Korkade saker ni gjort

Hahahaha!!

Apropå dörren så har jag vid ett par tillfällen varit så stressad när jag stuckit iväg med barn på olika aktiviteter, att jag kommer hem till en dörr som inte bara är olåst utan även vidöppen. Som tur är var hemmet orört men man undrar ju vad grannarna tror!

Annat jag gjort är (på jobbet) micrat/tinat delicatoboll med plasten på så plasten var lite smält, och sedan haft någon förströdd tanke i bakhuvudet att den smakar lite annorlunda...

Lagt mobil på biltaket så den flög av i farten x2 gånger.

I förrgår gick jag fram emot vår bil, en grön V70 med takräcke, och ryckte i dörren och kunde förvånat konstatera att den inte öppnades - kanske med tanke på att det var handtaget till en svart XC70 utan takräcke som dessutom hade massa silverbling på.

Under en resa lämnade jag först hela familjens pass i stolsfickan på planet, vilket upptäcktes när vi skulle vidare till nästa plan, och maken sprang snällt och hämtade den. Under nästa resa glömde jag plånboken på bussen till planet på väg tillbaka.  Nästa igen glömde jag plånboken på planet när vi kom hem. (Vi är numera överens om att jag inte får ha hand om pass, plånböcker m.m. när vi är ute och reser.)

Detta är inte ens hälften, jag gör mycket idiotiskt när jag är trött och stressad.

Hade precis flyttat till London och skulle på jobbintervju, och hittade inte adressen (alla dessa bedrägliga falsk-parallella gator! Inte alls som i NY där gatorna är raka ) men en taxichaufför körde mig snällt den sista biten gratis, eftersom jag upptäckte att jag inte hade pengar nog att betala honom.

På hemvägen gick jag således till en bankomat för att kunna ta tunnelbanan tillbaka, och kunde helt plötsligt inte komma ihåg koden! Eller rättare sagt, jag trodde jag gjorde det men det var min gamla portkod jag slog in. Så efter första misstaget trodde jag att jag hade slagit in koden för fort och slarvat, så jag slog in den igen, noggrant. Fel igen... Sista gången tänkte jag "nähä, tog jag fel kod?" och kom på "rätt" kod som istället var min CSN-kod, och voilà... Mitt kort var borta för alltid, och det var bara att börja promenera. Fem minuter in på min tretimmarspromenad kom jag såklart på den riktiga koden...

När jag fortfarande bodde i London jobbade jag på ett ställe där vi fick ta taxi in till jobbet och tillbaka hem om vi jobbade på helger. Jag hade precis träffat min blivande man och var otroligt nykär, vilket gjorde mig ännu mer disträ än normalt. Behövde jobba undan en del saker en söndag, men tyvärr blev det uppenbart att jag var för disträ för att kunna jobba effektivt, så efter ett par timmar gav jag upp. Det var vinter och kallt och jag hade nyligen förlagt mina handskar, så jag gick in i en butik och köpte nya innan jag tog taxin hem. Femton minuter senare klev jag glatt ur taxin, betalade och glömde handskarna i taxin och såg aldrig röken av dem igen... Har nog aldrig ägt något så kort tid.