• Anonym (Bonusmamman)

    Hur ser ni på detta? (Styvförälder).

    Jag bor tillsammans med en man sedan tre år tillbaka. När vi flyttade ihop så hade han sina barn boendes hos sig på heltid. Men efter ett tag så sa jag ifrån och hans barn började då bo varannan vecka hos mamma och pappa (det blev möjligt då mamman flyttade till samma stad).

    Men nu så kan hans barn bara dyka upp huxflux, även under mammaveckan. Detta stör mig nått så otroligt, då jag aldrig kan få vara ifred i mitt eget hem!

    Jag har pratat med min man om detta, men han blir bara sur och fräser "mina barn är INTE ivägen i sitt eget hem!!!". Då svarade jag att jo, de är ivägen när de kommer hit på mammaveckan. Då svarar min man "se det då helt enkelt som att de bor här på heltid!"

    Det känns som att jag blir helt nertryckt i mitt eget hem. Tillintetgjord, som att mina ord inte är värda ett dyft.

    Är det någon mer som är i liknande situation? Vad gör man? Står ut? Separerar? Sätter ner foten ordentligt?

    Jag funderar på att prata med hans barn om detta istället, eftersom att deras pappa inte bryr sig om vad jag säger.

    Behövde få skriva av mig samt få lite råd.

  • Svar på tråden Hur ser ni på detta? (Styvförälder).
  • Anonym (Ester)
    Ess skrev 2015-02-23 16:42:08 följande:

    Vv är deras hem hos pappan, och vv hos mamman. Dom får helt enkelt slappna av i det hemmet där som ska va. Klarar dom inte det så kanske vv inte är något för dem, utan de ska bo fast på ett ställe och åka till den andra vh.

    Flyttar man ihop med någon får man inse att den personen inte ser barnen på samma sätt som en förälder och är beroende av att ha lite framförhållning på vad som händer. Även ha chansen att säga nej till barnen om inte deras förälder är hemma.


    Angående sista raden så är det ett av skälen till att vi kör strikt VV. Sambon jobbar sent och då får barnet vara hos sin mamma på hennes veckor.
  • Gung Ho
    Anonym (Också) skrev 2015-02-23 06:43:16 följande:
    Nej du har inte nämnt något x. Det var jag som ställde frågan

    Hur gör man som bonusförälder om man vill köpa hela paketet men tyvärr tycker inte barnets andra Bioförälder att det är någon bra ide?

    Att det funkar så bra hemma hos er är förmodligen att ni är på samma plan. Det finns som sagt många bittra Bioföräldrar som skulle se svart om de fick reda på att bonusförälder köpt hela paketet.

    Sitt nu inte och säg att du skulle strunta i det för barnets skull för de jag menar ställer till ett mindre helvete med bråk, ändrade dagar hux flux, manipulerar barn o omgivning runtomkring, baktalar både förälder o bonusförälder.

    Livet påverkas vara sig man vill eller inte.

    Läs här på FL det verkar finnas gott om struliga Bioföräldrar bakom ett icke fungerande koncept.
    Nej, du har helt rätt, och det har hänt oss till viss del. Mitt ex är inte helt förtjust i att min sambo är så kärleksfull mot min son. Hon tror lustigt nog att jag kommer reagera likadant om/när hon träffar en man...

    Inte så att hon rört upp helvete som man bl.a. läst här på fl. men jag har fått jobba hårt för att hålla gränsen mellan min familj och mitt ex på ett bra sätt.
  • Kriya
    Ess skrev 2015-02-23 16:42:08 följande:
    Vv är deras hem hos pappan, och vv hos mamman. Dom får helt enkelt slappna av i det hemmet där som ska va. Klarar dom inte det så kanske vv inte är något för dem, utan de ska bo fast på ett ställe och åka till den andra vh.

    Flyttar man ihop med någon får man inse att den personen inte ser barnen på samma sätt som en förälder och är beroende av att ha lite framförhållning på vad som händer. Även ha chansen att säga nej till barnen om inte deras förälder är hemma.
    Var finns barnperspektivet i detta kyliga resonemang? Är man inte beredd att låta barnens behov av ett (eller två) genuina hem komma i första hand bör man inte skaffa en partner med barn. Man är i praktiken inte bara mamma/pappa bara varannan vecka - man är förälder hela tiden = barnen bör känna att de är efterlängtade och välkomna i båda hemmen så ofta de vill. Det är onaturligt för barn att uppleva att de är "avklippta" från en förälder bara för att det inte är avtalad umgängestid. Gillar inte alls resonemang som innebär att en partner vill ha bonusbarnen så lite som möjligt. Det är grymt mot barn. Rynkar på näsan
    Anonym (Också) skrev 2015-02-23 17:27:38 följande:
    Om man tänker som du gör så borde det vara fullkomligt förbjudet att bo vh hos ena föräldern.

    Där kan man ju snacka om gäst.

