Tips på minska sexlusten

Varför skall du minska din sexlust! Jag hade skämts om inte jag hade tillfredställt min kvinna när hon behöver få. Att skylla på att man är trött håller inte enligt mig!

För att ligga mer jämt med hans sexdrift Jag tycker det är tråkigt att varje kväll när vi går och lägger oss och tänka "blir det sex idag". Jag blir bara besviken. Eller om han klappar mig på rumpan så går jag igång direkt för jag tar det som att det finns en chans till att det kanske blir sex.

Det är väl klart att du tar det som det om du aldrig får det du behöver, men jag tycker inte att du skall minska din sexlust bara för att din kille är trött.

Nej det tycker inte han heller men vad ska jag göra.. Det är inte så lätt att låta bli att vilja ha sex när vi ändå kramas mycket. Det räcker jag tar han på armarna så kan jag få lust :(

Det låter jobbigt! Det beror på att du inte får tillräckligt! Han måste börja tillfredsställa dig, annars dör ert förhållande

Ja jag har dragit upp det så många gånger så han borde förstå. Han säger också alltid att han ska bättra sig men det händer inget =(  Han tyckte själv att 4 ggr i månaden är lite, 

Ja det kan jag verkligen hålla med om, det är vad jag vill ha på två dagar minst! Tråkigt att han inte tar dig på allvar när du tar upp det med honom :(

Ja jag tycker varannan dag, eller som det är nu hade jag velat ha varje dag för att få bort mitt extrema behov som jag har nu. men sen iallafall 3-4 gånger i veckan.  

Ja 4ggr i veckan är precis lagom tycker jag! Sen vissa dagar är man ju mer sugen och då måste man ha fler ggr! Det är ett måste tycker jag

Men va? Gör han inte så att du kommer? Inte konstigt att du har lust jämt! Om vi tex blir avbrutna är jag helt sexbesatt tills nästa gång, det är ju ett behov som väckts och måste tillfredsställas. Det är inte samma sak att ta hand om det själv...
Om du fick orgasm varje gång ni hade sex skulle det säkert jämnas ut mer.

Om han är trött får han väl försöka passa in tider då han inte är det, gå och lägga sig tidigare eller vadsomhelst. Det här borde ligga i hans intresse också. Försök förklara igen vad du behöver, han kanske inte begriper hur det brukar gå till utan är en av dem som tror att tjejer bara behöver "mysa".

alltså, det låter ju inte som han är dålig i sängen, det låter som att han inte ens försöker. (förlåt, blir lite upprörd här.)

Jag tycker han borde inse hur lyckosam han är.

Samtidigt är det lite genus i detta.

Kvinnan vill mer -> Mannen får skärpa sig
Mannen vill mer -> Mannen får dämpa sig

Typiskt för FL och hela världen i övrigt. Tråkigt.

Jag har det precis som du fast tvärtom då jag är man. Sen är min fru än mindre tillgänglig än din man, hon "ställer upp" 2-3 ggr i halvåret. Vilket för mig är otroligt frustrerande. Men jag har fått lära mig att acceptera det och efter inlägg i många trådar här har jag fått veta av kvinnorna här att det är bara att respektera sin fru för hon ska inte bli tvingad. Så kontentan för mig i sammanhanget är att jag lider verkligen med dig och förstår verkligen hur jobbigt och frustrerande det är.

hej
jag kan förstå din frustration, men du måste göra nått åt saken (prata med honom). för om du inte berättar exakt vad du känner så kommer han aldrig förstå din frustration. jag har typ haft samma problem med min partner, jag lever med en tjej men är oxå en tjej. hon vill inte ha sex lika ofta som mig och jag kände att jag inte var tillräcklig som kvinna, helt enkelt oattraktiv, det var inte så att jag aldrig fick orgasm, men jag fick tjata om att ha sex hela tiden. och ibland fick jag vänta i flera månader.. jag tog upp vårat problem med henne tusen ggr jag var på hennes röv för att jag ville att hon skulle veta hur jag kände. så nu har hon förstått mig och jag kan förstå henne bättre till varför hon inte kanske har samma sex driv som mig. men nu har vi i alla fall sex nån gång i veckan. allt handlar om kommunikation. prata sönder de tills ni kan förstå varandra och hitta lösningar, och om han inte är villig att lyssna, ja då kanske du får tänka om hur du vill ha det.

