Hur hanterar ni tjat om glass, godis och annat?

Håller med Penida, tjat alltid= nej.
Vill du ge dem glass säg ja på en gång. Känner du att du inte pallar tjatet säg jag innan du sagt nej.
Barn är extremt uthålliga, vet dom att ett nej blir ett jag tids nog kan bli ett ja så är det värt att tjata på sina föräldrar.

Sen tror jag att det blir värre om man är överdrivet strikt och barnen typ bara får smaka på nåt sött med veckors mellanrum samtidigt som kompisarna får glassar då och då i veckorna.
Här tjatas det sällan numer. De får men vi bestämmer när men lyssnar till barnets åsikt när det inte tjatas och tänker då ibland "varför inte"..

Jag brukar tala om för barnen innan vad som gäller, dvs innan vi går in i affären eller köpcentret att idag ska vi inte köpa glass eller fika utan bara titta på skor eller vad det kan vara. Jag tycker det hjälper rätt bra.

Jag förmedlar väldigt tydligt hur arg och sur jag blir av tjatet, att hon aldrig kommer få något på det viset osv och hur mycket gladare jag skulle bli av ett trevligt agerande. Men det verkar verkligen inte gå fram.

Absolut blir det mycket glass på sommaren men inte bara så där alltid, som ikväll när man ska till centrum en snabbis för att handla skor.

Precis. Jag tycker det är jobbigt med tjat, det gör mig stressad och jag är inte speciellt stresstålig. Det lönar sig dock att inte ge in vad det än gäller som man anser är onödigt och jag försöker typ andas och gå in i mig själv (haha vad flummigt det låter) och det är skönt när det faktiskt ger resultat. Gnället går över och nästa gång försöker de inte lika mycket. De gnäller mindre och mindre om man inte ger in. Sedan brukade jag också, när vi hade vår period av detta för ett par år sedan, säga till barnen innan som Numminen skriver. Det fungerade bra. Idag som 5-åringar och 7-åringar är de så vana så det tjatas mindre. 7-åingen tjatar inte alls, 5-åringen nån gång ibland.

Här är inte 3,5-åringen med och köper godis till sig även om vi vuxna köper godis. Hon har fortfarande kvar sedan påsk och får på lördagar och söndagar, om hon nu skulle råka komma ihåg det.

Likaså får hon inte leksaker eller annat hon tjatar om, utan då brukar jag bara svara att då vet jag vad hon önskar sig. Kanske funkar det inte om två år, men det återstår att se.

Sedan tror jag mycket hänger på att förbereda barnen innan att idag ska vi bara köpa x, så det blir ingen glass, godis, leksaker eller vad hon nu tjatar om, men då gäller det ju att hålla det med. Jag har väl svårast med att jag gärna går och tittar på saker för att hitta bra erbjudanden och inte bara går direkt till mjölken vi skulle ha först.

Själv säger jag inget om hur arg eller hur glad jag blir. Jag säger nej, nej, nej..Att förklara varför eller utveckla vad jag tycker brukar snarare förhala det hela. Jag svarar på frågor om de kommer givetvis men är ganska tyst själv om du förstår vad jag menar.