Forum Samhälle Politik
Inlägg från Visa alla inlägg
  • Digest­ive
    Thu 14 Jul 2022 14:31
    1481891 visningar
    23133 svar
    23133
    1481891

    Har du förtroende för regeringen?

    KillBill skrev 2022-07-14 12:52:11 följande:
    Henrik Jönsson visar tydligt att han inte har förstått debatten om marknadsskolan och eftersom du länkar honom antar jag att detsamma gäller dig. 

    Skolkoncernerna använder vinsterna för att växa och inte förrän den dag man i framtiden säljer av verksamheten cachar ägarna in vinsten. Dessutom finns det många sätt att dölja vinsterna. Ofta bildar skolkoncernerna bolag t.ex fastighetsbolag där vinsterna kan plockas hem (i ställer för att skolorna gör detta) och på så sätt kan skolkoncernerna dölja vinsterna från oss skattebetalare. 

    Problemet med marknadsskolan är de drivkrafter som den resulterar i.  Skrupelfria skolkoncerner som skapar vinster genom att cherrypicka enkla elever och motverka att elever med särskilda behov säker sig till deras skolor samtidigt som man håller nere kostnaderna för undervisningen genom att anställa färre lärare och tillhandahålla undervisning med lärare som inte är behöriga.
    Jag är inte särskilt insatt utan reagerar på det som man brukar höra - troligen förenklat - hur mängder av pengar försvinner ner i ägarnas fickor. Så som Henrik Jönsson framställer det, ser det ut att röra sig om pengar som gör varken till eller från.

    En sådan manöver har jag faktiskt inte tänkt på men då kan jag inte heller avgöra om en sådan manöver överhuvudtaget är möjlig.

    Det senare känns som någonting som inte behöver vara ett driftformsproblem per se. Provar tidigare fråga åt ditt håll också:

    Frågan är även om det är värt att minska antalet skolplatser i det här läget och vad det får för effekt på en del orter.

    Hur motiverar man det här som en prioriterad fråga med tanke på allt som behöver fokus i dagsläget?
  • Digest­ive
    Thu 14 Jul 2022 14:45
    #22248
    Padirac skrev 2022-07-14 14:23:31 följande:
    Vad jag kan se så är Jönssons påstående att det enda 'vänstern och media angriper' utdelningen inom de vinstdrivande skolbolagen,  Är detta verkligen ett sant påstående eller undanhåller Jnsson en del av debatten som förs bland partier och i media?

    Endera är Jönsson dum i huvudet - vilket jag inte tror - eller så är det kraftigt vinklat för at Jänsson är partisk?  

    Vad tror du?
    Jag tror att han bollar med det som en del tar med sig ur enklare diskurser.

    Partisk vet jag att vederbörande kan vara liksom han själv och sina åhörare (- med det sagt så är det inte givet att alla åhörare tar åt sig/hanterar det därefter). Mitt förtroende för Henrik Jönsson utgår inte från perfektion utan det bygger på att han är en människa som 1) försöker vara objektiv och ärlig men 2) med ett klassiskt liberalt perspektiv.

    I övrigt så misstänker jag att han jobbar på material i det här ämnet och som släpps på lördag.
  • Digest­ive
    Thu 14 Jul 2022 15:07
    #22250
    Padirac skrev 2022-07-14 14:45:12 följande:
    800 miljoner - hur många lärare är det i en vinstrivaned skola som i en inte liten omfattning saknar såväl lärare som behöriga lärare?

    1000 lärare? gör det varken till eller från?

    Sen tillkommer dolda vinster i de bolag inom koncernerna som får betalt för hyror och andra tjänster?
    1821 lärare om man enbart tittar på årslönen. Det är dock en meningslös tankefigur i ett land med stor lärarbrist och som beräknas sakna hela 65 000 lärare 2025 om trenden fortsätter.

