Nu startar Familjelivs julkalender. Vinn fina klappar fram till julafton! Lucka 1

Jag önskade mig ett år en cykel, inget annat. Cykeln jag hade råkade ut för en olycka tidigare under sommaren/hösten, så jag var utan cykel. Jag hade sett ut en fin orange cykel och talat om för mamma och pappa hur mycket jag ville ha den. Jag tror att jag var ca 12år gammal.

När det väl var dags för paketöppning, så såg jag bara små paket, men öppnade och blev glad för vad jag fick. Dock aningen besviken.

Någon dag efter jul sa mamma och pappa att det fanns en klapp kvar, som väntade på mig på affären. Jag satte mig i bilen, vi åkte in mot stan. Vi stannar utanför sportaffären som säljer cykeln jag önskat mig och mitt hjärta klappar så hår av förväntning vid här laget att jag nästan svimmade.

Jag följer med in och börjar gå mot cyklarna, men pappa gick åt motsatt håll. Han ropade på mig. När jag kom fram till honom så sa han "Tadaa! Du ska få nya längdskidor!". Denna gången var inte besvikelsen lite alls, utan enorm. Mitt hjärta brast! Nåväl, vi åkte från butiken med sprillans nya längskidor och pjäxor och jag tror att jag använde dom totalt en gång - på idrotten i skolan. Aldrig mer.

Än idag förstår jag inte varför jag fick skidorna, för jag åkte inte skidor och hade inte uttryckt någon önskan om att börja med det. När jag och mina föräldrar pratat om det nu, på senare dar, så kan dom inte heller förstå riktigt vad dom tänkte och erkänner att det kanske inte var den mest genomtänkta presenten ;)

Oj, jag glömde skriva motiveringen innan jag klickade på skicka.

Min motovering är helt enkelt att vår äldsta dotter skulle behöva lite extra uppmuntran i år. Hon fyller år om ca 2 veckor och sedan är det jul. Det blir dock inga kalas, luciatåg och sådant i år, då hennes medfödda hjärtfel gjort sig påmint igen och december kommer spenderas till stor del på sjukhus med EEG, magnetröntgen och annat mindre kul. Jag önskar därför vinna detta till henne, då det verkligen skulle sätta den extra lilla guldkanten på december som skulle behövas.

Min mest minnesvärda julklapp fick jag när jag var 7-8 år. Det var ett stort barbiehus som jag hade önskat mig länge. Jag minns än idag hur ivrig jag var att bygga ihop det med detsamma och hur jag sedan lekte med det i timmar mer eller mindre varje dag under flera år framöver. Sedan skänkte jag vidare det till en äldre släkting.

Nu hoppas jag att min dotter ska få uppleva samma sak på julafton, och jag tror att just denna LEGO Friends galleria kan vara hennes "barbiehus". :)

Året var 1987 och jag hade dagen innan julafton fyllt 9 år. Jag älskade som barn Barbie :) Men min uppväxt var allt annat än enkel och mamma och pappa kämpade på för att kunna ge oss det vi önskade oss i julklapp och födelsedagspresenter. Det fanns på den tiden en billigare docka än Barbie som hette Cindy och det var dem jag fick. Men den julen fick jag en riktig Barbie docka med en brudklänning och hon var så fin :) Den hade jag kvar i många många år innan mitt syskonbarn fick ta över dem. Trots att jag om några veckor fyller 36 år så kommer jag så väl ihåg denna Barbie docka och hur glad jag blev. 

Nu befinner jag och min familj i en liknande situation som mina föräldrar gjorde för så många år sedan. Önskan finns att kunna ge barnen det dem önskar sig men ekonomin tillåter inga större utsvävningar. Våran äldsta dotter på 8 år älskar allt var Lego friends heter, även vanligt lego :) Att få ge henne något så här stort i julklapp och samtidigt få se hennes ögon lysa av glädje skulle värma mitt mammahjärta något enormt. Sen att lego enligt min åsikt är en väldigt bra leksak blir bara en bonus :) 

Jag och min lillebror var väldigt kreativa när vi var små. Storasyrran önskade sig en juppinalle som då mobiltelefon kallades för, det var väl runt 20 år sen?! Då var jag 8 år och brorsan 6. Vi tog en av våra nallar och målade en skylt som vi hängde runt halsen på nallen. Där skrev vi-Jag heter juppi.

Syrran som då var 16 blev givetvis glad över wn paket men när hon öppnade den resulterade detta i ett vansinnesutbrott.... Hon blev helt galen på oss så vi fick låsa in oss på mitt rum!

Vill gärna att min lille kille får lite Friends Lego för han önskar sig rosa lego har han sagt!

Ett år så fick jag en julklapp till mig själv från Tomten, Ja så stod det på paketet. 

