Känner mig lurad efter förlossningen. Gravid igen och ångest
Är gravid med mitt andra barn och kämpar för att denna gång få ett snitt. Förra förlossningen lämnade mig inte bara med världens finaste barn utan också med en stor förlossningsrädsla.
Mådde så himla underbart förra graviditeten, gick på föräldrakurser, läste böcker som var positiva till förlossning och pratade med barnmorskan om det var något som gjorde mig rädd ibland. Allt med en vaginal förlossning var SÅ bra. Jag fick inte veta en endaste risk med VF och barnmorskan ljög mig rakt i ansiktet på föräldrakursen då jag frågade om höga sugklockor som jag var otroligt rädd för att bli utsatt för. Hon sa att de öht inte används längre. Vi vaggades in i vad i vad jag, i efterhand, ser som en stor lögn bara. Inte ett ord om ökade risker till framfall, urinläckage, avföringsläckage, sexuella problem osv som ett VF faktiskt kan leda till.
Nu när jag däremot försöker få ett KS, så skickar de med buntar med papper hem om risker!
Jag pratade med en aurorabarnmorska och det hjälpte absolut ingenting. Kände mig fnyst åt och när jag började prata om KS fnös hon och sa att "nämen vi skär inte bara i folk sådär utan orsak förstår du väl! Hur skulle det se ut rent försäkringsmässigt", och att en VF är för mitt eget bästa. Bröt ihop totalt och grät och hyperventilerade i 40 minuter tills dess att mötet var slut. Hon sa att hon skulle skicka en remiss till en läkare, detta var en månad sedan, men inget har hänt. Jag ringer men blir bara runtskickad. Jag känner mig så fruktansvärt lurad av barnmorskor i all allmänhet nu efter detta, och speciellt efter att jag läst på lite om risker med vaginalt samt KS.
Har börjat gå in i en depression och känner ingen glädje över något alls i livet förutom mitt älskade barn. Ångrar varje dag att jag blev gravid igen. Graviditetskokontrollerna man brukar gå på har jag struntat i i två månader. Min barnmorska har sökt mig flera gånger men jag klarar inte av att svara. Vet inte hur jag ska göra för att ta mig ur detta. Är så rädd att få en förlossningsdepression när barnet väl är ute för jag känner inget band till barnet i magen alls på grund av allt detta, vilket jag har så otroligt dåligt samvete för.
Är det någon som varit i samma sits? Fick ni ert KS eller blev ni tvugna att föda vaginalt emot er vilja ändå?
