Centurione skrev 2014-12-03 17:08:55 följande:
Både och, skulle jag säga. Rökning är nog det som åldrar allra mest - de som börjar i tonåren brukar se ut som mumifierade apor vid 35. Huden blir mycket tunn, blek och grå eller gul i tonen, med ett rutnät av små rynkor som utgår ifrån munnen och uppåt: det s.k. "rökansiktet". Jag känner alltid igen det! Näst värst är grav övervikt med påföljande kraftig viktnedgång - på grund av att huden som tänjts ut då blir överflödig och lägger sig i rynkor, valkar och veck.
En annan faktor som påverkar rynkorna och därmed ansiktets utseende, är faktiskt hur mycket problem och bekymmer en människa haft. Om man rynkar pannan tillräckligt många gånger får man tråkiga bekymmersrynkor som ser "gammalt" ut - men om man levt ett lätt och roligt liv där man fått skratta mycket, så får man i stället skrattrynkor som ser ungdomliga ut.
Men visst har gener också betydelse!
Jag känner förresten en 51-årig kvinna som kan misstas för 25 - en mycket vacker 25-åring dessutom! - på några meters avstånd! Men då har hon både gjort två plastikkirurgiska ingrepp i ansiktet, och ägnat massor av tid i många år till träning, hälsokost, hälsokurer o.s.v.. I hennes fall tycker jag nästan att jakten på ungdom och skönhet gått för långt, för även om hon verkligen lyckats så undrar man när hon hinner NJUTA av det. När hon måste träna hela tiden, aldrig äta sig mätt och absolut inte något sött eller fett...
nu har jag nästan lust att skicka ett foto på mig. Jag är rökare, 50+ och tas för 10 år yngre. Inga rynkor av det slaget, några i pannan och skrattrynkor kring ögonen. För det mesta osminkad och anses ha en fin hy.
Tis 2 dec 2014 01:05
Läst 42957 gånger
Totalt 102 svar
Det märkliga är att mamma (som jag är en kopia av) alltid sett ut som sin ålder.