Avsaknad av spermier

Det gick bra med gonal-f, dos 50. Fick en mogen ägg, 13 mm vid första VUL och 17.5 mm vid andra VUL. Tog Ovitrelle när ägget beräknades vara 19.5-20 mm. Åkte in för insemination 36 timmar senare och då hade ägget ännu inte släppt, tror det dröjde 2-4 timmar ytterligare innan det släppte så nu förstår jag verkligen vikten av en bra timing. Vem gör du ultraljud hos? Har du ingen möjlighet till privat gyn så du verkligen kan mäta äggblåsorna istället?

Minns att jag haft diskussioner om hur det känns att få en annan mans spermier i sig. Jag var ju orolig att det skulle kännas konstigt att bli ?befruktad? i en gynstol... Jag måste inflika att det fanns inga tankar kring det väl där. Min man stod bredvid och jag frågsde honom efteråt om det var jobbigt, han svarade att det inte alls var jobbigt att bruka en annan mans spermier. Det kändes verkligen som ett vanligt läkarbesök, inget ?sexuellt? med det eller laddat på något sätt. Kanske därför det känns konstigt idag, som att vi inte alls har gjort ett försök denna månad... :)

Hej på er,

Vi förlorade ju vår son Vide i plötslig spädbarnsdöd i magen, i v 32. Han föddes stilla 2 juni. Livet är så fruktansvärt jobbigt. Men vi vill försöka få syskon till Vide. Vi fick en blasto till frysen och min mens kom igång snabbt efter förlossningen.

21 augusti var vi på kliniken och satte in blaston, är på rd 6 idag. Td 3 sept. Vi hoppas så att det ska ta sig. Håll tummarna för oss alla här inne!!!

Jag vaknade tidigt imorse och kunde inte släppa tankarna på om man skulle testa eller inte, så jag tog ett graviditetstest och testade. Och till min stora förvåning/chock så stod det "gravid".. Helt otroligt vilken oväntad överraskning, där stod jag och stirrade på mig själv i spegeln i ett par sekunder och försöke förstå vad som nu väntar. Men det sjunker väl in snart. Just nu går jag mest och små ler på jobbet och känner mig som världens gladaste.

Så det blev ingen graviditet den här gången heller. Efter sju insemineringar är det nu dags för ivf. Jag har verkligen velat slippa det men det verkar inte finnas något annat alternativ. Jag är livrädd för sprutorna, äggplock, insättning.... ja allt. Men vilket alternativ har jag? Att vara rädd är tydligen helt ologiskt och överallt får jag höra att "om det här är så jobbigt så vänta bara tills du blir gravid" eller "fixar du inte det här så kommer du inte fixa att föda barn" osv. Så..... jag vet inte. Känner mig som sämsta kvinnan i världen. Jag kan inte bli gravid och jag är inte tillräckligt modig.

Men jag ska fixa det. Jag och min sambo skulle bli jättebra föräldrar, det vet jag. Det är bara några hinder på vägen som jag behöver övervinna. Har redan övervunnit massor av mina rädslor. När vi påbörjade vår resa klarade jag knappt av blodproven.

Önskar att jag kunde känna mer hopp iaf. Just nu känns allt väldigt hopplöst....

Ja vi valde själva också. Anledningen till att vi inte gjorde i Sverige, helt galet att en läkare ska bestämma donator åt en.

Exakt!! När har du testdag?

När tog du sprutan och vad har du för symtom? Tyvärr gav den många falska symtom för mig. Nu var det 11 dagar sedan jag tog den så nu börjar jag lita på mina symtom men försöker inte överanalysera dem då de lika gärna kan vara mens på g. Testdag på lördag. :)

Kände samma med ovitriellen... var nästan tomt när den ?gick ur?. Testade dag 10 med ett gravtest för att se att den var ur kroppen och det var den.

Mina symtom nu är: svullna och ömma bröst, metallsmak i munnen (inte metall men det är väldigt beskt och vet inte hur jag ska beskriva det) samt åksjuka. Men detta kan lika gärna vara menssymtom... Jag är typ redan inställd på försök nr 2. Är det andra försöket för dig?

Hade testdag i lördags men struntade i testet eftersom jag fått mens. Men det är så konstigt. Jag började blöda lite i torsdags. Extremt lite både tors och fredag. Det räckte liksom med trosskydd. Sen under lördagen så kom det jättejättemycket blod. Alltså jag blödde konstant hela dagen. Och sen ingenting alls på söndagen. Nu idag (ons) men även igår kväll har jag haft som en molande värk i magen. Kissar normalt men när jag torkar mig sen så har jag som lite brunt blod på papperet.

Antar att jag skulle kunna ha fått nån typ av infektion efter inseminationen men det förklarar ju inte varför mensen blev som den blev.

Nån som upplevt detta tidigare?

Hade det släppt nyligen? Mitt höll på att släppa vid insemination men att de har släppt eller ska släppa är tydligen lika bra det! :)