Adoptionstankar

Det är ganska trögt i adoptionsvärlden just nu. Villkoren för adoption kan ändras snabbt och ett land som adopterat många barn till Sverige kan plötsligt få tvärstopp. Då blir det långa köer till andra länder. Tvärt om kan det plötsligt öppnas nya möjligheter och det kan gå riktigt fort i vissa länder. Just nu är Vietnam nästan stängt för adoption (varför vet jag inte).

Så mitt råd är att inte "snöa in" på land. Man kan inte välja fritt eftersom länderna ställer olika krav som man ska passa in på. Vissa länder accepterar inte kronisk sjukdom, övervikt eller borgliga äktenskap. Andar länder kräver långa långa aktenskap (minst 3 år), dokumenterad barnlöshet eller aktivt kristna föräldrar. Dessutom kan, som sagt, adoptionsläget ändras snabbt i länderna vilket gör att man inte kan bestämma land allt för tidigt. Vi var runt i hela världen (Albanien, Litauen, Bolivia, Sydafrika) innan vi hamnade i Polen.

I dagsläget tar en adoption ca 5 år (vissa länder går snabbare, andra tar längre tid). Ofta är det kö i Sverige för att få skicka sin ansökan. Under tiden som ni köar gör ni utredningen och går adoptionskurs. När det sedan är er tur att skicka ansökan är det en kötid i landet på ca 2 år. När ni fått sk barnbesked ärr det lite olika hur länger ni behöver vänta på att få resa, mellan en vecka och några månader. Sen får ni stanna i landet en tid innan ni kan resa hem med ert barn, mellan en vecka och 9 månader i vissa afrikanska länder. Ett par veckor tror jag är det vanligaste.

Snabbast verkar det just nu gå i Kenya (mindre än ett år) men det är lång vistelsetid (9 månader) innan man får åka hem, Litauen (2 år) och Thailand (2år). Om ni kan tänka er barn med speciella behov/handikapp kan det gå snabbare.

Att adoptera är ett fantastisk sätt att bli förälder. Ett visst mått av tålamod och envishet krävs. Om ni vill adoptera är det lika bra att börja direkt eftersom det tar sådan tid

Att göra lista:
- Kontakta familjerätten i er kommun och be om ett första samtal. Där berättar de om hur ni ska gå tillväga för att ansöka om en hemutredningen

- Kontakta en eller flera adoptionförmenlingar och bli köande medlemmarr där. Då börjar väntetiden i Sverige att ticka och ni har igen det när utredning och dyligt är klart. På www.mia.eu finns lista över godkända förmedlingar

-Anmäl er till en adoptionsutbildning som kommunen hänvisa er till. Ibland är det kö.

- Gift er! Det Lilly säger stämmer inte. En person som lever som sambo kan inte adoptera som ensamstådende. Svenska mynigheter kräver äktenskap eller att den blivande förälderrn är signel. Ni måste alltså vara gifta för att socialnämnden i er kommun ska ge er medgivande att få adoptera
 
- Börja spara! En adoption kosta ca 200 000. Ni får 40 000 av försäkringskassan när ni kommer hem

När vi adopterade för 10 år sedan var köerna inte så långa, dessutom fick vi ett barn med SN vilket gjorde att det gick oväntat snabbt. Så här såg vår adoptionsprocess ut i alla fall

aug 04: Ansökte till familjerätten om att få göra en utredningen. Ställdes i kö för detta
okt 04: utredningen startade, pågick hela hösten och våren
dec 04: Valde en förmedling och blev köande medlem där 
jan 05: började adoptionsutbildning
maj 05: Fick medgivande och hade kommit fram i kön. Vi kunde direkt börja göra iordning vår ansökan till Polen
juli 05: Ansökan var skickad. 25 olika dokument och intyg skulle samlas in och skickas. Vi ställde in oss på minst ett års väntan på barnbesked
sep 05: fick frågan om syskonpar med SN. Tackade ja!
okt 05: första resan till barnen, ansökte om att få adptera dem
dec 05: reste till Polen för att hämta barnen och bo med dem där en månad
jan 06: adoptionen gick igenom och vi reste hem med våra barn.