• Anonym (Barnaga)

    Önskar du ibland att barnaga var tillåtet?

    Finns det någon situation då du önskat att barnaga var tillåtet? Exempelvis i stundens hetta eller vad som helst? Berätta.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-03-24 14:16
    Du kanske har värderingen i allmänhet att barnaga är fel, men att du i vissa situationer då du är riktigt arg önskar att du fick lappa till en unge.

  • Svar på tråden Önskar du ibland att barnaga var tillåtet?
  • Anonym (well)

    I vissa vall kan det vara nödvändigt att behandla sina barn bryskt och då tom göra dem illa för att avstyra farliga situationer. Detta är dock inget som är förbjudet ens idag utan snarare en skyldighet som förälder. Det står tidigare i tråden att man inte ska kränka sina barn. För mig är ordet kränkning dels oerhört luddigt och dels väldigt subjektivt. För mig känns det med den innebörd jag lägger i ordet fullkomligt omöjligt att uppfostra ett barn utan att någon gång kränka det. Please tala om för mig vad det är i er definition av kränka som gör det så fel.

  • Anonym (--)
    Anonym (Nej till våld) skrev 2015-03-26 08:47:13 följande:
    Jag håller inte alls med dig.
    Att man kan känna en frustration tror jag alla föräldrar gör nångång, det betyder inte att man agerar på den.

    Aga leder till en av två saker, det som du kallar för terrorbarn, eller barn med ångest och rädsla ofta i kombination med varandra.
    Det är en highway to hell och visar bara den förälderns oförmåga att fostra ett barn utan att använda våld. 
    Om ett barn är på väg att göra något farligt, så stoppar man naturligtvis barnet, självklart, men man använder inte våld, man pratar med barnet och ser till att barnet förstår varför man inte ska göra på det viset. 
    Och om barnet är helt omöjligt så finns det andra sätt än våld att visa barnet att det inte är barnet som bestämmer, använd dom metoderna. 
    För övrigt är det sällan ett barn som blir bemött med konsekvens, kommunikation och kärlek blir så omöjligt. 
    Det gäller att lägga grunden rätt från början.

    Inte vet jag hur våra barn står sig i förhållande till andra och jag tycker det är ointressant att jämföra barn, men en sak vet jag och det är att ett barn som blir bra bemött av  vuxna sällan blir svår att ha att göra med, och även om det ligger exempelvis en diagnos som försvårar i botten så kompenserar och gör en god kärleksfull ickevåldsuppfostran saker mycket lättare för alla berörda.

    Som jag skrev, att använda våld är något föräldrar gör när dom inte vet vad dom annars ska ta sig till.
    En nödlösning och en brist på kompetens hos föräldern som går ut över barnet.

    Det var omkring det jag skrev, agera på ren frustration är det sämsta man kan göra, dels för att det ger ungarna övertag, dom har räknat ut föräldrar så pass att dom vet vad ochur dom ska säga saker för att få den lugna att gå i taket och dels så är det bara fel på alla sätt möjliga att agera utan att tänka sig för.


    Ja, som jag även skrev, om man överanvänder våld så blir det inget annat än misshandel, det resulterar i ögontjänare som inte förstår varför utan bara att man ska.


    Att använda "våld" för att stoppa sitt barn från att göra nått farligt är däremot mer accepterat här i landet, det hör till sunt förnuft, vilket i mina ögon är hyckleri på hög nivå.
    Däremot gör man rätt om man styrker det hela på plats så man undviker att barn får för sig göra om företeelsen för deras eget bästa.
    Kan ta ett ex min son slet sig loss från oss vid en gata, var nått trams att han inte ville gå till ett ställe utan ville över gatan och äta hamburgare, minns inte riktigt.
    vi fiskade upp han från under en bil i princip, var inte många cm marginal där.
    Han fick sig några daskar på rumpan och en lång samtal om varför detta hände.
    Det var första och sista gången ungen försökte sig på nått dumt vid en gata, alltid uppmärksam på oss nu och om han slarvar så räcker det med en enkel tillsägelse.
    vid isolerade enskilda situationer där man rycker in vid behov så skapar man inte påföljder du nämner och jag är fullt medveten om, det handlar bara om att hålla det på sund nivå och som du själv säger överösa barnen med kärlek och tillgodo se barnens behov.
    Kanske vi räddade livet på grabben med detta, kanske inte, jag tänker däremot inte ödet eller hoppet avgöra såna händelser.


    Du kan tycka att det är ointressant men det tycker jag, själv har jag varit ett helvetes barn och gjort saker inte ens vuxna skulle komma på i sina vildaste fantasier.
    Så fullt medveten om att alla barn är inte små änglar som kan styras och guidas som det ska gå till efter skrivna regler här.
    Och nej, jag har inga diagnoser eller nått annat i vägen, jag var bara en liten jävul med fantasi icke från denna jord.
    Finns fler med mig däremot kan jag tänka mig att vi hör till ett minoritet, kommer ihåg att jag försökte få andra med mig på mina äventyr och i dom flesta fall så fungerade det inte, inte på dom mer fantasifulla sådana .

    Summan summarum här, att inte använda medel som behövs vid omständigheter kan leda till nått långt värre än det ni har fått för er striktare fostran innebär.
    där brister man, att sedan även skuldbeläga sig själv för att man har gjort det som barnen behövde förstår jag inte riktigt.
    Det har varit skyddat verkstad här på tok för länge och vi har blivit för mjöliga här.

