• mb08

    ofta gnällig ledsen arg ettåring

    Jag undrar om någon eventuellt kan peppa mig.... Jag ska inte säga att jag är orolig så, men lite bekymrad och uppgiven. Vår son är en såvitt vi vet fullt frisk 13 månaders bebis. Han var speciellt när han var yngre väldigt glad oftast. Han åt bra och sov ok så han var väl på det hela taget mätt och nöjd, liksom. Han var inte en "jättelätt" liten bebis, inte en sådan som var nöjd utan man fick bära och så mycket men så kan det ju vara. Det som liksom börjar bli rätt tärande är att han nu, sedan ett par månader, SÅ ofta är arg/ledsen/förtvivlad/gnällig. Alltså han har glada stunder också och kan leka själv ett tag, skratta och vara nöjd och glad. Vissa dagar är han ett solsken. Men så de flesta dagar är han vad man kanske skulle vilja säga som krävande. Han gnäller och gnäller och "bryter ihop vid minsta motgång". Vaknar, ledsen, går att underhålla, leka, och avleda men så kanske tex han snubblar till och då bryter han ihop och kan gråta i typ en timme. Trots att vi förstås tröstar och försöker. Gråter och är alldeles förtvivlad, nästan hysterisk, när han tex ska kläs på. Det hör till viss del ihop med trötthet, tex är det värst på kvällen. Men han sover inte så jättelite så han "borde" inte vara SÅ trött varje kväll, och hur som helst kan vi inte göra ngt åt det för vi försöker ge honom den sömnen han behöver men han vaknar ju efter viss tid från sin dagssömn och jag kan ju inte magiskt förlänga den . Alltså förlåt detta långa men jag är bara lite uppgiven. Jag känner inte att jag kan ringa bvc och säga liksom att det är så jobbigt min ettåring gnäller. Jag fattar ju att alla barn är gnälliga och ledsna av och till. Det är såklart inget konstigt. jag tycker bara att vår son verkar så orimligt ledsen. jag är lite orolig, det känns liksom som att något är fel. han kan ju inte säga om han har ont eller mår dåligt. Han har haft lite magproblem och då var han såklart extra jobbig, om man får säga så. sen blev det bättre. igår hade han lite diarré igen och var då hemskt jobbig hela dagen. då blr man ju jätteorolig att han har ont eller mår illa men liksom, jag kan ju inte hjälpa och jag mår så dåligt av att inte veta om han är sådär superjobbig och ledsen/arg för att han ont eller för att han bara "är sådan". Är det nån annan som har ett  barn som är "krävande" och egentligen mer ledset än glatt? Man hör ju liksom bara om dem som har barn som alltid är glada. jag tror ju inte på det egentligen, men det stressar mig ändå. Han är vårt enda barn så det är inte så att vi inte har tid att ägna oss åt honom. Vi leker och ger massor av närhet och kärlek. Jag känner mig så jäkla otillräcklig. Önskar bara att vi fick mer än en dag i taget som inte känns som PUH FY FAN i slutet av dagen. Jag vill ha min glada goa son varje dag, inte mitt ledsna lilla monster som INGENTING är bra för. Någon som känner igen sig ?!

    igen , ursäkta för superlångt babblande.

  • Svar på tråden ofta gnällig ledsen arg ettåring
  • mb08

    tack för ditt svar!! jag tycker att det jobbiga är att han just är så ledsen. jag kan ju läsa av lite när det är mer gnäll eller argt, men det är det att han är så ledsen så ofta som tär så. han får absolut kladda och kasta mat (uppmuntrar nästan det) och vi har också valt vägen att barnsäkra allt och inte ha framme nåt vi är rädda om, för han är extremt klåfingrig och det går ju inte att säga nej hela tiden. Alltså, jag kan säga att jag är GLAD om han  röjer runt och pajar saker. För det gör han ju när han är på gott humör och drar omkring ensam på golvet som ett jehu. När han bara vill bli buren runt kan han ju inte röja alls... Det är inte bara närhet han vill ha heller för det funkar inte tex att sitta i soffan med honom i knäet utan då gråter han mycket ändå. Avleda är absolut det enda som kanske kan fungera men ofta funkar inte det heller. Idag hade han varit med pappa på en öppen förskola som han brukar älska men han hade varit ledsen där också.

    Min man och jag har just bytts av i ledigheten, men han var ofta såhär när jag var hemma också så tror ändå inte att det har påverkat just detta med humöret. Även om vi båda såklart förstår att det är en stor sak i hans liv att pappa är hemma ist för mamma.

