• 999
    Äldre 4 Jun 18:21
    540107 visningar
    2466 svar
    2466
    540107

    Avsaknad av spermier

    igår fick min man och jag besked på hans spermaprov, på vårt första utredningssamtal. Visade sig att det hittats 0 spermier i hans sädesvätska! Känns som att vi har hamnat i en mardröm som vi inte lyckas vakna upp ur... 
    Nu vill jag höra om det finns fler som fått det beskedet och vad som hände sen? Hur gick det? 

    Min man fick lämna blodprov igår för att se om orsaken är pga. kromosomfel eller hormoner samt så kände läkaren på hans pung och konstaterade att den är något mindre än "normalt". 

    Kan ni som varit eller är med om detta dela med er? Jag behöver känna att vi inte är ensamma i hela världen om detta! Även om jag såklart inte önskar någon denna mardröm! 

  • Svar på tråden Avsaknad av spermier
  • Anonym (Sara9­0)
    Äldre 28 Feb 20:35

    Lyckan blev kortvarig tyvärr. Missfall v 6.

    Nya tag!

  • Äldre 28 Feb 20:54
    askyfullofstars skrev 2018-02-27 16:13:38 följande:

    Ingen fara att du frågar. Jag sökte via hemsidan, hade tidigare erfarenhet av myndighet då jag jobbat på AF också. Är du intresserad av att byta jobb? Jag förstår dig. Under vår utredningen jobbade jag på en skola, mådde skit. Du har dessutom yngre barn.

    Hur länge har ni försökt? Är du över eller under 30?

    Jag har känt mig fruktansvärt ensam i resan. Känns som att man är den enda i hela världen som går genom detta. Såklart det ska vi vår tur snart!! Jag tänker att det finns bra alternativ i dagsläget, tänk att få detta besked när inte möjligheten till donation ens fanns... Eller IVF t.ex. Så glad att detta forum finns. Hur många barn vill ni ha?

    Nu är mitt recept från Vitanova på väg, till hormonstimulans och spruta. Så skönt att det närmar sig!


    Är det ett roligt jobb tycker du? Jag har känt att det blivit för mycket med jobbet tyvärr. Det är tufft och mår man då inte bra så funkar det inte alls.. Så visst har man haft tanke på att söka sig bortom yrket för att må bra igen, eller bättre. Du förstår nog vad jag menar!

    Vi hade inte varit tillsammans särskilt länge när vi började försöka. Sedan 2015 ungefär. Sen fick vi beskedet i september 2017. Jag är 28 i år och sambon 30. Hur ser det ut för er?

    Det är verkligen så! Det är en känsla av ensamhet som inte alls går att beskriva för någon annan. En känsla som man aldrig känt innan. Fruktansvärt! Men som du säger, det gäller att hitta der positiva i den här situationen genom att vara så tacksam att hjälp numera finns att få! Och på tal om forumet, här finns mycket att hämta!

    Åh vad kul! Äntligen!! Längtar också tills vi är där! Provpapperna är på väg hem så det är på gång iaf! Kram
  • Äldre 28 Feb 22:13
    Anonym (Sara90) skrev 2018-02-28 20:35:39 följande:

    Lyckan blev kortvarig tyvärr. Missfall v 6.

    Nya tag!


    Beklagar!!! Hur ska ni gå vidare? Usch va tråkigt!
  • Äldre 28 Feb 22:32
    Ontopic skrev 2018-02-28 20:54:33 följande:

    Är det ett roligt jobb tycker du? Jag har känt att det blivit för mycket med jobbet tyvärr. Det är tufft och mår man då inte bra så funkar det inte alls.. Så visst har man haft tanke på att söka sig bortom yrket för att må bra igen, eller bättre. Du förstår nog vad jag menar!

    Vi hade inte varit tillsammans särskilt länge när vi började försöka. Sedan 2015 ungefär. Sen fick vi beskedet i september 2017. Jag är 28 i år och sambon 30. Hur ser det ut för er?

    Det är verkligen så! Det är en känsla av ensamhet som inte alls går att beskriva för någon annan. En känsla som man aldrig känt innan. Fruktansvärt! Men som du säger, det gäller att hitta der positiva i den här situationen genom att vara så tacksam att hjälp numera finns att få! Och på tal om forumet, här finns mycket att hämta!

