Det man inte vet, lider man inte av?
Vad anser ni? Om man t.ex. har en älskare/älskarinna vid sidan av, och partnern aldrig får reda på det, är det okej?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-05-14 15:53
Om det är en engångsgrej?
Vad anser ni? Om man t.ex. har en älskare/älskarinna vid sidan av, och partnern aldrig får reda på det, är det okej?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-05-14 15:53
Om det är en engångsgrej?
delvis sa e de ju sant man kan ju inte lida av de du inte vet. men de ar in under nan omstendighet ok o e man det iaf far man allt vara uppriktig !
Det många missar att räkna in är riskfaktorn när man tror att "ingen får veta".
Erfarenhetsmässigt så finns det i princip inga 100%-iga hemligheter. Detta beror på att man är minst två personer inblandade och du kan bara kontrollera dig själv och ev. misstag.
Statistiken/erfarenheten visar också att väldigt, väldigt många otrogna blir påkomna.
Jämförelsen kan göras med att jag väljer att låta barnen åka bil med mig - utan att ha bilbälte på sig.
Hur många föräldrar skulle tycka det var ok?
Om ni fick höra det efteråt, att jag sa: "nej de satt utan bälte i rusningstrafik"
Sen skulle jag lägga till: "Det hände ju inget så därför har du ingen anledning att vara upprörd eller arg. Skadan är 0%"
Jag skulle vilja påstå att skadan inte är 0% eftersom man faktiskt behöver väga in risken att något skulle kunna hända när man bedömer skadenvån.
På samma sätt måste man faktiskt konstatera att det innebär en skada att vara otrogen - om man väger in risken för upptäckt. Eftersom den aldrig kan bli 0% så skadar man sin partner (och ev. andra som drabbas vid en upptäckt) oavsett..
Nope, det är inte ok om man inte lever i någon sorts öppet förhållande.
Ja. Fast det är ju svårt att garantera att det aldrig kommer fram.
Om det inte händer i Vegas. Allt som händer i Vegas stannar i Vegas.
Jag har varit med om båda sidor, både varit med kvinnor som varit otrogna mot sina män och jag var varit med tjejer/killar trots att jag haft flickvän.
Det har inte upptäckts en enda gång, och eftersom de flesta av "affärerna" är helt avslutade, vet jag ju att det aldrig kommer uppdagas.
Detta är lite samma argument som när folk påstår att rökning är ofarligt med argumentet:
"Jag har en morbror som blev 90 år trots att han rökte".
Visst finns det en hel del otrohetsaffärer som aldrig uppdagas - men man kan aldrig bortse ifrån risken. Man måste ta med risken i beräkningen och beslutet för att komma fram till om det innebär något möjligt lidande.
sen har anonym (tänker) en poäng ovan också..
Är målet att inte otroheten ska komma fram eller är målet att utveckla en fungerande och lycklig relation?
Otrohet kan skada på flera olika sätt:
- det uppdagas och leder till hat, bitterhet, spruckna hem och barn mm. som drabbas
- det leder till att relationen blir sämre (man slutar att kämpa hemma) och dör.
- det skadar omgivning, vänner på andra sätt (om man som nära vän "tvingas" delta i lögner mm.)
Nej, hur man än vänder på det kan man inte påstå att "Det man inte vet har man inte ont av" är ett giltigt argument för att välja otrohet.
Om däremot otroheten är ett faktum (men avslutad och överspelad) så kan det mycket väl vara så - i vissa fall - att man skadar mer genom att berätta.. Men det är en annan sak, det innebär inte att otroheten var ok (aldrig).. en viss skada uppstår direkt när man är otrogen oavsett om man blir upptäckt eller inte.