Nyfiken så slet jag upp klappen och upptäcker att det är en elektronisk köksvåg som jag köpt själv. 

Väldigt pinsamt men jag blev mycket överraskad och väldigt förlägen. Jag hade totalt glömt bort att jag köpt den till mig själv.

Sonen skulle tycka att Lego Friends var superkul om han fick det.

Jag var omkring 9 år. Mamma och pappa var separerade och jag skulle fira jul med min pappa (jag bodde vanligtvis med honom varannan helg, så vi hade inte någon värst superbra relation). Vi skulle åka och besöka några släktingar på pappas sida, som jag sällan träffat.

När det var dags att öppna paketen så fick man turas om med att öppna, - en och en. Så när jag öppnade ett av mina paket så satt alla andra och tittade på, sedan var det nästa persons tur, osv.

Nu till det pinsamma, jävliga och bland det mest sårande jag någonsin varit med om:
Av min pappa fick jag fyra paket. När jag öppnade det första så höll jag på att dö (alla satt och tittade och undrade vad det var - jag ville bara springa därifrån).
I paketet låg EN TANDKRÄMSTUB! Pappas kommentar var: "jag vet ju att du är ganska glömsk, så jag tänkte att du säkert glömt tandkrämen hemma hos mamma, så jag köpte en."

Paketöppningen fortsatte till nästa person och pinsamheten la sig lite. Sedan var det min tur igen, att öppna ett av mina paket.
I nästa paket låg; läs och häpna - EN TANDBORSTE (en helt vanlig tandborste för en tjuga - så alltså ingen eltandborste eller liknande).
Nu började bland annat min farmor att protestera lite, och frågade min pappa om det var ett skämt, - att det inte var kul längre isf och att han faktiskt fick ta och plocka fram den riktiga julklappen snart. - "Du ser ju att flickan blir ledsen", sa min farmor med rörd röst.

Jag bet ihop och kände hur "halsontet" (pga att jag höll tillbaka gråten) höll på att komma. Men jag lyckades att inte börja gråta, och snart var det återigen min tur att öppna ett av mina paket.
Denna gång trodde jag verkligen att det var det jag önskade mig, i paketet. Både pga storleken och pga hur det lät när jag skakade på det (jag önskade mig ett specifikt lego-set det året).
Jag sken upp och sa: "Jag tror jag vet vad detta är...!"
MEN... I paketet låg dock inget lego, utan en CHOKLADKALENDER!
Nu började mina fastrar och min farmor att gå på pappa och fråga om han hade varit full när han köpte paketen. Jag tror att pappa insåg där och då, hur väldigt pinsamt det var - inte minst för han själv...
Hans kommentar var: "Idag ÄR det ju den 24:e, vilket betyder att du får öppna ALLA luckor IDAG! Det är ju  j ä t t e k u l ! - Du gillar ju godis!?"
Jag ville inte visa mig sårad, speciellt inte inför alla släktingar som jag knappt ens kände. Så jag drog på ett leende och sa något i stil med: "Åååååh! Vilken lyx! Tack så jättemycket pappa! Jag älskar chokladkalendrar! Perfekt med tandborsten och tandkrämen då också!"
(Jag försökte skoja till det hela, lätta upp stämningen lite - inte minst för min egen del. För innerst inne var jag sååååå jäkla ledsen och sårad, och önskade bara att julen kunde vara över så att jag äntligen fick åka hem till min mamma igen).

Suck... Ja, och det slutar ju tyvärr inte där...

När det återigen var min tur att öppna ett av mina paket (det fjärde och sista jag fått av min pappa), så sa jag att pappa kunde öppna det. Jag skyllde på att snöret satt för hårt och att jag hade ont i fingrarna och inte kunde öppna det själv.
Pappa svarade då att "nej, nej, detta är något du önskat dig - det andra var ju bara lite på skoj! Hehe...Höhö, hrmf...".
Jag blev glad och skyndade mig att öppna paketet. I paketet låg en DATE-PARFYM (någon som minns dessa? - billiga småtjejs-parfymer, populära på 90-talet).
Jag blev både lättad (då det faktiskt stod med bland krimskramset på min lista), och, ja, nästan förtvivlad på samma gång. Men jag vågade inte visa mig sårad, så jag flög upp och kramade pappa och sa något i stil med: "Åh, TACK, preeeeecis den jag ville ha! Tack så jättemycket!". - Allt för att de i sällskapet skulle sluta tycka synd om mig, och för att jag skulle slippa skämmas. Nu trodde ju alla att jag faktiskt fått något som jag verkligen önskat mig.