    Åh vad kul! Äntligen!! Längtar också tills vi är där! Provpapperna är på väg hem så det är på gång iaf! Kram


    Absolut men att jobba inom myndighet är ju speciellt - mycket att förhålla sig till. Men distraherande arbete där inte det är mycket fokus på barn (förutom alla lunchraster).

    Vi är lika gamla! Och vi fick slutgiltiga diagnosen från TESA/PESA exakt samma månad och år som ni! Hur känner din man inför donation? Han har ju nyligen fått beskedet. Har ni gjort TESA?

    Ja eller hur, känner även att förhållandet kommer vara stabilt när vi lyckats ta oss genom detta. Infertiliteten har stärkt oss som par, även om den varit påfrestande.
  • Anonym (Sara9­0)
    Äldre 1 Mar 12:15
    askyfullofstars skrev 2018-02-28 22:13:15 följande:

    Beklagar!!! Hur ska ni gå vidare? Usch va tråkigt!


    Vi vet inte. Antingen ett till försök med hormoner, eller om vi kör med ivf utomlands.

    Jobbigt
  • Äldre 1 Mar 13:37
    Anonym (Sara90) skrev 2018-02-28 20:35:39 följande:

    Lyckan blev kortvarig tyvärr. Missfall v 6.

    Nya tag!


    Ånej va tråkigt att höra:( Hur känner ni er?

    Kram
  • Äldre 1 Mar 19:57
    Anonym (Sara90) skrev 2018-02-28 20:35:39 följande:

    Lyckan blev kortvarig tyvärr. Missfall v 6.

    Nya tag!


    Så tråkigt! Verkligen fruktansvärt... Ge inte upp
  • Äldre 1 Mar 20:04
    askyfullofstars skrev 2018-02-28 22:32:36 följande:

    Absolut men att jobba inom myndighet är ju speciellt - mycket att förhålla sig till. Men distraherande arbete där inte det är mycket fokus på barn (förutom alla lunchraster).

    Vi är lika gamla! Och vi fick slutgiltiga diagnosen från TESA/PESA exakt samma månad och år som ni! Hur känner din man inför donation? Han har ju nyligen fått beskedet. Har ni gjort TESA?

    Ja eller hur, känner även att förhållandet kommer vara stabilt när vi lyckats ta oss genom detta. Infertiliteten har stärkt oss som par, även om den varit påfrestande.


    Det är mycket regler och annat kan jag tänka mig! Skulle du beskriva det som svårt? Åh jag vet precis vad du menar med lunchraster, eller vuxna människors sällskap generellt.. Känner du att du undviker sociala sammanhang?

    Men skojjar du?! Så himla sjukt! Min sambo är väldigt öppen inför donationen (vad han säger och utstrålar iaf). Han har varit säker sen dagen vi fick svar på spermaprovet. Han ser det som en självklarhet! Jag har dock haft svårare för att acceptera och hantera situationen. Men det kommer sakta men säkert. Svajar lite till och från. Hur känner du och din sambo/man? Är det TESA när det går in i testikeln? Den gjordes förra månaden iaf utan lycka.

    Ja det är ju under sånt här som relationen antingen stärks eller bryts i sär. Härligt att ni känner er starka i hop!
  • Anonym (Sara9­0)
    Äldre 1 Mar 20:23
    MariaC skrev 2018-03-01 13:37:26 följande:

    Ånej va tråkigt att höra:( Hur känner ni er?

    Kram


    Ja verkligen tråkigt. Vi är självklart ledsna, men känns ändå skönt att veta att jag kan bli gravid. Det är en oro som släppt. När jag fick reda på att jag var gravid fick jag också konstiga känslor om just spermadonatorn, vilket jag aldrig trodde jag skulle känna. Även om jag accepterat det blev det verkligt att det inte var min mans gener där inne. Så nästa gång är jag nog mer redo också.
  • Anonym (Sara9­0)
    Äldre 1 Mar 20:24
    Ontopic skrev 2018-03-01 19:57:28 följande:

    Så tråkigt! Verkligen fruktansvärt... Ge inte upp


    Nejdå, vi kämpar på!!
Svar på tråden Avsaknad av spermier