Hur hanterar ni tjat om glass, godis och annat?

Kanske lättare att svara på när man vet åldern på barnet?

Har en 6åring som helt enkelt vet vad som gäller, har han fått något sött och vill ha mer så förklarar jag att nästa gång skippar vi det helt om han tjatar/surar. När lördag kommer får han vara med och plocka godis, men vi har även börjat begränsa till en lagom mängd då han tidigare kunde trycka i sig för mycket. 2åringen tar efter brosan ochsäger att hon vill ha godis, jag säger att det är slut och erbjuder frukt (om det är efter måltid), lite protest men när hon förstått att det inte blir något tar hon frukten och släpper tanken. Sen kan vi avvika från rutinerna om det är högsommar, visst kan barnen få svalkande glass, men knte precis för måltid.

Oftas kommer dessa konflikter i 2-3års åldern, barnet vill ha något i affären och föräldern ger alltingen med sig för att slippa gap eller är konsekvens och håller fast vid det, kanske t.om får bära ut och åka hem med barnet. Ibland krävs det några duster för att lära sig vart man står.  Så när barnet blir äldre så  har det oftast rätt bra kännedom om vad som gäller, visst kan dom fråga ibland och sura lite efter ett nekande, men sällan ställa till med spektakel i affären.

Till 6åring säger jag bara nej, du kan köpa det till helgen om du fortfarande vill ha det då. Fortsätter han så säger jag bara att det räcker nu, alltingen går du med utan bråk eller så får du sitta på bänken eller i bilen till jag är klar, fortsätter gnället varnar jag om att det inte blir något godisinköp till helgen om han fortsätter. Det brukar var det sista som behöver sägas. Skulle det mot förmodan, inte räcka så skulle jag hålla fast vid det. Inget lördagsgodis till helgen, men jag skulle troligen istället fixat grönsaker med dipp eller fruktsallad dyl, då jag inte kan vara elak rakt igenom ;)