Fattar nån kristendomen?

Ett ökande av frihetsgrader tillför ingen förklaringskraft.

Araber och judar är i krig alltsom oftast. Orsaken som jag ser det var Abrahams frus Sarais missnöje över att hon inte hade barn. Hon bestämde att tjänstekvinnan Hagar skulle bli gravid med Abraham och hon själv Sarai skulle ta den sonen. Skapade Gud den Sonen? Ismail arabernas förfader. Sedan går historien vidare Sarai fick en son, Isak, trots att hon ansågs ofruktbar. Skapade Gud den sonen då? Vissa mest Judar och kristna anser det för en ofruktbar kvinna kan inte bli gravid. Sarai sände bort Hagar och Ismail ut i öknen mot en säker död. Men Gud ingrep och de överlevde. Varför kallar de kristna då judarna för Guds folk medan Araberna inte kallas det? Gud ingrep i bådas liv och både Isak och Ismael har Abraham till far. Kontentan är väl stjäl inte en annans barn, det kan lätt bli strid.

Fast fotosyntes kommer inträffa varje gång man har samma kemiska förutsättningar. Vi kan återskapa detta i ett labb. Beståndsdelarna har de egenskaperna att just detta kommer inträffa om de samverkar. Vi kan inte skapa de perfekta förutsättningarna för fotosyntes och sen inte få fotosyntes. 

Och för mig verkar det uppenbarligen att Gud antingen inte kan ändra programmet, eller att han väljer att aldrig göra detta. Om Gud skapar allt, och gör detta hela tiden, så behövs ju inte naturlagarna. Vilket syfte fyller dessa om Gud är aktiv i varje given händelse, i varje given beståndsdel? 

Om det, åtminstone då och då, skapades något utanför, eller som stred mot, naturlagarna så skulle ditt resonemang verka vettigt för mig - men nu är det ju inte så. Nu håller sig allt inom naturlagarna och gör precis som man förväntar sig att det ska göra. 

Jag tycker din Sims-liknelse var bra. Tänk dig att du spelar Sims och hela datorn förändras konstant i varje ögonblick. Grafiken förändras, skärmen blir plötsligt touchskärm, figurerna kan plötsligt göra saker de inte kunde förut, nya saker uppstår ur tomma intet, världen går plötsligt från 2D till 3D, och så vidare. Hela tiden nya förutsättningar och inget givet ramverk alls. Vår värld är ju inte så. Naturlagarna är (för mig) ett tydligt ramverk som varken vi eller Gud verkar kunna gå förbi. Alternativt att Gud väljer att inte gå förbi dessa - men då återstår ju frågan varför inte.

Men varför finns naturlagarna då? Var kom de ifrån? Varenda detalj av det som sker hela tiden, har allt kommit av en slump? För mig iallafall är det uppenbart att vi vet så lite och det måste finnas ett högre medvetande bakom allt, som startade allt och låter det fortgå.

Så för dig är naturlagarna självständiga entiteter? Som styr världen?

Så du menar att eftersom vi inte vet precis allt om allt så måste det finnas ett högre medvetande?

Vad händer då då med det "högre medvetandet" när vi lär oss nya saker? Krymper hen då?
Eller hur tänker du?

Det där är lite "hönan och ägget" - men vi har vårt universum eftersom naturlagarna ser ut som de gör, men hade universum sett annorlunda ut hade säkerligen naturlagarna varit annorlunda. Och alldeles oavsett vad de är, eller ens ifall Gud skapade dem, så styr de vad som händer, utan undantag och utan att förändras. 

Gud verkar ju enbart genom dessa naturlagar. Planeter uppstår inte plötsligt i vår närhet. Nya människoliv går genom den gamla vanliga processen av befruktning och graviditet. Träden växer så stilla från frö till jätte. Ingen verkar helt enkelt uppfinna någon ny dator, eller ens uppdatera den som redan finns. Det uppstår inga nya simsfigurer 2.0 helt plötsligt mitt ibland oss, figurer som lever efter andra premisser och består av helt andra logaritmer än vi. Allt liv har samma gamla vanliga logaritm av gener, celler och oklippta tånaglar. Även om Gud nu finns så verkar han enligt mig väldigt fast förankrad inom de ramar han har satt upp. 

Enligt min åsikt är det en ganska stor skillnad mellan att säga att naturlagarna är bara en sammanfattning av vetenskapsmännens observationer och att säga at naturlagarna är en entitet som styr världen. Ser du en sådan skillnad?

Sen finns det gott om observationer av händelser där de vanliga naturlagarna satts ur spel. Till exempel när Jungfru Maria visat sig. Men jag gissar att du väljer att bortse från sådana observationer. 

För min del blir det bara ännu tydligare att Gud finns. Men jag har personliga erfarenheter och det är inget jag tänker diskutera här.

Ok att du inte vill gå in på detaljerna, men jag är extremt nyfiken på vilken gud som är den "rätta"!

Är det Jahve så som han beskrivs gamla testamentet?
Oden från asatron?
Zeus från grekiska mytologin?
Någon från hinduismen?

Någon annan variant?

Jag är kristen.

Det finns även massor av exempel på när folk har sett spöken, tomtar, vättar, Näcken, jättar, troll och skogsrån. Antar att du väljer att bortse från dessa observationer. Om någon bara dokumenterar en sådan observation på ett godkänt sätt så skulle jag självfallet "tro" på det - men det händer aldrig. Märk väl att jag inte, i den här diskussionen, har uteslutit att det skulle finnas en Gud. Jag har bara svårt att se hur denna Gud skulle kunna vara särskilt aktiv. 

Jag förstår även att du tycker det är en skillnad mellan hur naturlagar beskrivs. Vad denna skillnad gör för Guds eventuella förmåga att i varje ögonblick vara aktivt delaktig i varje process i universum är dock något som går mig förbi. Men det är inte BARA observationer. Det ska även vara möjligt att förutspå något med dessa. Just denna förutsägbarhet är ju det som gör att jag har svårt att se hur Gud aktivt skapar världen vid varje givet tillfälle, samt att han inte behöver följa några lagar då han gör detta. Utveckla gärna hur du tänker. 

Ok. Jag vet faktiskt inte riktigt vad det betyder - det finns ju så många varianter.

Mormoner, pingstvänner, katoliker, protestanter.

Vilken kristen variant fann du vara den rätta?

Inget alls. De var en fråga till dig och eftersom jag antar att du är ateist så var det en fråga om din ateistiska (eller agnostiska) världsbild.

Jag är ortodox. Ortodoxi kommer direkt från Jesus tid, alltså har inget direkt ändrats från dess utan bara anpassats efter samhället. Sedan kom katolicismen och ännu senare protestantismen med alla olika grenar.

Ja personliga erfarenheter är inte mycket att diskutera om på ett forum

Btw jag har också personliga erfarenheter, men jag finner ingen anledning att tro på gudaväsen för det.
Människans psyke är komplicerat.

Angående Spöken och mycken annan andlighet som ingav skräck så sa min mormor att det är demonism och onda andar bakom. Andlighet har två riken. Det onda Satan och det goda Gud och människan kan inte styra någon av dessa krafter. Människan har däremot bestämmanderätt över vad hon tänker göra av sitt liv. Det i sin tur kan åstadkomma gott eller ont. Den här teorin kan överdrivas i det oändliga. Kanske vi därför kallar en omtänksam människa för ängel och en våldsam människa för något mindre smickrande.