    Förstå hur många pappor det är som måste ha vh mot sin vilja.
    Äuhm, här läggs det fritt in tolkningar i det jag skrivit - som ju bara handlar om barnens obevekliga rätt att komma i första hand. Tycker att det är otroligt viktigt att barn har en nära relation med båda föräldrarna och tycker också att det är sorgligt när inte barn med "åldern inne" kan erbjudas växelvis boende pga att föräldrarna av olika anledningar strular till det och inte förmår att skapa sådan lösning. Det är extra sorgligt om en ny egoistisk partner ger upphov till problemen.
  • Brumma
    Kriya skrev 2015-02-24 08:01:04 följande:

    Var finns barnperspektivet i detta kyliga resonemang? Är man inte beredd att låta barnens behov av ett (eller två) genuina hem komma i första hand bör man inte skaffa en partner med barn. Man är i praktiken inte bara mamma/pappa bara varannan vecka - man är förälder hela tiden = barnen bör känna att de är efterlängtade och välkomna i båda hemmen så ofta de vill. Det är onaturligt för barn att uppleva att de är "avklippta" från en förälder bara för att det inte är avtalad umgängestid. Gillar inte alls resonemang som innebär att en partner vill ha bonusbarnen så lite som möjligt. Det är grymt mot barn. Äuhm, här läggs det fritt in tolkningar i det jag skrivit - som ju bara handlar om barnens obevekliga rätt att komma i första hand. Tycker att det är otroligt viktigt att barn har en nära relation med båda föräldrarna och tycker också att det är sorgligt när inte barn med "åldern inne" kan erbjudas växelvis boende pga att föräldrarna av olika anledningar strular till det och inte förmår att skapa sådan lösning. Det är extra sorgligt om en ny egoistisk partner ger upphov till problemen.


    Nu skrev ju Ess att man måste kunna säga nej när föräldern INTE är hemma... Då är ju inte barnen "avklippta" från sin förälder eftersom föräldern inte är där att vars med dem...

    angående ditt nästa stycke. Om det är så och föräldern inte håller med sin partner om tex strikt vv eller att partnern inte skall ha barnen om föräldern inte är hemma så är det förälderns ansvar att flytta isär med sin partner om de inte kan komma fram till en lösning alla mår bra av.

    Bonusföräldern ansvarar för att inte behandla barnen illa men det är förälderns sak att ansvara för att barnens behov blir tillgodosedda.

    Nu är jag fullt övertygad att det går alldeles utmärkt att tillgodose barnens behov även med strikt schema. Så länge det inte sitter ngn och intalar barnet att det borde må dåligt...

    Håller med dig om att växelvis boende borde vara första alternativet för barn som är tillräckligt gamla (går att köra växelvis med täta byten även för ngt yngre barn). Tycker det är fruktansvärt när en förälder försvårar, motarbetar eller omöjliggör växelvis. Tyvärr är min erfarenhet att det inte är helt ovanligt. Tack o lov är det vanligare med vettiga föräldrar - OCH vettiga bonusföräldrar :)
  • Anonym (H)

    Ett hem är ett hem alla dagar oavsett om det är mammans eller pappans vecka. Hur hade du känt dig i en liknande situation? Nej särbo är nog bäst för er! Fy för själviska styvförälder

  • Iam

    Ett hem är ett hem. Absolut.

    Men jag undrar fortfarande hur folk gör om barnen ex är på semester med farmor och farfar, mamma och pappa passar på att få till en romantisk resa bara dom två, och plötsligt vill barnet hem. Ska allt avbrytas då och alla ska sätta sig på första bästa flyg hem, för ett barn ska alltid kunna komma hem, oavsett när var eller hur?

    Och om föräldern inte har en partner som är hemma, och själv inte är hemma. Vem ska då ta hand om barnet så att det kan vara i just det hemmet just då?

    Och varför räknas inte den förälders hem som har sin vecka som hem plötsligt när barnet vill vara i andra hemmet? Hur gör barn som har sammanboende föräldrar när mamma går på tjejmiddag och pappa är den som är hemma. Blir hemma plötsligt inte ett hem då om barnet vill vara med mamma?

    Så mycket bristande logik i denna tråden som uppstår enbart för att några vill kasta skit på bonusfamiljer.

  • Anonym (Lotta)

    Bonus, lika med fördel.
    Belastning, lika med nackdel.

    Belastningsfamilj är inget för mig.

    Varför ta på sig en klar nackdel med vidöppna ögon och skaffa en gubbe med ungar när man kan slippa?

  • Iam
    Anonym (Lotta) skrev 2015-02-24 11:04:11 följande:

    Bonus, lika med fördel.

    Belastning, lika med nackdel.

    Belastningsfamilj är inget för mig.

    Varför ta på sig en klar nackdel med vidöppna ögon och skaffa en gubbe med ungar när man kan slippa?


    Därför att alla känner inte som du :)
  • Anonym (plupp)

    Klart att hans barn ska få komma och gå som dom vill, det är ju deras hem oxå.
    tänk om inte du fick komma och gå som du ville och kanske till och med bli av med nyckel.
    du har valt att gå in ett förhållande där det finns barn. jag tycker det låter som att din sambo har haft ett väldigt tålamod med dig. 
    Hade min sambo sagt att mitt barn inte var välkommen så hade han åkt ut. För barnet var där före honom och barnet kommer alltid i första hand. Och jag skulle aldrig neka hans barn till och komma och gå som dom vill. 

  • Brumma
    Anonym (Lotta) skrev 2015-02-24 11:04:11 följande:

    Bonus, lika med fördel.

    Belastning, lika med nackdel.

    Belastningsfamilj är inget för mig.

    Varför ta på sig en klar nackdel med vidöppna ögon och skaffa en gubbe med ungar när man kan slippa?


    Att du gör det förstår jag inte om du nu gjort det...

    Att jag gör det beror ju på att jag INTE ser bonus som en belastning. ..

    Kanske dags att öppna ögonen och inse att alla inte tycker likadant. .. ;)
Svar på tråden Hur ser ni på detta? (Styvförälder).