    VI har varit hos doktorn tidigare och fått kostråd samt tog bakterieodling på avföringen men den visade inget. kostråden tyckte vi ju hjälpte först men nu är han som sagt risig i magen ibland (vaknar nedbajsad, så att det läckt på pyamas o lakan, klockan fem och är nästan hysterisk och det blir såklart inte bättre av att han måste börja dagen med att sättas i badkaret och duschas ren, men vad sjutton gör man!?)

    Har kontinuerligt känt efter tänder också, men känner ingenting och det har varit lika dregligt och händer i munnen-slajmigt urlänge.

    nu har också maten blivit lite av en ond cirkel för nu matvägrar han verkligen, och hans humör blir ju fruktansvärt när han är hungrig. detta är egentligen en väldigt hungrig liten kille som blir grinig direkt när blodsockret sjunker. så nu när han knappt äter blir det ju värre. men det går inte ned mer än ett par skedar hur vi än försöker. välling dricker han morgon och kväll men vill inte ge fler än 2 flaskor än dagen iom att det kan vara ganska tufft mot magen, även om det är majsvälling han får. 


    Det är bara såååå tärande att inte veta om ngt är fel eller om han bara är i en fas/har sådan här personlighet etc. Jag blir nästan alldeles darrig när han gråter och skriker såhär mycket.

  • mb08

    ja vi var ju hos en barnläkare som sagt oc han tyckte vi skulle minska på laktos (tex köpa låglaktos-majsvälling) och inte ge så mkt vetemjölsprodukter. Enl. denna läkare är så små barn i princip inte laktosallergiska, men det kan ändå vara så att det är "jobbigt" för magen med laktosen, om magen är i lite allmänt olag så att säga. samma med gluten. jag frågade om allergitester men han tyckte inte man gör det på så små barn, alltså jag vet verkligen inte. ska be att få ett blodprov för gluten iaf. det kan man ju testa för, mjölkprotein går ju inte att testa men det har å andra sidan inte riktigt samma symptom som han har. Brukar ju ofta vara tex blod i avföringen. Imorse hade han faktiskt inte bajsat när han vaknade, men vaknade ändå 4.40 och somnade sedan iofs om hos sin pappa men bara en kvart , oc det är liksom alldeles för tidigt (för oss :) men även för honom själv - han är dödtrött så dags). Ja jag vet inte det är så SVÅRT att ha barn - var är manualen??!!

  • mb08

    hej o tack för era svar med input!
    ja vi kanske skulle prova lactulos. vi ska tillbaka till doktorn nästa vecka för lite uppföljning, ska höra då. Har fått tips om proviva också, ska ju också hjälpa att få magen i balans och så. tycker inte det har gett ngn effekt direkt, vi hade magdroppar när han var mindre men märkte ingen skillnad med det heller. men man vet ju aldrig. 

    vi har inte hållit igen på stoppande mat, nog snarare tvärtom, eftersom hans problem varit att han varit så lös... han älskar också mosad kokt morot... och fick ju råd om majsvälling av läkaren. Fast enl. honom tror man (dvs de, läkarna) tydligen inte längre att majsvälling är direkt stoppande vid diarré men däremot är det väldigt milt mot magen. Små barns magar tål ju inte så mkt fiber och fullkorn, så vi har också fått råd att inte ge fullkornsprodukter. Inte för att han fick det direkt innan heller, men vanlig välling är ju lite fullkorn i så det slutade vi med. Nu för tiden är han rätt så hård i magen, dvs själva bajset är rätt hårt, men han verkar inte direkt ha problem med att få ut det så att säga. han är inte ledsen när han bajsar, såsom han var ett tag (då var han var lös i magen). Han bajsar oftast flera ggr per dag, men minst en gång iaf. Det som strular nu är att han kan bajsa på nätterna fortfarande, alt. tidigt på morgonen. Förutom att det bara generellt är jobbigt för alla inblandade så känns det ju inte helt i sin ordning att ett så stort barn som inte äter på nätterna  bajsar. tarmarna ska ju vila på natten. så nåt med magen är det fortfarande som är i olag. Skulle vilja ta ett glutenallergitest för säkerhets skull, så man vet. Fast jag tror inte det är glutenallergi egentligen, men man VET ju aldrig.

    Ang sömn så sover han oftast 2 ggr per dag men ibland bara 1 på senaste. en vanlig natt somnar han 19 och vaknar mellan 5-6. Ibland somnar han om hos oss och vaknar då runt 7, dessa dagar brukiar han vara för pigg för sin förmiddagslur så då blir det bara en vila mitt på dagen. Imorse var han nästan tokigt glad när han vaknade för andra gången där vid sju. Röjde runt som en galning, det var ljuvligt att se :)

Svar på tråden ofta gnällig ledsen arg ettåring