lycka till

Hej,

jag känner igen mig väldigt mycket i det du beskriver som ditt problem. Jag är en man, 40+ och lever sedan 1.5 år tillbaka med den första och enda kvinnan jag någonsin på riktigt älskat och hon känner samma för mig. Det finns ingen annan jag vill ha eller kan tänka mig att vara med och hon hävdar att det stämmer in på hur hon ser på mig med. Jag har ett långt äktenskap bakom mig med en kvinna som inte ville ha mig, en kvinna som jag aldrig riktigt älskade så det livet vi levde tillsammans var inget kärleksfullt sådant, men vi har en son tillsammans och han fungerade som 'klistret' mellan oss i alla år. Till slut så höll det inte längre och vi gick isär. Jag hade ett par-tre tillfälliga förbindelser under det första halvåret som singel och då var det betydligt mycket mer sex på bara de få gångerna än vad jag haft under flera års tid innan med min före detta fru. En gång på ca 2 år är inte mycket att hänga i granen.

Men så träffade jag min nuvarande sambo och i början av vårt förhållande så var det som du beskrev, rykande hett; det mest fantastiska sexliv jag någonsin har haft. 5 månader senare så försvann det mer eller mindre över en natt och jag förstår inte varför. Vi har sex med kanske en månad till en och en halv månads mellanrum numera och det verkar bli mer och mer sällan. Jag har pratat med henne vid ett flertal tillfällen om detta nu och hon säger att hon förstår men det gör hon uppenbarligen inte. Tillhörande är att vi var båda sjuka nu i vinter så då händer det naturligtvis inte mycket på den fronten för någon av oss men inte ens när vi mår bra så händer det något. Jag försöker ta initiativet till sex men det känns som att hon helst undviker den biten i vårt förhållande och hon har ingen riktig förklaring till varför hon gör det. Man känner sig värdelös, oattraktiv, ful, äcklig, inte ens värd att ta i till slut, vilket inte direkt hjälper upp när man ska till att försöka sig på att ta ett initiativ som man redan på förhand vet kommer att undvikas. Hon säger att hon inte kan tänka sig att leva utan mig, hon älskar mig över allt annat och får nästan panik när hon märker att jag inte är som jag brukar vara på grund av den här bristen i vårt förhållande, men hon verkar samtidigt inte vilja ha mig. När vi väl har sex så kan hon till en början verka tankspridd och inte riktigt vara med på det hela, men efteråt så säger hon hur skönt hon tyckte att det var och 'det behövde jag!'. Men hon verkar aldrig behöva det däremellan; tvärtom, då verkar det som att hon inte ens vill höra talas om sex. 

Så jag har likt dig gått i tankar om att på något sätt försöka få bort sexlusten, jag har ingen användning för den tillsammans med en kvinna som jag så lätt tänder på men som inte visar någon reaktion tillbaka. Och som du påpekar, till slut så dominerar tankar på sex allt och man vet varken ut eller in hur man ska bete sig eller vad man ska göra för att ens partner ska förstå hur påfrestande det här är. Jag vet inte hur många sömnlösa nätter jag haft nu på grund av detta; nätter då jag har legat och brottats med vilka alternativ jag har för att kunna lösa det här problemet. Saken är den att jag vet inte om ett borttagande av sexlusten är rätt väg att gå. Ska jag stanna kvar i det som det är nu och se tiden ann och försöka att återigen få igång hennes lust? Eller ska jag stympa mig själv för att kunna stanna kvar i det här förhållandet? Eller ska jag helt enkelt lämna henne och leva ett liv för mig själv istället, utan att hennes närvaro frestar på min lust till henne som den gör för titt som tätt så blir min längtan efter henne outhärdlig. Men om jag lämnar henne så kommer jag troligtvis aldrig att involvera mig med en kvinna igen rent förhållandemässigt och tillfälliga förbindelser har jag redan en rad bakom mig, jag är inte det minsta intresserad av något sådant. Jag älskar henne så otroligt mycket så det sliter ordentligt i mig det här. Jag vill ha min kvinna och jag vill att hon ska vilja ha mig. Och jag vill inte bara ha sex, jag vill ha ett sexliv.

Jag är så tagen nu att jag knappt kan andas. Skrev jag detta men minns det inte? Har jag en alter ego som lever mitt liv? Du beskriver ord för ord mitt liv.