Jag har också lite molvärk nästan dagligen och ibland små stick och hugg som strålar till. Dock ingenting som varken oroar mig eller som jag tycker det behövs några piller för, jag tänker att det är normalt med liknande mensvärk när livmodern växer. Har haft betydligt värre mensvärk förr än den här känslan så jag är rätt härdad =P
Har sedan början inte haft jättemycket eller jättestora symtom på att man var gravid, lätt illamående, halsbränna, lite molvärk i magen och/eller ryggont och yr men sedan två dagar så är nästan alla symtom som bortblåsta!!! Ev lite illamående om de går mer än 5 timmar mellan man ätit....är detta normalt? Eller kan allt ha avstannat? Var på UL för 4 dagar sedan och då såg vi ett tickande hjärta och de sa att allt såg bra ut. Är i v 7+4. Tacksam för svar 
Imorse när jag steg upp och gick på toaletten upptäckte jag blod i trosorna, fick förstås panik och ringde till gyn och fick tid, men först skulle jag gå och ta ett blodprov.
När jag kom in i rummet fick jag först svar på mitt blodprov som låg på 300?
Gjorde sedan ett VUL som visade att fostret iallafall var kvar! Då han drog ut "ultraljudsstaven" var det väldigt mycket klumpar som kom med. Är nu sjukskriven 2v pga missfallsrisk...
Var så förvirrad när jag kom in så frågade inte vad detta 300 betydde på blodprovet.. Någon annan som vet?
Jag börjar känna av hormonerna ännu mer nu, börjar bli jobbigt i vardagen :/ gråter för ingenting o kan inte sluta, trött så att ja har svårt med ett vanligt samtal, och såklart illamående men har nog en lindrig variant som går över om ja äter något litet.. Men just gråtandet är jobbigt, jag är jättepositivt och glad i vanliga fall, nu bölar jag om ja råkar spilla ut ett glas mjölk.. Är det fler som jag? Annars börjar ja säkert gråta för de också ;) (skämt)
Imorgon har vi vul, v 8+0, hoppas allt ser bra ut :)
Vul gick bra, bebis va en dag mer än vi trodde, är alltså i 8+1 idag istället och nytt BF 4/11 :) känns så skönt, vi va så nervösa :D nu kan vi njuta, läkaren sa att risken för missfall nu är mycket, mycket liten och allt ser bra ut:) vi har haft 2 missfall tidigare så därför har vi inte riktigt vågat njuta ännu :)
Va någon mer som hade vul idag, hur har de gått :)? 
Hej alla! är idag v8 (7+3). Jag skit ont i brösten, måste ha bh på mig konstant, kan vakna mitt i natten för jag vänder på mig och råkar röra brösten.. AJ! ha också ont i nedre delen av magen, både av växtvärk (gissar jag) och pågrund av tarmarna- känns som man ska skita hela tiden men det är bara en massa luft. men det ska visst vara normalt, läste jag. Har också värsta illamående, spydde konstant hela förra veckan, barnmorskan tyckte jag skulle prova postafen (stavningen är inte rätt) och det hjälper ibland (spyr ändå ibland), blir bara så sjukt trött och sover verkligen från morgon till kväll! Är hemma ifrån jobbet och ska träffa läkaren på tisdag nästa vecka, kanske få en annan tablett eller bli sjukskriven..
Hur mår ni andra? Mår ni lika underbart som jag 
Som vi befarade... Idag fick vi missfall och det är så fruktansvärt :'(
Jag är i vecka 8 (7+3) enligt uträkning från senaste mensen. Jag undrar vad VUL innebär? Ett första ultraljud? I Jämtland erbjuder dom bara ett ultraljud (vecka 17-20) :/ Skulle väldigt gärna vilja kolla redan nu så allt är okej!
En annan fråga: någon fler som har sjukt ont i ryggen? Jag har väldigt ont och blir väldigt trött i ryggen om dagarna, har ett tungt jobb också. På kvällarna måste jag mest ligga ner med en kudde under ländryggen/svanken för att det ens ska kännas okej. Undrar om detta kan vara ett tidigt tecken på foglossning? Någon som har erfarenheter? Har inskrivningssamtal med Barnmorskan imorn, lär få veta mer då. Kan man efterfråga VUL även fast det inte ingår egentligen? Eller görs bara sk VUL om det är speciella omständigheter?
Nu får jag gå ur tråden, igen. Gjorde ett vul idag trots att jag inte var särskilt orolig. Hade varken ont eller blödningar utan ville mest se hur det stod till med tanke på mina två tidigare missfall. Men gynekologen hittade inget foster. Det var alldeles tomt och imorgon ska jag åka in till sjukhuset och få det undanstökat.
Väldigt ledsamt, min sambo är väldigt ledsen medan jag känner mej mest trött och uppgiven. Nästan förbannad faktiskt.
Men livet går vidare på nåt märkligt vis.
Lycka till allihopa!
