Det är vanligt att bebisar sover i samma rum som sina föräldrar, åtminstone första tiden. Därefter brukar det variera stort när barnet flyttar ut ur föräldrarnas sovrum och till egen säng/eget rum. Hur har det varit i din familj? Om du har flera barn så berätta gärna om det skiljt sig åt.
Alma var 9 år (samsov i ca 5 år o sov därefter på madrass i samma rum).
Hedda är 5 år o sover i min säng.
Den äldsta var 3 år, för hon kunde inte sova ensam i sitt rum. När lillebror var 1 år och flyttade dit med henne, då gick det däremot bra. Övriga barn har varit 1 år när de flyttat ut ur sovrummet.
10 månader, då flyttade vi och han kunde sova själv i sitt rum
Stor skillnad på sömn både för oss och för honom! Han började sova 19-0730 varje natt nästan omedelbart.
Stora dottern hade precis fyllt tre och lilla dottern hann nästan bli 3,5 år. De kommer dock ofta till oss och sover i vår säng på natten.Stora dottern samsov med oss till hon var två år och lilla dottern samsov tills hon var ca 1,5 år gammal och sedan de fått egen säng i vårt sovrum.
Runt 9-10 år har de alla varit. Jag har en 8-åring kvar i sängen just nu.
Kring 1-års åldern när dom börjat sova hela nätterna utan att vakna för mat/omsövning. Medan det fortfarande var uppvak på nätterna var det mest praktiskt att ha dem i samma rum/säng.
Förresten är det en sanning med modifikation. Dom sover ofta i våran säng fortfarande, 7-åringen kommer i princip varje natt och 9-åringen somnar kanske 1-2 kvällar/vecka i våran säng. Är dom sjuka får dom alltid somna hos oss.
Givetvis har vi perioder då han sover hos oss. Är inne i en lång sådan period nu strax innan han fyllde 2 så började han sova oroligt. Och alltid när han har feber sover han m oss. Dock sover han bättre i sitt rum men det är mest för att jag vill ha honom nära ..
10,5 månad
Barnen har fått ligga i eget rum från första dagen hemma.Skrik o gnäll ett par veckor och sedan gick det bra.
Mat ngn gång per natt för att ge de kraft o lugn sömn.
Barn är allt för bortskämda med samsovande idag !