Hur många flyktingar bör/klarar vi av att ta emot?

Beror ju på vad du gjort med de lånade pengarna.

Bygger du en flygplats eller ett kärnkraftverk för pengarna så har du investerat i infrastruktur eller energisektorn och har efteråt en tillgång som är värd någonting och vårt gemensamma välstånd ökar.

Om du lånar pengar för att bara betala höjda hyror för temporära boenden för invandrare så är det mer tveksamt om den BNP-ökningen verkligen genererar någon slags välfärd.

Flykting-/asylinvandringen är en netto-kostnad för Sverige på 1,35% av BNP. Det ger en netto-kostnad på 52 miljarder om året.

Detta gällde innan den stora ökningen andra halvåret 2015.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/38323/1/gupea_2077_38323_1.pdf

Göteborgs Universitet, Joakim Ruist.

Ja, jag vet. Men det var själva grundtanken att lånade pengar alltid "är luft" i BNP som jag ville komplettera.

Låna till konkreta investeringar är inget stort problem. Att låna till den dagliga driften är illa.

Det är sådant som Myndigheten för Samhällsberedskap avsåg när de varande för kommande "utträngningseffekter inom vården" för några veckor sedan.

Men vad är väl lite cancer att gnöla om?

Det finns ju annat som har högre prio.

MSB, Nationell Lägesbild  v50:
https://www.msb.se/sv/Om-MSB/Nyheter-och-press/Nyheter/Nyheter-fran-MSB/Nationell-lagesbild-vecka-50/

Migrationsverket och några kommuner varnar för att en del evakueringsplatser kan komma att stängas över jul- och nyårshelgerna. Det är fortfarande svårt att hitta boende till alla asylsökande.

I stort sett alla länsstyrelser rapporterar att kommunerna har svårt att rekrytera personal. Det gäller framför allt socionomer och auktoriserade tolkar men även många andra yrkeskategorier är det brist på, till exempel ungdomsledare och utbildad personal till boenden. Även skolorna är i stort behov av lärare och annan utbildad personal.  

Till detta kommer att den befintliga personalen får arbeta för mycket vilket leder till sjukskrivningar och att människor säger upp sig på grund av arbetsbelastningen.

Sammanfattningsvis har läget inom socialtjänst, överförmyndarverksamhet och skola försämrats sedan rapporteringen förra veckan.

Inte bara det. De intervjuade som jobbar med sk "ensamkommande" bekräftar det som det talts om länge.

De som kommer är i huvudsak ivägskickade av sina familjer med uppdrag att så snart som möjligt få över sin familj också. Det fenomen som alltså kan sägas rymmas in "ankarbarn". I stort sett hela programmet handlade om detta fenomen och vilken press det sätter på de som kommer.

Ni kommer ihåg vilket liv det blev tidigare när en del menade att det var så det fungerade?

Nu sitter intervjuade och paneldeltagare i radions P1 och säger samma sak.

Nåja, en offentlig byggnad av något slag kan nog ses som en investering. Om den fyller ett av folket efterfrågat syfte.

Det jag pekade på var att själva engångskostnaden för att bygga en sådan byggnad normalt sett är av liten betydelse i det stora hela eftersom det är driften som kommer att kosta för decennier framöver.

Under Alliansen ökade skatteintäkterna. Vi fick alltså mer pengar att shoppa välfärd för.

Sedan hör det till saken att delar av de offentliga kostnaderna ökade under samma period.

Bägge nyheterna är korrekta.

Så varför skulle "någon" inte tro på det?

Det blir ju inte mindre sant bara för att du inte förstår, eller snarare låtsas inte förstå, hur det hänger ihop.Ja. Det är Fazer som levererar maten. Och samhället som betalar. Man betalar 572 kronor per portion vid asylboendet medan man lägger ned några korvöre (bokstavligen korvören) på maten till pensionärerna.

Där har du hela nyheten.

Att Migrationsverket säger att de skall försöka förhandla ned priset på maten till "bara" runt deras tak på 150 om dagen försvagar möjligen poängen något men förtar den inte.