Varför känns det så fel

Fast när man träffar någon ny och det blir seriöst skapar man ju en ny egen familj. Kanske fler barn. Ditt ex kanske kommer ha nya traditioner där dom har julen hos sig med sina föräldrar och alla barn. Där är du inte alls en självklar del. Det kan nog vara bra att förbereda dig på så att du inte blir den där bittra biomamman som ständigt försöker pressa sig in i exets familj.

Ja under en övergångsperiod är det nog inte ovanligt att man fortsätter umgås för barnen innan man hittat nya former eller är tvungen att dra nya gränser.

Haha, nej, inga fler barn lär det bli för hans del. Han har hunnit bli lite till åren. ;) För övrigt så ser inte jag mig själv som en självklar del i detta, utan jag ser barnet med en självklar rätt att kunna få dela större stunder med båda sina föräldrar samtidigt. Den åsikten delar jag och pappan och jag har väldigt svårt att se att han skulle välja en flickvän som är av en annan åsikt. Lika barn leka bäst. Ingen av oss skulle passa ihop med en trångsynt, egotrippad eller svartsjuk partner.

Men OM hans nuvarande, eller framtida, flickvän skulle sätta sig emot vår tradition, så är det väl så. Synd för barnet, kan jag tycka. Dock har jag även där svårt att se att exet skulle acceptera det. Det skulle nog inte bli ett särskilt långvarigt förhållande då.

Övergångsperiod skulle jag knappast kalla det. Vi gick skilda vägar för över tre år sedan.

jag har ny sedan snart ett år jag också. Vi är särbos och har barn båda två. Mitt ex och jag skulle kunna umgås, men vi gör det inte, men vi har en jättebra relation. Tror dock vi båda, av respekt för våra nya, inte föreslår det. 

Min nya och hans ex firade jul ihop med sina barn på julaftonsförmiddag medan jag och mina barn åkte till min släkt. Jag tyckte det kändes lite konstigt, tänkte att hon skulle sitta där vid bordet och äta lunch där jag brukar sitta. MEN. jag vet ju att min särbo verkligen inte vill ha exet tillbaka och jag vet att detta ar sista julen de gör så här. De hade bestämt detta förra julen. Då kände han inte mig.

Visst är det lite knepigt med nya relationer och TS, ni har inte varit ihop så jättelänge än. Dock tycker jag din kille borde varit mer tydlig inför dig hur och vad han och exet faktiskt gör tillsammans. Antar att de kanske handlade tillsammans för att klara av gemensamma julklappar, som de kanske ff gör ihop? Det är inte så ovanligt att det tar ett par jular innan man styrt om alla traditioner men öppenhet och kommunikation är A och O för att den nya relationen ska funka.

Min särbo hjälper sitt ex ibland, när hon har sina sjukperioder. jag förstår på honom att han inte direkt vill men det är svårt säga nej om hon tex ringer och vill att han kommer och fixar punka på barnets cykel eller nåt. Då tänker han att han gör det ju för sitt barns skull, inte för hennes.Hon har dock lugnat ner sig betydligt sedan hon förstått att han och jag satsar seriöst. I början kunde hon ringa nästan varenda dag om småsaker men det gör hon inte längre

Jag tror faktiskt inte att ett sådant upplägg ni har fungerar om ni inte träffar partners med barn som lever likadant med samma värderingar. 

De föräldrar som sätter barnen först fortsätter att umgås under olika former, för barnens skull. Att gå ut och köpa saker till barnen tillsammans är tex något som barnen uppskattar, och som underlättar för föräldrarna då de kan lösa ev ekonomiska frågor direkt. Jul och födelsedagar är också sådana dagar som man gärna umgås för barnens skull och som bonusförälder är det bara att gilla läget.
Jag var själv bomusmamma under en period innan jag fick barn och jag kunde för mitt liv inte begripa varför han skulle hjälpa exet hela tiden.
Som frånskild mamma fattar jag nu. Det handlar inte om exet alls, utan alltid alltid om barnen.
Om exet behöver göra något på sin vecka, så är det bättre för barnen att den andra föräldern kan hjälpa till än att ta in en barnvakt (om det inte finns någon som står barnen nära förstås). Mina föräldrar bort långt bort, och behöver jag hjälp pga sjukdom, läkarbesök, annat som inte går att flytta hur som helst så vänder jag mig alltid till exet i första hand. Hans mamma bor i området så han vänder sig oftast till henne i stället för mig.
Att han tycker det är lite jobbigt att möta dig på stan så där är väl inte så konstigt. Ni ska ju ta det lugnt för barnens skull, så det är klart han får lite svårt med hur han ska reagera när ni plötsligt står öga mot öga så där.

Jag och exet firar inte jul tillsammans, men åker alltid till Gotland några dagar för att fira sonens födelsedag. Vi har varit skilda i tre år.

Jag skulle inte se det som konstigt om dom var ute o handlade åt barnet, precis som Kasperina säger, då har båda föräldrarna något att säga till om och den ekonomiska biten löser sig direkt. Är dom däremot ute o shoppar underkläder till henne skulle det inte vara lika okej! 

Jag har barn men delar inte din uppfattning. Skulle välja bort en man som umgicks med exet, skulle själv aldrig heller umgås med mitt ex.

Jag hade en ex svärmor som ringde om allt och inget, precis som exet du beskriver. Det var en stor del i att det tog slut mellan oss, då hon förväntade sig att han skulle släppa allt för att rycka ut och byta glödlampa.

Alla konstallationer som innefattar ett förhållande på tre går bort för mig. Vill helt enkelt inte leva med utomstående som blandar sig i hela tiden.

Fast poängen är att förhållandet inte innehåller mer än två vuxna.
Min partner är min livskamrat, mitt ex är någon som jag behöver ha en god relation med för barnens skull. Om min partner inte kan skillnaden så tror jag inte vi har så mycket mer att säga varandra.
Mina barn är 2 och 6 år gamla och behöver sina föräldrar. När de är tonåringar och sedan vuxna gör de inte det längre på samma sätt och då blir det annorlunda.

Min exsvårmor var värre än din