Hjälp mig, jag är karltokig!
Tror att total avhållsamhet är det enda som hjälper.
Annars är jag där. Är han upptagen? Bara större utmaning. Är han snygg, yngre, äldre, kollega, ex, gift, kinky osv. Bara större kick. Periodvis kommer jag till insikt. Låter bli att festa, eller träffa killar alls, och fokuserar på annat ett par månader.
Sen är jag där igen. Jag behöver bekräftelsen.
Konstigt, för jag tycker själv att jag är både trevlig och ser bra ut, mycket kräsen när det kommer till pojkvän. Så självförtroendet är det inget fel på. Men kicken som raggandet ger mig.. Är det normalt? Är inge kul att ha ångest en vecka, då och då när jag gjort såhär..
du får väl napp varje sekund, I bet.
