Men varför är alla så sjuka helt plötsligt?!?!

Min mobil och dator har i alla fall en tyst-knapp- har inte alla såna prylar det?

Man kan inbjuda till att få sin fritid förstörd eller man kan sätta gränser, som med så mycket annat.

Nu tror jag att du skojar? Det sparas överallt, vi är konkurrensutsatta globalt och man trimmar och trimmar bort tjänster så att ingen tid finns för mer än att springa från en sak till en annan. Vi är bara människor och då gör vi mer fel, vilket leder till både merarbete och merkostnader.

Städning, är det viktigt? Ja, om man håller på med livsmedel eller renrumsproduktion av läkemedel till sjuka människor borde det ju vara det, men även där sparas det. Så vad gör väl lite damm eller bakterier i din nästa tablettkarta eller färdigrätt? Fabriken kan köpa in städningen från en bemanningsfirma som tar in folk från gatan för det blir billigare än att ha fast anställda som vet hur man ska rengöra enligt kraven.

Leverantörerna är också pressade, och för att ta in på sina kostnader och minska stilleståndstiden för dyrbar utrustning slarvar de med underhållet. Vilket leder till att det en vacker dag hamnar maskinolja, bitar av packningar eller andra mumsigheter i fabrikantens produkter, vilket leder till utredningar, kassationer, återkallande av produkt och ännu mer stress för att ta igen bortfallet.

På labbet som ska kvalitetskontrollera går mycket på rutin, och därför är det väl inte så noga med att anställa dyrbara kemister? Vi kan väl nedgradera och ta in några undersköterskor eller andra som kan vända ett provrör enligt instruktion och se hur det går? Tyvärr tyvärr, när kalibreringskurvan avvek från det normala reagerade de inte eftersom de inte hade bakgrundskunskapen så det blev fel resultat för en veckas produktion, jaja det är väl sånt som händer..

"Fungera" är ett väldigt relativt uttryck.

TS, jag tänkte lite som du tills jag fick en vän som verkligen var och är depressionssjuk.

Liksom vissa har ärftliga anlag för migrän eller diabetes så finns det vissa som lättare blir deprimerade, och i kombination med många svåra händelser på kort tid så utlöses det arvet. Har man sedan väl fallit till botten så är det lättare att hamna där igen. Det finns en sårbarhet på samma sätt som att rödvin kan utlösa migränanfall.

Medicin och regelbundna vanor kan hjälpa en del, att minska på allmän livsstress kan också hjälpa, men tro mig det är ingen som tycker det är roligt att inte orka ge sina barn mat, inte kunna sköta ett jobb som man älskar och har kämpat för att få, eller behöva läggas in och få elchocker för att slå hjärnan ur det negativa mönstret.

--
En annan variant är de som går i väggen. Detta har senaste åren hänt en psykiatriker (som behandlade patienter med utmattningssyndrom!) , en universitetslärare och en läkare/fyrbarnsmamma i min större omkrets. Dessa personer är både intelligenta och välutbildade och borde ha alla förutsättningar att märka varningstecknen från sin egen kropp och alltså inte trilla dit, men det hände dem ändå. Just för att de var glada, högpresterande och älskade sina jobb.

Det är ingen garanti för att man ska må bra av dagens tempo i arbetslivet och jobbfällan gapar stort över många duktiga flickor.