  • Anonym (--)
    Anonym (well) skrev 2015-03-26 08:56:28 följande:

    I vissa vall kan det vara nödvändigt att behandla sina barn bryskt och då tom göra dem illa för att avstyra farliga situationer. Detta är dock inget som är förbjudet ens idag utan snarare en skyldighet som förälder. Det står tidigare i tråden att man inte ska kränka sina barn. För mig är ordet kränkning dels oerhört luddigt och dels väldigt subjektivt. För mig känns det med den innebörd jag lägger i ordet fullkomligt omöjligt att uppfostra ett barn utan att någon gång kränka det. Please tala om för mig vad det är i er definition av kränka som gör det så fel.


    Tror inte du får ett bra svar på detta, skulle bara visa på hyckleri vissa står för här.


    "Våld" är okey, bara annan "våld" och vid "andra" situationer.


    Men det handlar givetvis inte om "våld" då enligt vissa begåvningar här för våld är aldrig okey.


    *harkel* eller nått.


     

  • Fiona M

    Anonym (--), i vilka lägen är det du förespråkar att man ska ta till fysiska bestraffningar?

  • Anonym (--)
    Fiona M skrev 2015-03-26 09:28:36 följande:

    Anonym (--), i vilka lägen är det du förespråkar att man ska ta till fysiska bestraffningar?


    Om du vill ha en mall på hur man ska fostra sina ungar och vilka åtgärder är rätt vid enskilda situationer så kan jag inte hjälpa det.


    Det är för individuellt för att ens försöka.


    Gud vad skönt det hade annars varit om varje barn kom med instruktionsbok


     

  • Fiona M
    Anonym (--) skrev 2015-03-26 09:41:30 följande:

    Om du vill ha en mall på hur man ska fostra sina ungar och vilka åtgärder är rätt vid enskilda situationer så kan jag inte hjälpa det.

    Det är för individuellt för att ens försöka.

    Gud vad skönt det hade annars varit om varje barn kom med instruktionsbok

     


    Jag ser inte hur det någonsin kan vara berättigat, så kan du ge exempel på när du/ni använt det för att inget annat funkat?
  • Anonym (well)
    Fiona M skrev 2015-03-26 09:53:18 följande:

    Jag ser inte hur det någonsin kan vara berättigat, så kan du ge exempel på när du/ni använt det för att inget annat funkat?


    Jag kan ge ett exempel. Om min unge skulle springa mot en trafikerad gata och försöka springa rakt ut så skulle jag hugga tag i ungen och förklara AT det är farligt osv. Skulle ungen trots upprepade nej fortsätta försöka springa ur i gatan så skulle jag lappa till ungen så den inte gör om det. Berättigat?? Hell yeah.
  • Anonym (well)
    Fiona M skrev 2015-03-26 09:53:18 följande:

    Jag ser inte hur det någonsin kan vara berättigat, så kan du ge exempel på när du/ni använt det för att inget annat funkat?


    Anonym (Nej till våld) skrev 2015-03-26 08:51:13 följande:

    För övrigt om jag hade använt våld mot mina barn för att dom inte gjorde som jag ville när dom var små.

    Så hade det i konsekvensens namn varit lika ok för dom att idag när dom är vuxna och fysiskt starkare än sin mamma, slå mig för att jag inte gör som dom vill.

    Nej tack, den sortens våldskultur ska vi inte ha i våra familjer. 


    Befängt resonemang barn ska lyda sina föräldrar oavsett hur starka de är.
  • Anonym (well)
    tankfull skrev 2015-03-26 08:13:43 följande:

    Det finns massor att läsa om hur våld påverkar barn negativt. Jag citerar några rader ur Folkhälsans Information om barn som upplevt våld: "Alla barn som har upplevt våld i sin barndom använder inte själva våld som vuxna, men alla som använder våld som vuxna har upplevt våld i barndomen".

    "Våld medför ökad risk för PTSD med kognitiva störningar, minnesstörningar, hög grad av undvikande beteende, depression, stegrad uppmärksamhetsnivå, förhöjd alarmberedskap, oro, ångest, fysiska symtom, sömnlöshet, högt blodtryck etc."

    Många kriminella har haft en barndom med våld. Men hur många argument som än skulle läggas fram här så gissar jag att de ändå inte påverkar dem som redan bestämt sig för att det bästa för barnet är att få en lavett ibland. Och därigenom fortsätter problematiken år ut och år in. De barn eller ungdomar som beter sig sämst och till och med begår brott är de barn som inte känt sig trygga i hemmet.


    Självklart är det så . Skulle vilja tillägga att otrygghet i hemmet inte bara kommer sig av fysisk bestraffning tvärtom. Det handlar om förmågan att förutse förälderns beteende om föräldern inte är konsekvent så blir hemmet otryggt. Om föräldern dessutom blir mycket arg och skriker i vredesmod på sina barn så uppstår samma mentala rektorer som om barnet brir misshandlat ( detta är under förutsättning att det sker med viss frekvens säg varje vecka. ) om barnet har en förälder som bara vill vara kompis med barnet och ger barnet allt för mycket inflytande så saknar barnet vägledning och blir även då otryggt och mår inte bra. Barnet har visserligen inte erfarenheten av våld och kommer därför förmodligen inte att använda sig av detsamma senare MEN kommers må dåligt.
  • tankfull
    Anonym (well) skrev 2015-03-26 10:26:06 följande:
    Jag kan ge ett exempel. Om min unge skulle springa mot en trafikerad gata och försöka springa rakt ut så skulle jag hugga tag i ungen och förklara AT det är farligt osv. Skulle ungen trots upprepade nej fortsätta försöka springa ur i gatan så skulle jag lappa till ungen så den inte gör om det. Berättigat?? Hell yeah.
    Men vilket normalbegåvat barn skulle inte lyssna på föräldern utan försöka springa ut bland bilarna? Det skulle tyda på nån hjärnskada och då hjälper det definitivt inte att lappa till barnet!
Svar på tråden Önskar du ibland att barnaga var tillåtet?