Önskar du ibland att barnaga var tillåtet?

du kan fortsätta skriva din dynga. Vi tycker som sagt alla olika och alla tycker inte som du , förstår du inte det så ¨är du inte vuxen än.

Det i sig betyder inte mycket i sammanhanget men jag har också haft samtal om saken med folk i min ålder och jag måste med lite svar humor konstatera att barn idag är mer bräckliga än vi var.

Det snackas om kränkningar misshandel och annat skit som serveras här, under tiden praktexempel visar att dom flesta är idag högfunktionerande hårt arbetande empatiska individer som njuter av livet och vad det har att erbjuda, med små undantag.

Undantag kommer man aldrig ifrån.

 

Det där är fullskalig skitsnack.

Hurdan nån kommer begå brottsliga handlingar har inte mycket att göra med uppfostran, vare sig man daltar sönder ungen eller håller denna strikt har man fortfarande risken att nått går fel.

Barn däremot som kommer från våldsamma hem där deras behov förbisågs och dom misshandlades på regelbundet basis kan jag tänka mig riskerar långt mer att hamna snett i livet sen.

 

jag har aldrig någonsin blivit agad som barn men tycker ändå att det ska bli lagligt. Det är stor skillnad på att aga konstant och aga någon gång när barnet gjort fel. Aga används som en metod att lära barn av sina misstag, som funkar bra för då tänker barnet till innan det gör något fel och lär sig av sina misstag. Till slut lär sig barnet vad som är rätt och fel. Man agar inte barn för skojs skull utan för att lära barnet rätt och fel. Punkt.

herregud du kan inte jämföra diktatur med barnaga det är två helt olika saker. Hur kom du in på diktatur helt plötsligt?  du använder det ordet för att låta extrem och du har en väldigt skev verklighetsuppfattning om du tror att diktatur och barnaga har kopplingar till varandra. Diktaturer är ofta psykopater och det kan vem som helst bli oavsett uppväxt. Jag tror tillochmed att man föds med den sjukdomen så det är inget man blir. Och att diktaturer är som  dom är tror jag snarare har med att göra att dom har sett krig och blivit psykiskt sjuka av det ifall det inte är så att dom har föds så.

att tonåringar inte kan bete sig beror på att dom inte har fått någon uppfostran med aga. Dom har helt enkelt inte lärt sig vad som är rätt och fel pga att dom fått en mesig typisk svensk uppfostran.

att tonåringar inte kan bete sig beror på att dom inte har fått någon uppfostran med aga. Dom har helt enkelt inte lärt sig vad som är rätt och fel pga att dom fått en mesig typisk svensk uppfostran.

Självklart är det en gigantiskt skillnad mellan hem där kärleksfulla föräldrar gör allt för sina barn vad som än krävs och hem som är fyllda med hat hot våld osäkerhet otrygghet och allt vad våldsamma hem bär med sig.

 

Nej, varför skulle dom ångra sig, dom uppfostrade en fungerande empatiskt harmonisk individ som ställer upp för dom som behöver det.

Om nått skulle dom vara glada att deras hårda jobb har gett avkastning.

Finns en situation som vi än idag skrattar åt när det kommer på tal, under tiden min mor försökte innerligt att tillrättavisa mig, då med ett bälte eller vad det nu var så gapade jag så jävligt, och skrattade samtidigt för hela situationen bara var komisk, att vi fick påknackning av en granne som undrade om hon behövde hjälp.

Jag är annars 74, äldre än diverse idiotiska morallagar.

Lagar som är till att endast begränsa människor eller bestraffa för offerslösa moralbrott är inte mycket att fundera över, egentligen, den enda regeln man bör leva efter, behandla andra som du själv vill bli behandlad, lev ditt liv utan att skada andra resten löser sig av sig självt.

 

Underligt, den läxan måste mina ha missat.

Men, knappast jungels lag som kan tillämpas när man fostrar barn, det var bara för långsökt för att ta på allvar.

 

Nejdå, vi har exempel på england där "aga" är tillåtet men givetvis får man inte misshandla eller puckla på sina barn hur som helst.

Bara för att din mor var ostabil och utsatte dig för terror innebär inte att hon är en mall hur andra föräldrar är, upprepa inte hennes misstag är allt du kan göra.
klart terror och otrygghet i hemmet påverkar barn negativt, mycket negativt.

Engagerade föräldrar som överöser sina barn med kärlek men ser till att vissa gränser upprätthålls är inte det.