    Jag undrar om färre arbetsplatser liksom sämre utspridning på jobbtillfällen verkligen är rätt väg att gå i det här läget. Det känns som att sådana här större samhällsprojekt/förändringar som potentiellt skakar om hela trädet kan tas när läget är mer stabilt och när basala ting inom skolväsendet överhuvudtaget är på plats.
  • Digest­ive
    Thu 14 Jul 2022 16:23
    #22253
    Padirac skrev 2022-07-14 15:15:39 följande:
    Istället för utdelning så kunde ju fler lärare och fler behöriga lärare abeta på desdss skolor, så någon fråga om 'färre arbetsplatser  och sämre utrpridning av jobbtillfällen' kan jag inte förstå vad du får det till.

    Du tror inte att det är glädjebetyg, lärarbrist och frånvaro av ämnesundervisning/undervisningstimmar och ej ändamålsenliga lokaler som är en del av dessa basala ting som måste komma på plats

    det är många lärare som saknas i skolan, inte minst i den privata vinstdrivande skolan
    Det är inte vad utdelningen ska gå till - den är så att säga lönen till ägarna/utdelningen till aktieägarna. Vinsten däremot, bör återinvesteras  i verksamheten så att den mår väl (och ska såklart inte mjölkas av i större utsträckning och på sådana vis som KillBill beskriver ovan).

    Vi har alltså ett underskott på lärare. Det utbildas inte lärare i den takt som behövs för att fylla behoven, inte ens i närheten. Som sagt, 65 000 lärare beräknas saknas i Sverige 2025.

    Läraryrket lockar inte och jag tvivlar på att sämre utspridning på arbetstillfällen gör det mer lockande. Om du inte vill arbeta som lärare redan idag, hade du plötsligt blivit motiverad om arbetstillfället dyker upp än längre bort från dit hem?

    Enligt Lärarförbundet behövs det högre löner och minskad arbetsbelastning. Att begravas i pappersarbete bland stökiga elever och förväntas göra ett gott jobb som underbemannad - för 36 600/mån och med studielån efter en ~treårig högskoleutbildning - det lockar väldigt få och i dessa tider troligen färre (då levernet i sig kostar allt mer och mer därtill).

    Ansökningarna till högskoleutbildningar har även sjunkit med 10% sen i fjol.

    Jag tror inte att det är läge att röra runt allt för mycket på det här området. Börjar privata skolor att läggas ner så innebär det även att lärare förlorar ett jobb, ett jobb de möjligtvis trivdes med och absolut inget talar för att dessa lärare hux-flux skulle söka sig till en annan arbetsplats - i en redan missnöjd och oattraktiv branch. Att skola om sig med en lärarutbildning bakom sig är väldigt lätt.

    I det här läget - menar inte att det måste vara såhär för alltid - är det nog viktigare att ge upp på toppen istället för att styra från den. Helt enkelt börja med att göra lärare nöjda och yrket attraktivt igen.
  • Digest­ive
    Thu 14 Jul 2022 16:24
    #22254

    *ge uppe från toppen istället för att styra från den.

  • Digest­ive
    Thu 14 Jul 2022 16:49
    #22258
    KillBill skrev 2022-07-14 15:14:44 följande:
    Det är inte lite pengar. Eftersom Henrik Jönsson (antagligen medvetet) väljer att inte inkludera de dolda vinsterna så är hans påstående helt missvisande. 

    Eftersom det alltid går att bokföra kreativt så kommer kommer det bli  ytterst svårt att förhindra vinster i skolan. Därför är det smartare att ta ifrån friskolorna den del av ersättningen som är kopplade till utbudsansvar (ett ansvar som inte friskolorna har). Då skulle ersättningen till friskolorna minska med mellan 1,7 och 2,6 Mdr per år (10-15%). 

    Sedan bör friskolornas möjlighet att cherrypicka "enkla elever" förhindras. Det görs enklast genom att införa en gemensam skolantagning. 

    Sedan ska samhället självklart ställa samma krav på lärartäthet, behöriga lärare, antal speciallärare, skolbibliotek, skolsköterskor, psykologer,  o.s.v. vid friskolor som vid kommunala skolor. 

