handen. Man läser lyckliga statusar på fb, ser foton och ultraljudsbilder och dom är jättelyckliga. Sen sitter man där ensam och undrar: Men jag då? Glömmer Cupido mig eller missar han varje gång. Sen kommer tankarna att det finns ingen för mig, jag är dömd att leva ensam. Jag kommer bli den där galna tanten med 40 katter och 5 hundar i en enorm vildvuxen trädgård ute i skogen som ingen bryr sig om och troligen kommer man få ett öknamn därefter. Det är inte roligt alls när dessa tankar kommer men man försöker slå dem ifrån sig och försöker leva dag för dag på bästa sätt.

    Du och jag kan kämpa emot vårat mål ihop så när vi får en förändring i vårat liv så meddelar vi varandra i denna tråden =) Kramar! 
  • Äldre 1 Jun 22:03
    #14

    Absolut ☺

Svar på tråden Vill inte vara singel längre!