Adoption - vi påbörjade idag en ny väg mot en familj!

Idag fattade vi äntligen beslutet att inte bara prata om adoption utan att faktiskt anmäla oss och påbörja processen. Vi har anmält oss och betalat för att kunna börja samla ködagar. Vi ska göra ett försök till med IVF (ser inte så lovade ut) och om de inte fungerar blir det en utredning för att bli godkända som adoptionsföräldrar och sen börjar en helt ny resa mot det familjelivet vi båda drömmer om.

Det jag och min man längtar efter är inte en nyfödd och inte heller känner vi egentligen ett behov av att få biologiska barn eller att jag ska vara gravid. Vi längtar helt enkelt efter att ha en familj. Vi vill ha egna barn att leka med i lekparken, få lära någon att cykla, få ordna barnkalas, hjälpa till med läxor och vi längtar verkligen efter att tvingas anpassa hela vårt liv och vardag efter någon annans behov! Vi har så mycket kärlek att ge och allt vi saknar är någon liten att älska!!

Vi har än så länge bara anmält oss till AC men funderar på att även gå med i BFA för att få större valmöjligheter när de väl gäller att påbörja en adoptionsprocess. Att välja adoptionsbyrå var ju inte det lättaste direkt! Det som skrämmer mig just nu är den långa väntetiden och alla beslut som vi kommer att behöva fatta.. Vi är väldigt pålästa om hur adoption fungerar praktiken och båda tillfreds med beslutet att adoptera. Men samtidigt är det hela väldigt skrämmande!!

Hur ska vi kunna välja land, ålder och vilka speciella behov vi är ok med och inte? Och hur ska vi orka vänta ännu fler år på att få den familj vi velat ha så länge?

Någon mer som precis har tagit steget och fattat beslutet om att adoption är rätt väg för er?