Anonym (TS ångrar)

Äldre 14 Jun 10:41

780 svar

Vi finns, vi som ångrar barn

Jag ser att det kommer upp trådar där barnfria berättar om hur de måste försvara sitt barnfria liv, vilket är så tråkigt att det ska behöva göras. Till er som tjatar om att ni "fattar inte varför man inte vill ha" och att "ingen ångrar sina barn" vill jag bara säga: ni behöver inte fatta och jo visst finns det många som ångrar sina barn (t.ex. jag själv och sen vet jag två kvinnor till). Ni vet bara inte om det för det är inget man berättar i allmänhet, allt för att hålla fasaden om att allt är bra, livet leker och är perfekt, ungefär som på facebook.

Jag är en av de kvinnor som ångrar att de skaffade sina barn, deal with it, pga grupptrycket och samhällets hjärntvätt, och nu kan jag knappast lämna bort henne. Vi finns, vi har insett att detta faktiskt inte passade oss och tyvärr är våra oönskade barn offren för våra ogenomtänkta beslut/enträgna påtryckningar från omgivningen. Visst står vi för konsekvenserna och tar hand om barnen, men det är synd att inte ha fått leva sitt egna, riktiga liv från första början. Med detta alternativa liv menar jag inte t.ex. supa sig full varje helg eller konstant resa jorden runt, jag är nykterist och reser rätt sällan, men aspekter såsom ansvaret, övrig livsstil, meningsfullt arbete/projekt, egentid, personliga behov och personlig lämplighet som förälder.

Creds till alla som tänker igenom detta livsval noga och gör klart för sig själva vad de vill och inte vill ha och sedan handlar efter det istället för att i blindo bara göra vad resten av flocken säger och gör, det om något är ansvarsfullt, var säkra på det ni barnfria

. Ni som tjatar, hintar och dömer våra liv, håll tyst bara om ni inte kan stänga av vad ni tänker och tycker att ni känner.

Anonym (Ja)

Äldre 15 Jun 22:17

#401

AnooYoo skrev 2014-06-15 22:10:31 följande:

Försök acceptera att det bara är du som känner dina känslor så som de känns för dig, och att andras subjektiva upplevelser av sina dito är lika verkliga för dem som dina är för dig.

Och skriv "mitt" barn istället för "ens" när det är vad du menar.

Du har aldrig fött barn så jag förstår inte riktigt hur du då ens kan ha en förståelse öht att ha barn.

Har du sett hur djur försvarar sina barn i verkligheten eller på TV, typ naturprogram?
Det är så mycket som man älskar sitt barn. Det har ingenting med hur mkt du älskar en annan människa som inte är ditt barn. Ett barn som man fött skyddar man både fysiskt och psykiskt. Man talar inte om för sitt barn att barnet är ett misstag. Då är något riktigt fel.

Jag tycker att det är synd att det finns de i tråden som inte har fött barn som uttalar sig. Intressantare är att få veta från de som har fött barn och inte kan känna riktigt kärlek eller jämföra kärleken med sitt barn som till sin sambo. Att den är likadan. Det tycker jag är intressant. Inte hur barnlösa tänker.

Octavia

Äldre 15 Jun 22:19

#402

Varg77 skrev 2014-06-15 22:14:29 följande:

Det finns många kvinnor som "sköter" om sina män som små bebisar också.. :P
Det är ju bara kolla här på Familjeliv för att se hur mycket problem det finns i alla typer av relationer.
Och självklart blir det tvister med ett barn också, då man är olika individer.

Att man till 100% måste sköta om en bebis borde inte komma som en chock för någon.. därför är det ju bra om man har ett backuper när man behöver lite avlastning.. Har man inte alls tänkt på det innan så är det ju jäkligt synd.

Men då kan man ju jobba på det med mannen eller välja att avsluta förhållandet. Det går inte med ett barn.

Det är för övrigt inte bara en bebis som man behöver sköta om 100% utan det behöver man göra även med större barn. Hela ansvaret för deras väl och ve ligger på föräldrarna och man får inrätta sig till väldigt stor del efter sitt barn och hens behov.
Jag tror att magnituden av det åtagandet är svårt att föreställa sig innan man varit med om det och jag tror också att det är ganska vanligt att man, åtminstone då och då eller i perioder, tycker att det är nästan överväldigande. Jag förstår att det finns människor som skulle välja bort att skaffa barn om de hade möjlighet att starta om livet, trots att de älskar de de redan har.