    Med dessa enkla men rimliga förändringar skulle de som profiterar på skolmarknaden försvinna. 

    För ett par veckor sedan röstade riksdagen om att Friskolorna inte längre skulle få betalt för utbudsansvaret (eftersom friskolor inte har kostnader för detta)  SD, M, L, C och KD röstade emot förslaget och landets friskolor kan därför fortsätta att fylla på sina skattkistor..
    Jag är osäker på att den här åkern bör plöjas en runda till och i nuvarande läge. Att lägga den i träda, pyssla om den och låta den återfå näring känns som ett säkrare kort.

    Visst bör man rätta till saker som fungerar dåligt, det vill säga se över ramarna för dessa verksamheter, man risker dock att skjuta sig i foten om det görs för mycket. Om någonting händer så att yrket blir än mer oattraktivt så kan vi (och väldigt snabbt) stå inför problem som pengar inte kan lösa.

    Att vara försiktig och i första hand höja lönerna för lärarna i offentlig sektor skulle ge trippel effekt - 1) fler nöjda lärare i offentlig sektor, 2) den privata sektorn skulle behöva höja lönerna för att kunna konkurrera, det vill säga spendera mer pengar på själva verksamheten och 3) oseriösa verksamheter skulle tveka mer.

    Du får även tänka på att verksamheter utan skattkistor påverkas av besluten som tas.

     
  • Digest­ive
    Thu 14 Jul 2022 17:57
    #22261
    KillBill skrev 2022-07-14 16:57:55 följande:
    Du har inte förstått systemet.

    Om kommunerna ökar lönen för sina lärare så leder detta till en ökad kostnad för den kommunala skolan. Då måste kommunen öka ersättningen till friskolorna trots att friskolorna sannolikt fortsätter att betala sin personal låga löner. Kommunen får alltså betala dubbelt om de vill ge egna anställda en högre lön..
    Dubbelt? Jag tror inte att lärarna i den privata sektorn hade jobbat ideellt om verksamheten vore offentlig.

    Jag skrev dock att lönerna i första hand skulle höjas i offentlig sektor.

    På resande fot och batteriet börjar ta slut.
  • Digest­ive
    Thu 14 Jul 2022 18:24
    #22263
    Padirac skrev 2022-07-14 17:12:40 följande:
    Verksamheter utan skattkistor kan inte ge utdelning.

    En verksamhet utan skattkista var väl John Bauer skolan - genom ett upplägg men räntekostander till ägarna

     
    www.expressen.se/nyheter/inloggad/agarna-blev-miljonarer--eleverna-allt-samre/

    "Tedfors och de andra ägarna blev stormrika. 2006 ombildades skolbolaget genom ett komplicerat upplägg där ägarna sålde bolaget till sig själva. Köpeskillingen på 450 miljoner kronor finansierades med hjälp av ett banklån på 250 miljoner kronor. Resterande 200 miljoner kronor blev det nya bolaget skyldigt ägarna. På så sätt kunde det nya bolaget betala ränta till ägarna själva, kostnader som betalades med elevernas skolpeng. Bara 2007 gick 30 miljoner kronor till räntor.

    - När skolan blev en affärsverksamhet som man köpte och sålde kom det andra effekter med det, till exempel att man belånade bolagen så att det uppstod räntekostnader som skolpengen skulle betala, säger Kristina Lagerström som tillsammans med Johan Zachrisson Winberg ligger bakom granskningen.

    ...


    Delar av skolpengen gick rakt ned i ägarnas fickor. John Bauerskolorna gav över 100 miljoner kronor i vinst bara fram till 2006, och SVT:s granskning visar att Rune Tedfors kan ha tjänat runt 150 miljoner kronor på skolorna.


    När det danska riskkapitalbolaget Axcel köper John Bauer-koncernen 2008 uppgår prislappen till 675 miljoner kronor, enligt SVT:s granskning.


