Jag skrapades för en dryg vecka sedan i vecka 11 efter att graviditeten avstannat i vecka 6 och nu tänkte vi köra igång och försöka oss på en ny graviditet på en gång. Men denna gång känner jag mig inre lika kaxig. Oron över att det ska hända igen finns med och det skulle vara skönt att dela tankar med andra som upplevt samma på vägen.
En fråga till: när jag var hos gyn för min infektion i underlivet efter missfallet, såg jag att det i min journal står att jag haft ett ma. Men vad är då ett ma egentligen? Jag var på vul under graviditeten (v8+2) och allt såg bra ut och veckan efter (9+3) åkte jag in på grund av blödning och smärta och de konstaterade att det var dött. Behövde inga hjälpmedel utan allt kom ut av sig själv. Jag hade kallat det för mf och inte ma, då jag trodde att ett ma var att det dött flera veckor tidigare och inte stötts ut av kroppen. Så hjälp mig nu. Varför stod det ma i min journal?
En fråga till: när jag var hos gyn för min infektion i underlivet efter missfallet, såg jag att det i min journal står att jag haft ett ma. Men vad är då ett ma egentligen? Jag var på vul under graviditeten (v8+2) och allt såg bra ut och veckan efter (9+3) åkte jag in på grund av blödning och smärta och de konstaterade att det var dött. Behövde inga hjälpmedel utan allt kom ut av sig själv. Jag hade kallat det för mf och inte ma, då jag trodde att ett ma var att det dött flera veckor tidigare och inte stötts ut av kroppen. Så hjälp mig nu. Varför stod det ma i min journal?
Hur går det för alla?
Hur känner ni när andra runt omkring er blir gravida? Jag själv känner att jag inte kan glädjas på samma sätt längre efter det vi varit med om. Just nu känns det som att alla runt om oss blur gravida eller ska ha. Förra veckan ringde en barndomskompis och berättade att det väntar barn nummer 2. Visste inte riktigt vad jag skulle säga i telefonen men fick fram ett "åh va kul" och "grattis" men hörde själv hur dumt det lät när jag sa det. När vi sagt hej då och lagt blå satt jag och grät ... Vill kunna vara genuint glad.
Hur går det för alla?
Hur känner ni när andra runt omkring er blir gravida? Jag själv känner att jag inte kan glädjas på samma sätt längre efter det vi varit med om. Just nu känns det som att alla runt om oss blur gravida eller ska ha. Förra veckan ringde en barndomskompis och berättade att det väntar barn nummer 2. Visste inte riktigt vad jag skulle säga i telefonen men fick fram ett "åh va kul" och "grattis" men hörde själv hur dumt det lät när jag sa det. När vi sagt hej då och lagt blå satt jag och grät ... Vill kunna vara genuint glad.
Hur går det för alla?
Hur känner ni när andra runt omkring er blir gravida? Jag själv känner att jag inte kan glädjas på samma sätt längre efter det vi varit med om. Just nu känns det som att alla runt om oss blur gravida eller ska ha. Förra veckan ringde en barndomskompis och berättade att det väntar barn nummer 2. Visste inte riktigt vad jag skulle säga i telefonen men fick fram ett "åh va kul" och "grattis" men hörde själv hur dumt det lät när jag sa det. När vi sagt hej då och lagt blå satt jag och grät ... Vill kunna vara genuint glad.
hoppas att få ett positivt graviditetstest 
Hur går det för alla?
Hur känner ni när andra runt omkring er blir gravida? Jag själv känner att jag inte kan glädjas på samma sätt längre efter det vi varit med om. Just nu känns det som att alla runt om oss blur gravida eller ska ha. Förra veckan ringde en barndomskompis och berättade att det väntar barn nummer 2. Visste inte riktigt vad jag skulle säga i telefonen men fick fram ett "åh va kul" och "grattis" men hörde själv hur dumt det lät när jag sa det. När vi sagt hej då och lagt blå satt jag och grät ... Vill kunna vara genuint glad.
hoppas att få ett positivt graviditetstest 
Hade för övrigt ägglossning förra veckan och har bim den 26/2 men vågar verkligen inte hoppas på något även om allt jag vill är att få ett plus.
Ska på återbesök till läkaren som vi haft genom hela denna proceduren den 24/2 och till vår kurator på kvinnokliniken dagen efter.