Inlägg från: Stimpan |Visa alla inlägg
  • Stimpan

    Att välja...adoption,äggdonation,leva utan barn..

    Jag förstår precis hur både tänker och känner. Vi är dock i en lite annan sits, då vi alltid vetat att adoption eller äggdonation är våra alternativ till att bilda familj. Jag och min man har genomgått äggdonationsförsök men inte lyckats och nu har vi gått igenom medgivandeutredningen för adoption. Äggdonation är en tuff process både fysiskt och känslomässigt. Nu när vi har beslutat om adoption och är mitt uppe i processen, kan vi konstatera att det är det bästa vi någonsin har gjort.

    Under hela processen har vi och utredarna pratat om vad familj genom adoption innebär och jag kan konstatera att så här nära varandra har vi nog aldrig stått. Idag kan vi nog inte tänka oss någon annan väg eftersom att jag nu vet vilken press, både fysisk och psykiskt, en äggdonation innebär.

    Nu drömmer, längtar och väntar jag på mitt barn...

  • Stimpan

    Hej igen!

    Visst ska jag försöka att ge dig svar på det jag kan om dina frågor... Ja, vi, både min man och jag, tycker att äggdonationerna (två stycken) var mycket tuffare. Jag blev oerhört trött, lättirriterad och jag gick upp "mycket" i vikt, dels pga. hormonerna och dels pga. att jag inte orkade röra på mig på samma sätt som jag är van vid.

    Äggdonationerna var främst tuffare på det sättet att man inte vet något hur det ska sluta, dessutom upplever vi det att vi fått ett trevligt och personligt bemötande från adoptionsorganisationerna. Vid äggdonationsförsöken upplevde vi det lite mer som en "löpande band" verksamhet.

    Vid en adoption, när du fått medgivande, vet du att det blir en familj med barn, även om väntan kan bli längre. Vi ser vår väntan som en ovanligt lång graviditet där vi längtar och planerar inför alla stunder som komma skall. Även om barnet/barnen är äldre när de kommer så får vi ändå uppleva alla ögonblick en första gång, som t ex. första ordet, första leendet, ögonkontakten...

    Vår utredningprocess från föräldrautbildning till färdigt medgivande tog ca 9 månader. Vi upplevde aldrig processen som jobbig - våra socialsekreterare är otroligt skickliga och proffsiga. Vi behövde aldrig känna oss särskilt "kontrollerade".

    Svarar gärna på fler frågor om du har några! :)

  • Stimpan
    Önskebarnetigen skrev 2014-09-07 12:13:26 följande:

    ÄppleFrågor om adoption:         (förstår att det är lite olika från person/par, ort et.)Äpple
    *Hur har ni upplevt föräldrautb/kursen, hur länge fick ni vänta innan ni fick börja den och ungefär i vilken ålder är de flesta som vill försöka adoptera?

    *Hur upplevde ni att genomgå utredningen av socialtjänsten? Hur gick det till? Vill gärna veta så mycket som möjligt för att kunna vara mentalt förberedd om på vad det innebär. Har tolkat att de vill träffa familj och vänner för t.e.x. intervjuer, är det så? Både jag och min partner saknar varsin förälder- vet inte om det kan vara till nackdel för oss?

    *Är oftast barnen som adopteras idag äldre- från cirka 2 -3 år och uppåt?

    *Hur länge har ni fått stå i kö och vänta på barnbesked , resa etc?

    *Hur gammalt var ert barn när han/hon blev en del av er familj?

    *Vad krävs för att bedömas som lämpliga föräldrar till ett adoptivbarn? För er som eventuellt fått avslag- vad har varit skäl till att ni enligt regelverket inte uppfyllt villkoren?

    *Statistiskt sett, hur ofta blir sökande adoptivföräldrar godkända resp. icke godkända?

    *Hur mycket har hela adoptionsprocessen kostat er?

    Äpple


    "Stimpan" Återigen tack för att du svarat! :)) Ert synsätt/färhållningssätt om de första ögonblicken tillsammans som man så gärna vill dela ihop är verkligen vackert, och sant! Skönt att ni bara ha goda erfarenheter från kommunens socialtjänst vad gäller bemötande/samtal och alla procedurer. Hur länge har ni stått i kö till adpotion nu? Hur har ni gjort i val av land? Har ni preciserat någon ålder som ni önskat kring barnet eller andra "egenskaper"? Kan din man få biologiska barn? Om han kan det hur har han känt kring att inte få biologiskt/genetiskt barn fast han egentligen rent biologiskt skulle kunna. Anledning till att jag undrar är att det är så i min livssituation och undrar hur de kan tänka lite längre fram i processen.

    Tack "ekke" för ditt meddelande! :))


    Hej igen!

    Klockan är mycket när jag ser ditt inlägg. Jag inboxar dig imorgon.
Svar på tråden Att välja...adoption,äggdonation,leva utan barn..