Forum Syskon - Gravid
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Gravid men mannen vill inte

    Fre 22 maj 2015 09:34 Läst 3638 gånger Totalt 35 svar
    Visar endast inlägg av MeEmmA - Visa alla inlägg
  • Fre 22 maj 2015 09:34 #4

    Hej,

    Vi har tre barn varav den yngsta är sju månader och jag upptäckte nyligen att jag är gravid igen. Min man första reaktion var att göra abort, han vill ha ett till barn längre fram men tyckte att det i nuläget var väldigt dåligt läge. Hans oro handlade mest om allt praktiskt för att han ska bygga på huset till hösten men också för bil osv. Jag försökte att känna själv hur jag känner och sa sedan en morgon att han får utgå från att jag inte gör abort och fundera över hur han känner för det. Vi har diskuterat de praktiska "hinderna" och han känner sig lugnare med det. Nu stöttar han mig istället och är betydligt mer positivt inställd :)

  • Fre 22 maj 2015 13:41 #8

    Jag vet inte om du har gjort abort nån gång, men vill bara säga att jag gjorde det när jag var yngre även om jag egentligen inte ville. Gjorde kirurgisk och kommer ihåg att jag kämpade för att hålla mig vaken när de skulle söva ner mig för att dom inte skulle kunna göra nått. Mådde verkligen skit när jag vaknade och den underbara killen jag var tillsammans med tappade jag allt förtroende för. Kunde inte vara nära han mer, tog slut ganska så snabbt efter aborten (hade varit tillsammans i 3,5år).

    Jag blev extra påmind om de känslorna den här gången och kände på en gång att jag ALDRIG självmant sväljer några tabletter eller somnar in på en bädd för att det underbara inuti mig ska försvinna. Om jag hade gjort abort för min mans skull nu så känner jag att det hade skadat relationen mer. Och som sagt, när jag tvingade honom att se det från ett annat perspektiv så blev det bättre. Igår satt han själv och frågade vad vi ska ha för syskonvagn o sånt :)

    Hoppas verkligen att ni kommer på en lösning som känns bra för er båda!

  • Fre 22 maj 2015 14:21 #10

    Orättvis och rädd för att inte räcka till har jag känt både med nr 2 och nr 3, inte blir det bättre nu med nr 4 när jag redan har en bebis som bara kommer att vara ett år när syskonet kommer. Tror att dessa känslor är endel av att vara mamma, det ständiga samvetet att man vill sina barn det bästa. Men jag tror också att om man har detta samvete mm så tänker man extra mycket på att verkligen vara en bra mamma till alla! Är ju trots allt ingen av syskonen som klagat på varandra än iaf :)

    Kan också tillägga att en deal vi har nu är att om allt går bra så ska min man sterilisera sig efteråt så att vi aldrig hamnar i denna situationen igen och det känns bra för han att veta det.

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll