Anonym (?????) skrev 2014-11-30 21:24:23 följande:
Min man blev pga sjukdom impotent vid 39 års ålder. Han kan alltså inte genomföra penetrationssex, han får "inte upp den". Vårt samliv är av den anledningen lite annorlunda och min man hade en depression som räckte ett par år efter att han förlorat potensen. Inga piller, operationer eller mirakelkurer kan bota hans erektionsproblem. Han medicineras dessutom med låga doser östrogener för att förebygga återfall, vilket gör att hans sexlust också blivit minimal.
Vad är ditt råd? Ska jag överge honom för att han blivit en eunuck i sovrummet? Ska jag köpa dildos/strap-ons och tvinga honom att använda dom på mig istället för att kompensera för hans bristande förmåga i sängen?
JAG har kvar min sexlust. Jag har också rättigheter, det är ju inte mitt fel att han inte längre får upp den. Varför ska jag lida? En älskare? Eller en ny man?
Vad tycker du?
Nu är det väl en viss skillnad på sjukdom och ointresse. Men visst kan även sjukdom som innebär att förhållandet påverkas så mycket att det leder till separation. Eller par som förlorat ett barn. Många har separerat för att den ene inte kan gå vidare utan helt fastnar i sorgen.
Det beror ju helt på hur man ser på hur viktigt sex är i en relation. Vissa anser inte att sex är så viktigt och påverkas inte av att sexet uteblir. För andra är det väldigt viktigt och det kan leda till att man mår riktigt dåligt och då kan det vara svårt att leva kvar i relationen oavsett orsaken.
Ja, om man lämnar en sjuk eller handikappad person för att man inte får sex, det ger nog inga guldstjärnor, men om man tvingas välja mellan sin egen mentala hälsa och konventioner så...
