En till som funderar...
Har 3 barn. Ny sambo, förlovad. Har barn varannan vecka. Bor med sambon i en 2a...
Båda vill ha en 4e...
Men man kan ju inte hjälpas tänka hur ska det gå?
Min sambo har adhd och misstänker att dottern har det med.. inget utrett...
Flisan79:
Nä jag oroar mig väl inte så mycket över det heller, som du skriver, jag känner min sambo och klarar ju av honom. :) Trots att han inte medicinerar.
Dottern skulle jag vilja ett svar på, för jag tror det skulle kännas lättare för alla om vi visste så att säga.
Jag fyller 39 i år.. vågar man en säga det... shit börjar bli gammal så vem vet, kanske inte ens kan få fler barn..
Har alltid gått fort med de andra tre, men nu är det som sagt var en ny man och nya förutsättningar. Men hoppas som sagt var att det tar sig snart :)
40 känns så gammalt att få barn, men å andra sidan är det ju rätt vanligt i sthlm, så man är ju inte ensam så att säga.
Boende situationen tär dock på mig. Skulle egentligen vilja hitta ett större boende innan det är dax för en 4e men det är mycket som ska klaffa, främst då ekonomiskt...
Vad spännade , vad har du startat för företag? Var finns du och hur gamla är dina barn?
Tboden:
Min man medicinerar inte heller...än! Vi får se hur han reagerar på den då han kommer få prova det under våren. Vi har varit tillsammans snart 17 år så det blir bara bonus om det fungerar lite grann.
Åldern i sig har jag inget problem med. Som du säger så är det vanligt här i Stockholm (bor i Stockholm söderort, Farsta). När jag med det tidigare barnen gått i mammagrupper har jag varit bland de yngre och många varit runt 40, även som förstagångsmammor.
Sitter ju i väldigt lika sits med boendet. Vi bor i en trea på 75 kvm så det är redan trångt. Sen så finns det inte några större lägenheter just här nära och eftersom att äldsta tösen börjat skolan här så vill jag inte gärna flytta så långt. Alternativet är att köpa, men det är ju så j-la dyrt.
Jag har sent om sider skolat om mig till tatuerare och eftersom att man hyr en stol i en studio så kör man på enskild firma. Jag jobbar för övrigt på "skäggiga damen" i bagarmossen (för den som är nyfiken )
Jag har tre tjejer som är 7, 5 och 3 år.
Var bor du/ni?
Här kom syndafloden, som klockan. Min kropp är om inte annat, väldigt exakt.
Det känns lite tomt, och lite dystert....samtidigt, som vanligt. Det var ju inget som vi planerat. Tyvärr så har ju en sån här sak en tendens att så frön i ett mammahjärta. Var man inte sugen innan så visst sjutton har suget dykt upp nu.
Jag vet att det är dum tid, jag vet att det skulle suckas runt mig...men det är ju ändå vårt liv. Dessutom, tänk om det inte går om ett par år? Vad säger att det ens kommer gå nu? Vågar man chansa?
Vårt första barn tog 7 år att få till så vi ser inget som självklart. Jag har ingen aning om hur fertil jag är. Barn två var en "olycka" och trean tig bara tre försök. Så vad ska man gå på? Börja försöka ifall det tar tid, eller vara försiktig så det inte går för snabbt.
Hahaha, ursäkta alla frågor men har ingen annan stans att få dem ur mig. Ni om några verkar ju kunna förstå.
50 kvm var verkligen litet, då kan vi nog få in en till på våra 75 kvm . Nynäs är väldigt fint för övrigt.