Önskar du ibland att barnaga var tillåtet?

Haha, ja. Kan väl hålla med till viss del. Bara inte lavetterna missbrukas. Jag fick lavetter när jag betedde mig riktigt dumt. Det satte aldrig men på mig, men däremot lärde jag mig var mina gränser går att inte kunna bete mig som en vild jävel när som helst och hur jag vill.

Det gör tyvärr inte alla. Och jag visste inte var gränserna gick när mamma talade om för mig att vissa saker får man inte göra. Ändå gjorde jag det, och efter flera försök från hennes sida att muntligen tala om för mig att lägga av så kom till slut örfilen. Det förtjänade jag, för det var då jag förstod att jag borde sluta med det jag gör.

Haha fast det där var en dålig jämförelse. Djur lever ute i naturen. Och har man husdjur så känner man sällan att dessa djur är trotsiga. Fåglarna lever i sin bur, och får kanske flaxa ute i hemmet ibland. Fiskar i ett akvarium. Hundarna går runt hemma, äter, vill leka lite osv. Men barn är människor, inte djur. Till barn kan man prata och säga att de inte ska göra vissa saker. Djur förstår inte svenska. Det gör barn! Barn kan envisas och vara uppkäftiga, vägra lyssna och kasta runt saker. Visst, en hund kan råka välta en vas, liksom ett barn. Man slår ingen för att man råkar välta sönder något. Men har man sagt till sitt barn att sluta ha sönder alla prylar i hemmet och barnet fortsätter med det upprepade gånger medvetet...ja då kan man diskutera huruvida en örfil ska utges eller ej.

Ibland tycker jag att andra än föräldrarna ska ha rätt att säga till barn. Problemet i att låta ansvaret ligga på föräldrarna är att barnet i situationer kommer att hävda att "mamma/pappa inte sagt att jag inte får göra så". Barn ska veta att det finns gränser även bland omgivningen, och inte enbart att föräldrar kan sätta gränser.

Jag tycker således inte det vore fel om du sa emot barnet på skarpen i den situationen, trots att mamman var på plats.

Jag anser att man är väluppfostrad även när man vågar säga till i sådana situationer faktiskt. Att bara stå och titta på och låta tankarna säga både det ena och det andra till barnet och den vuxne ger ingen effekt, snarare ger det kanske en negativ effekt varför barnet i den situationen inte fick chansen att av en annan person än föräldern få en tillsägelse.