Förälskad i upptagen man
Jo nu är de så att jag har spanat in en upptagen man, och kan inte få ur han ur skallen.
Jag vill börja med att säga att jag aldrig skulle göra nåt med han så länge han är upptagen, så vill jag inte hellre sabba en lycklig familj (1 barn) om dom nu är lyckliga..
Jobbar i en affär så har han varit kund här länge, har hela tiden tänkt att de är jäkligt synd att han är upptagen. Så för några veckor sen träffa jag på han på krogen och vi dansa í massa timmar. Vi gick inte över nån gräns utan "bugga". Vi hade väldigt kul, han sa mycket "så kul när du jobbar" "så snygg" och liknande, så sa han med ångest "men shit, jag har ju tjej, va ska jag göra?!" , fast han försökte aldrig nåt eller så.
Så efter några dagar leta jag reda på hans nr och smsa för att tacka för dansen, vänskapligt bara. Blev några sms då. Sen har jag inte sett han på flera veckor.
Så i fredags skrev han att han hade sett mig och så undra han om jag skulle ut på en stadsfest i helgen som va, vilket jag inte skulle. Så skrev jag igår och fråga om de va roligt, blev lite smsande och han tyckte helt klart att vi skulle satsa på nån dans igen, vilket han har skrivit tidigare också.
Så nu har jag lite dåligt samvete, vill inte slittra nån familj, men allt har varit väldigt "vänskapligt".
En gemensam kompis tror inte att dom är lyckliga.. så "planen" är att bli vän med han och hoppas att han kommer på att gräset är grönare på andra sidan typ :P
Men vill ändå inte gå över nån gräns heller!
Så hur lyckas jag med detta utan att gå över gränsen?? Vill hålla mig på den nivån att jag inte sabbar nåt om dom nu skulle vara lyckliga.
Och jag vet att jag borde lägga ner helt men men!