Man anmäler inte föräldrar utan man anmäler barn som man misstänker far illa. Sedan är det socialtjänstens sak att utreda om det anmälda barnet verkligen far illa.
Men gäller det ert gemensamma barn? För i så fall undrar jag varför du inte tar barnet och bara flyttar ut alternativt slänger ut din alkoholistsambo.
Menar du förresten att om ett barn då blir anmält till soc att båda föräldrarna utreds? För det försäkrade de mig om när det hände att det inte hade någonting med mig att göra överhuvudtaget och att det var pappan som skulle utredas.
Tack för all info. Blir ändå irriterad om du säger att jag och min sambo är dåliga föräldrar och jag hoppas bara att det var klumpigt sagt. Du vet inget om hur våran vardag ser ut. Varken jag eller min sambo är dåliga föräldrar, vi har inte mycket pengar, men kärlek, respekt och jag prioriterar alltid barnen i den mån jag kan. Min sambo har problem ja, men har aldrig supit hemma framför barnen. Hemma sover han ruset av sig, sen är han en bra pappa. Soc kanske kan få honom att inse att han behöver hjälp innan det går för långt, det är min förhoppning. Jag försöker ta mig ur situationen med barnen innan det går för långt, det är därför jag skriver här. Det är väl deras uppgift (soc) att avgöra om vi är dåliga föräldrar, inte du eller någon annan som inte vet vilka vi är.
Vad jag är rädd för är att förlora hemmet vid en bodelning, vi har bostadsrätt, för med skulderna har jag och barnen ingenstans att ta vägen.
Det är fortfarande bara din åsikt, inte fakta. Och din åsikt om det blåser jag bort då du inte har insikt om mina barns eller min vardag/situation, det som betyder nåt är soc åsikt efter utredning isåfall.
Men jag har fått bra info, så jag tackar för mig.
Absolut, jag har själv vuxit upp med alkoholiserad pappa, så jag vet. Just därför ställer jag frågan här. För att försöka leta mig ur en typ desperat situation. Mest för mig vid det här tillfället, men min oro för barnen ligger ju på det långsiktliga. Jag vill inte att de ska behöva vara med om det jag varit med om. Därför frågar jag om vad som händer om jag anmäler. Jag har aldrig sagt att jag SKA anmäla honom. Jag undrar vad som sker ifall.
Och tro mig jag har tillräckligt med skuldkänslor än att behöva få ett du-är-en-dålig-mamma-kommentar upp i ansiktet.
Ignorerar faktum? Sticker huvet i sanden? Vad vet du om det??
Du säger emot dig själv, att jag måste försöka göra något åt saken, men samtidigt att jag gör det.
Och det är så. Jag gör något åt saken varje dag men det behöver inte jag sitta och förklara för dig och resten av fl's prettomorsor.
Jag lägger inte ner mer energi på dig, ha det bra.
Ja eller så har ni ingen större livserfarenhet.
Nej, jag sa att han inte är en dålig förälder. Hans beteende är olämpligt däremot.