Är egentid något du tycker är viktigt som förälder?

Jag var nyligen på en fest där ett par lämnat sin sexmånaders med barnvakt från typ kl 15 och resten av dygnet...

Okej, det är inget jag skulle göra eller har känt att jag har behövt för att få tid för mig själv under spädbarnstiden.

Jaha. Är det meningen att man ska tycka att de är dåliga föräldrar för det, eller?

Ja i min värld (och om du läser flera inlägg ovan av andra så ser du att de delar samma uppfattning), så är det extremt konstigt att lämna en liten sexmånaders till barnvakt så länge. Det finns liksom ingen anledning. Det var flera andra par på festen med sexmånadersbebisar och de hade med sig dessa men hade barnvakt till sina äldre barn. Tror det här paret kände lite att det var kontigt att de hade barnvakt till sitt enda barn faktiskt.

När min son var 4 veckor lämnade vi honom till min mamma i en helg. Jag ser inte det som något konstigt alls utan som vård av vårt förhållande. Mina två andra barn var av annan art och dem kunde vi inte lämna på samma vis. 

Jag hade gärna gått på fest utan min bebis oavsett hur många andra bebisar det var där. 

ja i olika typer och i olika mängd under barnens uppväxt. Då de var riktigt små ( bebisar) hade jag av naturliga skäl ett mindre behov och den tid jag ville ha var lagom att ta ett skönt bad själv eller att få läsa en bok i solstolen en timme. Enkla nöjen med andra ord som också enkelt gick att få till.
I takt med att de blev äldre så kände jag att jag ville och kunde göra mer, som en middag eller bio ute, en hotellnatt med maken, en weekendresa med kompisarna och så.

Majsan70: lämnade ni en fyraveckors en helg!!?? Oj, ibland blir jag väldigt förbluffad och ledsen över hur människor sätter sig själva framför sina små barn.

Nej men mer familjetid då alla i familjen är närvarande. Hatar att va själv.

Du behöver inte bli ledsen. Han hade det bra med sin mormor som var anknytningsperson nummer tre direkt från födseln. 
Han har lyckats bra i livet och är en trygg och fin person i dag.

Han är även lyckligt lottad som haft flera nära människor i sitt liv. Ingen tyckte det var nåt konstigt att vi lämnade honom. Det är bara övermammorna på den här typen av forum som tycker så. 

Barn nummer två och tre hade inte samma anknytning till mormor och därmed kunde vi inte lämna så tidigt. Barn nummer tre var över 1,5 år innan vi ens lämnade henne en timma till nån annan. 

Vi har haft hyfsat mycket egentid. Först turades vi om att vara med sonen. Jag var ex på bröllop när sonen var sex veckor, han var hemma med sin far. Från sex månader kunde han vara ett par timmar dagtid med mina föräldrar som han träffat väldigt mycket sen han föddes, från tio månader ungefär fungerade det bra att de nattade också, så efter det har vi haft mer egentid tillsammans. Så länge man lyssnar på barnets signaler och lämnar med trygga anknytningspersoner så ser jag inga problem med barnvakt eller egentid.