Tycker att sambo dricker för mycket under graviditet

Fast jag förstår nog inte heller. Varför skulle man inte få dricka alkoholfria drycker? Så gjorde vi när jag var gravid, vi fortsatte att dricka ur de fina kristallglasen på helgkvällarna, för att göra det lite festligt - men i stället för vin så drack vi mineralvatten eller dansk citronvand! Duka bordet fint och laga festlig mat kan man också göra utan att det måste vara vin till (även vi är upplärda på att det ska vara det, i vår kultur). Man kan ju ha t.ex. fläder- eller lingondricka i en fin tillbringare.

Jag har i alla fall alltid tyckt att KÄNSLAN av helg och fest är viktigare än själva alkoholruset.

Skulle aldrig tvinga min man att sluta dricka bara för att jag är gravid. Nu är jag i vecka 41 och han är visserligen helt nykter men det är för att förlossningen är så nära. Han har varit nykter sen vecka 40. Ser det som så att vi kvinnor är väldigt lyckligt lottade, vi får känna ett barn växa i oss och uppleva något som männen bara kan drömma om. Därmed är det minsta jag kan göra för honom att unna honom lite vin eller whisky då och då. Så länge han inte super sig redlös.

Jag tycker det är så märkligt att folk tror att man blir en helt annan människa bara för att man ska få barn.

Nej, jag hoppas du var ironisk. Att inte dricla alkohol under graviditeten. Men att man inte skulle dricka alkoholfritt???

Båda ska bli föräldrar. Det säger väl allt? Bara för att du, i det här fallet, inte kan dricka betyder inte det att det är ok att din sambo gör det. Han har visserligen ingen bebis i magen men borde ändå ställa upp på samma villkor som du. Tycker jag. Sedan tycker jag att ni borde se upp med vanorna, båda två faktiskt. Det är en grej en inte tänker på som kvinna många gånger (en klarar ju/måste hålla upp under graviditeten) men ett beroende är ihärdigt. Det dröjer inte länge så är en där igen! Att du "fixar" att inte dricka just nu handlar ju om en otroligt stark motivation. Du har ett litet liv i magen som blir påverkad av alkohol om du dricker, det är en rätt stark anledning. Det är precis därför jag säger att pappan i fallet borde hålla upp han med, så ni gör resan ihop. Så fort bebisen är ute så skadas inte barnet längre och därför är det ok att dricka igen, eller? För sett väl så pappan tänker just nu? Att barn skadas psykiskt av att ha föräldrar som dricker menar många, jag med i vissa fall. Hur tror du ditt barn skulle må med föräldrar som drack 1-4 ggr/vecka? Hanterar du det? Framförallt, hanterar pappan det? Att få ett nytt liv är en brytpunkt, inte bara när det gäller alkohol. Det ska jag inte gå in på nu, men som sagt, bara för att brytpunkten för dig blir naturlig så behöver inte pappan se sig "skonad" från den. Istället borde han se den som en förberedelse förövad som komma skall. Detta blev långt, och nog osammanhängande. Jag vill säga att du tänker rätt! Han dricker för mycket, vid fel tidpunkt, och dessutom har han ett ansvar då han inte bär på barnet (trots att du skulle haft körkort så hade du kanske inte kunnat köra vid en akutsituation ex). Försök hitta varandra i det här. Ni är inne i det på precis samma villkor! Lycka till!

Jag tycker, till skillnad från många andra här, inte att en partner måste vara "medgravid" och sluta dricka bara för att du gör det. I normala fall.

I ditt fall så skulle jag vara orolig. 1-4ggr i veckan kan är för mycket. Både under graviditeten och efter.

Att du kan hålla upp nu innebär inte att du inte är alkoholist eller har ett beroende, det betyder bara att du kan hålla upp en längre tid, det är inte samma sak.

Tror också, som många sagt innan, att det är svårt för en partner att förstå och greppa själva graviditeten. Men kanske borde ni sätta er ner och prata om hur ni gemensamt ser på framtiden. Alkoholvanor, äta ute (kan man absolut göra med barn, men hur tänker ni kring detta,vad händer om barnet har kolik etc, ska din man gå ut utan dig och barnet ändå eller blir han hemma med er varje gång eller får han gå ut ibland,hur kan du få avlastning för att gå ut o äta osv), konserter med mera.

Är era visioner om framtiden skeva kan det ju redan nu vara bra att prata om hur ni ska göra det så bra som möjligt för er alla tre. Det är svårt att ändra på sådant när barnet är fött. Att tro att allt ska läsa sig när barnet är fött är väldigt naivt. Kan man inte ens diskutera hur han ser på framtiden nu så skulle jag verkligen tro att han har problem.

Har inte läst hela tråden bara ts och det var som att det var jag som skrev den när jag var gravid första gången. Min man fortsatte att festa som bara den , nästan mer än innnan och jag var tvungen att tvinga honom att sluta dricka två veckor innan förslossningen.
Jag kände mig ensam och utanför för att jag inte kunde vara med på fest, jag var med men gick hem tidigt.  Jag hade det väldigt jobbigt under graviditeten och trodde mitt liv skulle vara slut när barnet kom.
Så här i efterhand så har jag och min man pratat om att han nog kände detsamma att han festade så mycket och passade på innan bebisen kom.  
När vi fick vår son så ändrade allt sig då blev det verkligt för min man. 
Då hade han en bebis och ta hand om. 
Det kan ju vara så för din man också, det kan vara svårt för andra att förstå att det faktiskt kommer ett barn.
 Ett tips på alkoholfritt också, billabong mouserande det är det ända som går att dricka :) eller faktiskt 100 % blåbär smakar ganska festligt 

Blir han arg när du pratar med honom om detta?

Hur tänkte du nu?

Det är väl i och för sig ganska uppenbart att personen glömde ett "vin" i sitt inlägg. Att människokroppen alltjämt behöver vätska, gravid eller inte, är nog bortom allt tvivel för var och en.