Älskar man inte adopterade barn som sina egna?

Jag skulle säga att adopterade barn är lika älskade som biologiska i alla de fall där anknytningen gått som den ska. Det kan se ut på alla sätt - de kan vara mer älskade än biologiska barn om anknytningen till det biologiska barnet inte varit framgångsrik och de kan vara mindre älskade också, där samma sak som i biobarnets fall hänt. Men i många fall, skulle tro de flesta fall, fungerar det på samma sätt med adopterade barn som med biologiska - de är högt älskade och oersättliga. 

Sedan kan förstås adopterade barn ändå ha en rad tvivel och svårigheter under uppväxten, men det finns det otaliga biologiska barn som har också.

Har du adopterade barn? Annars kan du rimligen inte säga något om hur älskade de är heller. Och om du har adopterade barn skulle du ändå inte kunna vittna om något annat än hur det förhåller sig mellan just dig och dina barn. 

Det har allt att göra med din kommentar eftersom du lika lite kan veta vad det innebär att älska ett adoptivbarn som du menar att de som har adoptivbarn vet om kärleken till biologiska barn. 

Händer det även icke-adopterade så är det inte problematik som är förbehållen adopterade. 

Som din fru låtsas att du är hennes man, eller?

Hon låtsas nog bara när ni ligger med varandra. 

Jag kan skillnaden på äpplen och päron, den är betydligt mindre än den är på idioter och begåvade människor.