Anonym (Munter)

Äldre 15 Jun 22:19

#403

Hur vore det om besserwissrarna som tror att de vet så mycket om saker som de uppenbart inte har någon aning om tar till sig vad de som faktiskt är i situationen skriver istället för att tro så mycket. Vem vet - ni kanske lär er något nytt och blir en erfarenhet rikare. Att lyssna på andras erfarenheter berikar betydligt mer än att försöka överösta med sina egna felaktigheter. Att ponera att ni vet mer än dem det berör är ju bara så urbota dumt.

Sen är det komiskt att det anses egoistiskt att inte vilja ha barn men att skaffa barn som en försäkran att man är älskad och slipper vara ensam som gammal, det är bevis på motsatsen. Jo men. Många av dem jag känner som inte har barn jobbar (både för lön men också ideellt) med att hjälpa andra - t ex inom vården men också med att hjälpa katthem, hemlösa, jobba för BRIS, arbeta aktivt med miljöfrågor etc. Men bara för att de inte själva vill klämma ur sig en unge är de egoistiska och jordens avskräde.

Det som är skrämmande är hur högt vissa människor tror om sig själva och bristen på ödmjukhet och empati inför andra människor.

Varg77

Äldre 15 Jun 22:23

#404

AnooYoo skrev 2014-06-15 22:10:31 följande:

Försök acceptera att det bara är du som känner dina känslor så som de känns för dig, och att andras subjektiva upplevelser av sina dito är lika verkliga för dem som dina är för dig.

Och skriv "mitt" barn istället för "ens" när det är vad du menar.

Men det är ju ändå lite roligt att du skriver så mycket om barn när du nu valt att inte ha några.. Då du nu skrev att du är så glad att "ha rätt" när det gäller folk som ångrar sig, det stämmer ju inte om du istället tar min bild av saker och ting.

Hur som helst, från dag ett har jag ju valt att skapa ett band till min son som är ett som jag vill ha.. Jag såg också till att ha de bästa förutsättningarna för mitt barn när det kom till världen och hittills har det varit väldigt smärtfritt därför, tror jag.

Min son har endast förgyllt mitt liv tusenfalt. Så enkelt kan det också vara.

AnooYoo

Äldre 15 Jun 22:24

#405

Anonym (Ja) skrev 2014-06-15 22:17:30 följande:

Du har aldrig fött barn så jag förstår inte riktigt hur du då ens kan ha en förståelse öht att ha barn.

Har du sett hur djur försvarar sina barn i verkligheten eller på TV, typ naturprogram?
Det är så mycket som man älskar sitt barn. Det har ingenting med hur mkt du älskar en annan människa som inte är ditt barn. Ett barn som man fött skyddar man både fysiskt och psykiskt. Man talar inte om för sitt barn att barnet är ett misstag. Då är något riktigt fel.

Jag tycker att det är synd att det finns de i tråden som inte har fött barn som uttalar sig. Intressantare är att få veta från de som har fött barn och inte kan känna riktigt kärlek eller jämföra kärleken med sitt barn som till sin sambo. Att den är likadan. Det tycker jag är intressant. Inte hur barnlösa tänker.

Det ligger i själva konceptet empati att kunna sätta sig in i att andra kan ha känslor man inte själv har. Till exempel kan jag förstå att föräldrars kärlek för sina barn är annorlunda än mina känslor för de jag älskar, men också att alla som har barn inte älskar dem på samma sätt bara för att de är föräldrar.

Du kanske skyddar det barn du fött på det sätt du beskriver. Andra gör det (uppenbarligen) inte.

Jag tycker att det är synd att du bara kan uppbåda intresse för åsikter som kommer från din egen intressesfär och tycks anse att bara de som har haft eller delar dina specifika känslor ska få uttala sig. Det är inte grunden för vad jag menar är en intressant diskussion.

Som tur är verkar det ju bli rättvist i alla fall eftersom varken du eller jag kommer att få som vi vill.

Anonym (duärinteensam!)

Äldre 15 Jun 22:25

#406

Varg77 skrev 2014-06-15 22:01:11 följande:

Som sagt tror jag då att det ligger nåt annat i bakgrunden iaf.

Många i tråden som ångrat sina barn har ju själva erkänt att deras föräldrar var likadana, klart sådant "smittar" av sig!

