Vi finns, vi som ångrar barn

Ni som säger att ni ångrar era barn menar ni då att om ni kunde så skulle ni gå tllbaka i tiden och välja ett liv utan era barn, hm vad jag undrar är om ni verklgen skulle välja bort att få träffa era små och att aldrig få lära känna dem? Jag har så svårt att förstå att ni kan känna så, kan ni verkligen titta på era barn och ärligt säga att ni önskar att de aldrig hade födds?

Jag menar inte att vara drygeller något här utan är verkligen nyfiken på om jag har uppfattat det hela rätt?
Jag kan vara så jäkla trött på mina ungar ibland och kan tänka att det hade varit så mycket skönre om jag aldrig hade skaffat barn men aldrig att jag ångrar barne utan det är situationen jag ångrar och så fort det jobbiga har gått över så vet jag att jag är den lyckligaste människan i världen just för att dessa fyra underverk är mina.
Därför undrar jag om ni verkligen skulle vilja att barnen inte fanns om ni fick vlja om.

Eh hur kunnde du få mitt inlägg till att jag skulle vara morlatant?
Jjag tycker helt ärligt jäkligt synd om er som känner så här, det måste vara för jäkligt för ni har verkligen satt er i en situation som ni inte kan ta er ur och det under en herrans många år.

Vad jag försökte fråga var just att även nu när ni känner era barn och jag tror faktiskt att även om situationen är förbannat jobbig så älskar ni barnen, om ni var tvugna att välja nu när ni ändå känner era barn skulle ni välja det då...det folk har svarat i tråden är om de inte visste om sina barn så skulle de välja bort dem, min fråga var alltså om man var tvungen att välja när man kände dem....hm jag hajar att min fråga är krångligt ställd men kommer inte på något annat sätt att ställa den så jag hoppas ni förstår hur jag menar

Det var lite det som var min fråga, om du nu visste om dem, om det var gjort så att du fick gå tillbaka i tiden men du var tvugnen att hela tiden veta om vad du hade valt bort skulle du göra det då?
Hm för att komplicera det hela lite till så skulle du veta om det hela tiden men ingen annan, så du skulle aldrig bli dömd i andras ögon för det val du hade gjort, skulle du då välja bort de små?

Och åter igen jag födömer faktiskt ingen som känner så, snarare så tycker jag synd om er som inte kan känna den totala lycka som barnen faktiskt ger en.

Det där köper jag faktiskt inte, bara för att man inte ångrar sina barn så betyder det inte att livet med dem är lätt faktiskt....själv har jag fyra barn med ADHD, Asperger och Tourettes, nej livet med dem är inte speciellt lätt och det finns massor av mot vind men jag ångrar mig inte ändå efter som jag faktiskt i allt det jobbiga finner stunder av total lycka som väger upp...men att det skulle göra att de som ångrar sina barn men ändå är kvar skulle älska sina barn mer det köper jag faktiskt inte