    Axcel skriver under avtalet med övertygelsen om att ha gjort en god affär. En avkastning på runt två gånger pengarna är önskvärd, förklarar riskkapitalbolagets företrädare i SVT:s dokumentär "Skolfesten".

    ...


    När det stod klart att skolkoncernen var utom räddning och väntade konkurs var det fler än Pär Lindberg som ville prata. I SVT:s dokumentär vittnar en annan lärare, arbetsledaren Agneta Holmberg, om hur resurserna försämrades på bekostnad av höga avkastningskrav och räntekostnader.


    - Det blev snålare, det vill jag nog säga. Det var sällan budget fick hålla hela året ut, den kapades någonstans på vägen, säger hon.


    Snart stod skolan, som tidigare prisats i affärspressen, utom räddning. Marknaden var hårdare, eleverna färre och skolorna fler. Skolans dåliga rykte gjorde den nästintill uträknad i konkurrensen. Pengarna fanns hos de tidigare ägarna, men inte i skolverksamheten.

    ...

    "Dagens elever och föräldrar är kritiska och kvalitetsmedvetna, och skolor som inte håller måttet väljs bort. Därför menar jag att John Bauers exempel visar att friskolesystemet fungerar", skrev Anders Hultin på DN Debatt i samband med konkursen."

    När marknaden räknat ut JB så står ägarna kvar med stora vinster och elever står utan behörighet och kunskaper eller med glädjebetyg,

    Allt kan inte marknadiseras - det är barnens utbildning och möjlighet till att förverkliga sin framtid det handlar om.


    Jag tolkade det inte så bokstavligt, jag tror helt enkelt inte att friskolor i regel täljer guld.

    Engelska Skolan och Academedia har sammanlagt 113 friskor och John Bauer-koncernerna hade 36 stycken.

    Jag vet inte vad dessa exempel säger om resterande 1139 friskolor. Vet du?

    Uf, batteriet börjar säga ifrån.

     
  • Digest­ive
    Thu 14 Jul 2022 18:30
    #22264
    klyban skrev 2022-07-14 18:01:10 följande:
    Det Killbill berättar ändras ju inte av detta inlägg oavsett hur lång resan är.
    Vilken kommun betalar för lönehöjningar som alltså inte ska höjas?
  • Digest­ive
    Thu 14 Jul 2022 19:30
    #22267
    KillBill skrev 2022-07-14 19:02:56 följande:
    Jag tror inte att du förstår hur systemet fungerar. 

    Om kommunerna skulle öka lönerna för skolpersonalen så kommer kostnaden per elev "skolpengen" att öka i den egna verksamheten och eftersom kommunerna är skyldiga att ersätta friskolorna med samma kostnad  "skolpeng" som man har i den egna verksamheten så kommer kommunen att betala friskolor för en ökad personalkostnad trots att friskolorna sannolikt väljer att inte öka lönerna i samma grad som kommunen. 

    Att jag skriver dubbelt beror på att kommunen får betala för den egna löneökningen samt ersätta friskolorna med motsvarande (även om de inte ökar några löner).  

    Tycker du att detta system, som försvaras av M, SD och KD innebär en ansvarsfull hantering av våra skattemedel? 
    Alltså en förändring. Att bara höja lönerna för anställda i offentlig sektor är en förändring. Reform.

    Nja, jag gillar inte den knepiga halvmesyren med friskolor. Det kan vara privat istället. Tror inte att M, SD och KD är helt nöjda heller. Sedan skulle jag vilja se större förändringar i skolväsendet och med ett fokus på individen, något som MED faktiskt har börjat prata om. Att stöpas i samma form är förlegade idéer ämnade åt industrigolv och skapar obönhörligt en form av orättvisa - rättvisa är att kunna nå sina fulla potential. 

    Utrymmet för ideologiska förändringar känns dock väldigt känsligt i dagsläget, det är nog bättre att låta pragmatismen ta förarsätet ett tag och så kör vi på det vi har en stund.
Svara i tråden
Svar på tråden Har du förtroende för regeringen?

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2024 - All rights reserved       Modern Women Media Sweden AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies