Första barnet september 2015

Vi verkar vara många som hoppas på att få träffa bebis före v 40, så googlade lite nu på sannolikheten för det. Enligt 1177 är det ca 5 % av alla bebisar som föds före v 37, så det låter ju som om vi får svälja att vi har ett tag kvar, de flesta av oss. Finns ett gäng faktorer som kan öka risken, och jag har ingen av dem.

Någon som vet skillnaden mellan förvärkar och sammandragningar? Sammandragningar - att magen blir spänd och liksom tung - har jag ju haft sen i slutet av maj typ. Nu det sista har jag ibland känt nån liten antydan till något mensvärkliknande, men inte i kombination med hård mage. Oklart.

Åh, då verkar det ju troligt att man får vänta minst till bf :/ Hmm, tror det var en förvärk jag fick för några dagar sedan, i samband med sex. Har fått sammandragningar tidigare efter sex, men nu gjorde det ont också. Kom inga fler efter att den gick över, så jag oroade mig inte så värst. tänker att vi kan ta till det ibland för att få fart på saker och ting :)

Jag har blivit varnad för FL av ganska många, och jag kan förstå varför. Trådarna under "hetaste debatterna" är ju alltid helt sjuka, folk som hänger där verkar i allmänhet väldigt trångsynta och dömande. Fast har sett dig i trådar ibland IMHO, och du brukar alltid låta som förnuftets röst i sammanhanget liksom ;) Jag deltar extremt sällan i andra trådar än den här. Med er trivs jag :)

Vi har ingen bil utan kommer att åka taxi till och från förlossningen, men från och med 2 veckor före bf kommer jag nog att föreslå att han sätter en gräns vid två öl, typ. Inte för att han dricker mer än så så ofta, men för säkerhets skull så jag vet att jag inte behöver föda barn med en berusad sambo bredvid mig.

Dahlia, jag håller helt med dig. Sätt på dig själv syrgasmasken innan du hjälper personen bredvid är en av mina favoritmetaforer. Tänker på min farmor som var hemmafru - hon hade jäkligt svårt att hantera när alla hennes barn hade flyttat ut. Verkar läskigt att se moderskapet som livets mening. Jag kommer definitivt att vilja börja träna och träffa kompisar och så så snart kroppen tillåter. Vet att det inte självklart funkar för alla, men vi kommer att sträva efter att bebisen känner sig så trygg hos sin pappa att jag kan lämna dem ensamma kortare stunder rätt tidigt.

Bra tumregel. Känns rimligt. Dessutom säger min bm att jag bör hålla mig till promenader och knipövningar de första 2-3 månaderna och först därefter börja försöka mig på att gå till gymmet. Tror det kommer att falla sig naturligt (för mig iaf) att vilja vara supernära bebisen hela tiden de allra första månaderna ändå.

Nej, jag har inte heller tänkt bli någon ego-mamma. Det känns jätteviktigt att vårt barn får en trygg och stark anknytning till oss båda, och jag har inte för avsikt att vara ute och ränna flera gånger i veckan (det gjorde jag liksom inte ens före graviditeten). Men i min och min sambos relation, till exempel, har vi från början varit noga med att inte kväva oss själva eller varandra. Det är viktigt att fortsätta uttrycka sin egen identitet i en kärleksrelation, och jag tror det är viktigt i föräldraskap också. I längden.

Blomblad, jag känner verkligen med dig. Virtuell kram! Jag förstår att det där måste vara jättejobbigt. Igår frågade min sambo om jag var sur på honom eftersom jag har verkat så nere den senaste veckan.

"Jag är konstant sömnig och kissnödig och har ont i ryggen och halsbränna och magen är i vägen hur jag än sitter eller ligger - JA det tar på humöret!" exploderade jag på stackarn. Han hämtade mina halsbrännapiller och sen började han tvätta fönster :)

Vi får påminna oss om att det inte är permanent, det här. Och vi har rätt att vara ynkliga när våra kroppar bara strejkar.

Vi har också familjer långt bort. Flera av våra familjemedlemmar har uttryckt att de gärna kommer hit och bor några nätter så de kan avlasta oss, och det känns skönt. Tyvärr har min sambo en knepig relation med sin pappa, jag har en knepig relation med min pappas fru etc etc så jag vet inte riktigt hur vi ska kunna lösa att få mer än några timmar åt gången för oss själva i framtiden om vi inte kan låta barnet sova över hos sina mor- eller farföräldrar. Det oroar mig lite.

34+0 idag. Tar en bild varje lördag morgon när jag går in i en ny vecka, och nu när jag jämför med hur jag såg ut för två veckor sedan tycker jag att magen har sjunkit, liksom. Kan det betyda att bebisen är fixerad tror ni? Eller bara att gravitationen tar ut sin rätt liksom? :)

Jag har sökt föräldrapenning på heltid för 6 månader, och efter det får vi se. Antingen delar vi 50-50 på föräldraledighet i 6 månader efter det och sen är sambon ledig på heltid i ytterligare 6 månader, eller så tar jag ytterligare 3 månader efter det, och sen tar han 9 månader. Vi kommer att vara hemma i sammanlagt 18 månader i alla fall, och ingen av oss är sugen på att varva lediga perioder med jobbperioder. Bättre att ta allt i ett svep. Han jobbar 15 dagar/månad men 12-timmrspass varje gång, vilket betyder att han har fler lediga heldagar än de flesta som jobbar heltid. Känns skönt tycker jag - det betyder att han kan vara väldigt delaktig den första tiden trots att det bara är jag som är föäldraledig. Det betyder också att de 10 pappadagarna kommer att sträcka sig över mer än två veckor, vilket är ännu bättre.

Vet inte riktigt på hur vi gör med amningen. Jag hoppas ju lite på att vi kan varva tutte med flaska vid behov, men slipper gärna ersättning om jag kan. Vi får se vad som fungerar.

Alltså på riktigt, hur gör ni när ni lägger upp bilder? Jag har försökt med ipad, MacBook, pc-laptop och det går inte! Klickar välj filer, markerar och väljer bilden jag vill lägga upp - och ingenting. Det står fortfarande att ingen fil har valts. Samma resultat vilken "apparat" jag än försöker använda. Gör jag något dumt fel?

Tack för alla tips om att lägga upp bilder. Testade nu på firefox på sambons laptop, lyckades få bilden att ladda - och firefox kraschade. Jag ger upp. Ni får klara er utan bilder på min kula, haha.

Hmm, kopp har jag inte tänkt på. Tack för inspirationen, Knäck. Ska googla lite.

När jag pratade i telefon med en från fk om detta sa hon att de där 10 dagarna (till skillnad från vanlga föräldrapenningdagar) gäller schemalagda arbetsdagar och inget annat. Så om jag föder på en måndag en vecka då min sambo bara arbetar ons-tors förbrukar han ändå bara två av sina 10-dagar den veckan. De 10 arbetsdagarna blir ju ändå sammanängade på så vis att han tar ut de 10 första arbetsdagarna från och med bebisens födelse. Det borde ju betyda att om du föder på din sambos ledighet får han ändå 10 lediga dagar från att han börjar jobba. Men ring fk och fråga för säkerhets skull.

Igenkänningsfaktor! Jag känner mig mer och mer som ett offer för mina egna kroppsfunktioner. Matsmältningen som är dysfunktionell på alla upptänkliga sätt, flytningar, svullna slemhinnor som gör att jag tydligen snarkar som en gammal korpulent gubbe. Sjukt oglammigt. Jag intalar mig att Beyonce nog också hade det så här.