Velouria skrev 2014-06-21 09:35:14 följande:
Var inte judarna också farliga en gång i tiden? Vad hände med dem sen när folk "insåg" detta?
Vad jag kan se att Sverige och Europa är på väg, är mot Hitlers tid. Högerextrema radikaliseras ännu mer och med hjälp av högervindarna känner fler och fler före detta "smygrasister" att deras åsikter nu har legitimerats. Den senaste månaden har två våldsamma situationer med hatmotiv skett i min stad. Och hatet var riktat mot barn med MENA-ursprung.
Hur tror du att man kan förhindra att våld inte ska förekomma mot oskyldiga människor men att man samtidigt ska kunna föra en skrämselpropaganda mot enskilda grupper av människor?
Judarna levde ju också många gånger under bättre förhållanden än den infödda befolkningen i de europeiska länder där de uppehöll sig. Jag har läst åtskilliga skildringar av judiska överlevande, och det som slagit mig varje gång är att fotot över deras barndomshem jämt visar en närmast palatsliknande byggnad... Och de fick alltid gå i skolor, gymnasiet och universitetet - i en tid när majoriteten av alla ungdomar i Europa endast gick folkskola och fick börja arbeta vid 14.
Och yttranden som "min mamma älskade vackra saker. Hon samlade på Meissenporslin". Jaha, men de tyska husfruarna kanske också älskade vackra saker - men de hade inte råd att köpa några...
Eller en skildring jag läste av en ungersk judinna som fick gå i "dödsmarchen", där hon bevakades av en infödd ungersk yngling som blivit nazist (s.k. "Pilkorsare"). Hon skrev efter alla år om hur förödmjukande det varit att hon varit tvungen att lyda denne yngling, då han haft lägre social status än hon hemma i Budapest, hans pappa hade varit vanlig arbetare, de hade bott i ett sämre område o.s.v.. Hon, judinnan, ansåg sig alltså vara finare än den infödde ungraren!!! Samtidigt är det alltid, i dessa skildringar, väldigt oklart hur de judiska papporna egentligen tjänade alla dessa pengar...
I ljuset av allt detta, så kan jag förstå hur ilskan växte i de tyska, holländska, ungerska, polska o.s.v. infödda befolkningarna. Därmed inte sagt att det var rätt att judeförföljelserna gick så långt som de gjorde - naturligtvis inte! Men att det fanns en önskan att utjämna villkoren, ser jag inte som något konstigt. Särskilt inte då på 30-40-talet, när det rådde stor arbetslöshet och många infödda tyskar o.s.v. rentav SVALT...
JA, detta kan vi lära oss något av!