Eller ta alla föräldrar som är värdelösa som föräldrar och kanske kör med både psykisk och fysisk misshandel, och sen är de förvånade över att barnet är så "upproriskt". Har sett det så många gånger!
Ja det är väl inte konstigt att barnet också då blir svårälskat, när det inte fått lära sig hemma vad riktig kärlek är.
Men en del kan liksom inte göra den kopplingen, de tror bara att det är något medfött fel på ungen.. Jo säkert..

Ens barn kommer till världen som ett tomt ark, du väljer ju själv vad du gör av det.. Och får även konsekvenserna av det.

Tro på du. Eller testa det som kallas att ha ett öppet sinne... Och igen, jag älskar mitt barn.

Anonym (syster)

Äldre 15 Jun 22:27

#407

Min egna syster har uttryckt sin skam över att ånga sina barn. Men när man talat med henne så inser man att det inte är barnen utan beslutet hon tog att skaffa barn under den perioden och med den mannen. Som ni kan lista ut så är hon ensam med två små barn, och hennes yrke går inte ihop med förskoletiderna, så konstant stressoch pusslande för att få allt att gå ihop. Men hon har sin familj som stödjer och avlastar. Men jag kan förstå att vissa ångrar beslutet att man skaffa barn, för det är tufft i perioder och desto värre om man står själv med allt. För mig finns det en sillnad att se sitt barn och känna, jag vill inte ha Dig vs. Jag ångrar att jag tog beslutet och skapa mig det här livet under dessa omstädigheter, alt jag hade velat avsatt mer tidför mig själv innan familjelivet etc.

Anonym (duärinteensam!)

Äldre 15 Jun 22:27

#408

AnooYoo skrev 2014-06-15 22:10:31 följande:

Försök acceptera att det bara är du som känner dina känslor så som de känns för dig, och att andras subjektiva upplevelser av sina dito är lika verkliga för dem som dina är för dig.

Och skriv "mitt" barn istället för "ens" när det är vad du menar.

AnooYoo

Äldre 15 Jun 22:28

#409

Varg77 skrev 2014-06-15 22:23:30 följande:

Men det är ju ändå lite roligt att du skriver så mycket om barn när du nu valt att inte ha några.. Då du nu skrev att du är så glad att "ha rätt" när det gäller folk som ångrar sig, det stämmer ju inte om du istället tar min bild av saker och ting.

Hur som helst, från dag ett har jag ju valt att skapa ett band till min son som är ett som jag vill ha.. Jag såg också till att ha de bästa förutsättningarna för mitt barn när det kom till världen och hittills har det varit väldigt smärtfritt därför, tror jag.

Min son har endast förgyllt mitt liv tusenfalt. Så enkelt kan det också vara.

Varför är det roligt? Jag kan ha ha åsikter om barn även om jag inte vill vara förälder. Har du några åsikter om politik? Är du politiker? Tycker du något om musik du inte har skapat själv?

Jag har rätt. Det finns de som ångrar sina barn. Hur gör din bild det osant?

Anonym (Munter)

Äldre 15 Jun 22:28

#410

Anonym (Ja) skrev 2014-06-15 22:17:30 följande:

Du har aldrig fött barn så jag förstår inte riktigt hur du då ens kan ha en förståelse öht att ha barn.

Har du sett hur djur försvarar sina barn i verkligheten eller på TV, typ naturprogram?

Det är så mycket som man älskar sitt barn. Det har ingenting med hur mkt du älskar en annan människa som inte är ditt barn. Ett barn som man fött skyddar man både fysiskt och psykiskt. Man talar inte om för sitt barn att barnet är ett misstag. Då är något riktigt fel.

Jag tycker att det är synd att det finns de i tråden som inte har fött barn som uttalar sig. Intressantare är att få veta från de som har fött barn och inte kan känna riktigt kärlek eller jämföra kärleken med sitt barn som till sin sambo. Att den är likadan. Det tycker jag är intressant. Inte hur barnlösa tänker.

Och jag tycker att det är intressant att få veta hur de som ångrar sina barn tänker; att få ta del av deras upplevelse och försöka förstå dem. Att lyssna på förutfattade meningar från föräldrar som inte har en aning är inte speciellt lärorikt utan bara tröttsamt. Men vi kan inte alla få som vi vill.

Vi finns, vi som ångrar barn

INNEHÅLL