Det var den vääääääärsta julen i heeeeela mitt liv. Jag minns den än och kan än idag inte förstå hur pappa kunde vara så jävla elak och utsätta mig för den pinsamma, obekväma och sårande situationen.

Jag ska tillägga också att min pappa, då tiden begav sig, var VD för ett stort dotterbolag - så ont om pengar hade han definitivt inte!

Usch, för den julen. :(

Min motivering till varför just jag borde vinna:

Just den specifika julen hade jag faktiskt önskat mig ett stort lego-set. Jag vill minnas att det stod högst på min lista till och med, tillsammans med några småprylar. Så det var liksom the BIG THING som jag önskade mig. Men som jag alltså aldrig fick.
Så det vore ju skoj att vinna ett lego-set nu, till denna jul, så här nästan 20 år senare. Blir superskoj för mig och trollungen här hemma att leka med (han har dessutom inget smålego än, - "bara" duplo, - men det är väl dags för smålego snart, så detta vore ju en superbra introduktion för smålego här hemma!).

Det var en jul då jag och min bror hade önskat oss en varsin MP3-spelare. Vi firade jul hos min pappa, men mammas paket öppnades där. Jag spanade under granen... nej våra paket hade inte samma form.. Hoppet fanns, vi kanske fick olika? När jag öppnar paketet och utbrister besviket "En väckarklocka??! Tror inte mamma att jag kan komma upp i tid eller?!" Pappa påpekade lite försiktigt att jag kunde öppna kartongen. Där i låg MP3-spelaren! Mycket nöjd ringde jag och tackade mamma :)

Jag skulle vilja vinna Heartlakes galleria och ge till min systerdotter/gudbarn i julklapp. Hon älskar lego friends och det är det enda hon önskar sig i julklapp och present. Varenda slant hon får sparar hon för att kunna köpa något ur serien. Hela hennes golv är uppbyggt med lego friends och att får bygga ihop Heartlakes galleria med henne och sätta pricken över i på hennes "lilla" stad vore lycka för henne och mig! :)

När jag var 13 år var jag tokig i hästar och önskade mig bara hästsaker i julklapp. Min fyndiga farfar brukade alltid ge lite halvt udda klappar, men han tyckte det var roligt att jag börjat rida och tyckte själv mycket om hästar, så denna jul fanns ändå ett litet hopp om att jag faktiskt skulle få någon hästpryl av honom.

Så kom julafton och jag var spänd upp över öronen av förväntan. Jag hade redan spanat in paketet som tveklöst innehöll en avlång burk med en lite dyrare sadeltvål som jag önskat mig. På en lapp på paketet, som var från farfar förstås, hade han sirligt och vackert rimmat "Detta medel, kan du tänka, kommer väl tillpass när du vill putsa och blänka." Äntligen min sadeltvål!

Jag öppnade paketet och drog upp.... ett rör med Ajax skurpulver mot kalkavlagringar i toaletten. Och ja, farfar var allvarlig. Han tyckte att om jag inte behövde medlet nu kunde jag ju alltid spara det till när jag flyttade hemifrån, men jag måste göra det snart då medlet gått ut för några år sedan och "kanske blev lite dåligt annars." Vi blev så paffa allihop att vi bara skrattade och kramade om honom och skakade på huvudet åt hans knäpphet. Men än idag undrar jag hur han egentligen tänkte. Nu är han död sedan många år men jag ler än åt minnet av den julaftonen. Och sadeltvålen, den köpte jag till mig själv i mellandagarna!

Jag vill gärna vinna då mitt barn förlorade hela sin legosamling i flytten i somras. Hon hade fint packat en låda med saker från sitt rum och själv burit ut dem till flyttbilen. Jag ropade in henne då jag behövde hjälp med att bära lite böcker och när hon gick ut till bilen igen hade någon lagt rabarber på hela lådan inklusive hennes älskade lego, fotoalbum (oersättliga) och massor av små gosedjur som hon haft sen hon var bebis Hon bröt ihop och vem är så nedrig att man stjäl från ett barn de få minuterna hon var inne i huset?! Det har varit oerhört tufft för henne då lego kostar en del och vi inte kunnat ersätta allt. Hon har idag mycket ont om Lego Friends som hon gillar allra bäst och hon skulle bli jätteglad för minsta lilla lego hon kan få

Svårast att hålla mig var nog när jag 7-8 år gammal önskat mig nya längdskidor - fick att jättepaket den julen och var så lycklig tills jag öppnat det och hittade en Skateboard!!!!  Vi har ju vinterväglag i 6 månader / år *asg* jag tror t.o.m. den finns kvar än dryga 30 år senare! Vilken besvikelse - jag kan inte åka bräda än...

Jag skulle gärna vilja vinna detta paket till LEGO-älskande dottern - vilket guldpaket att få!