• Anonym (korkad)

    Korkade saker ni gjort

    Berätta om korkade saker ni gjort. Låt mig få skratta lite den här annars tråkiga kvällen. 

    Jag börjar:

    Jag reser ensam i USA och anländer till South Beach / Miami kl. 11 på förmiddagen. Jag har varit uppe hela natten i New York och festat. Trött, grinig och bakfull är jag. De snälla flickorna på hotellet kunde dock ge mig ett rum genast, fast klockan inte ens var middag ännu. Jag tar en dusch och sover två timmar.

    Sen går jag ut för att köpa vatten och snacks. Då jag ska betala hittar jag inte mitt kreditkort någonstans. Jag lämnar allt och springer till hotellrummet, och tömmer min ryggsäck, river ut allt ur kappsäcken och tömmer alla fickor och går genom alla saker två gånger. Hittar inget. Springer ner till receptionen och frågar om de hittat något kreditkort eller om jag glömde det kvar då jag checkade in. No luck. Just nu finns det inget annat att göra än att spärra kortet. Sagt och gjort, ett telefonsamtal senare är kortet spärrat.

    Här sitter jag nu, första dagen i Miami, trött, bakfull, svettig, nervös och alla mina saker är utspridda i en enda röra. Jag börjar städa, och ska sätta in mitt pass i rummets kassaskåp. Just då faller det där jävla förbannade kreditkortshelvetet ut ur passet, mindre än 5 minuter efter att jag spärrat det. Tydligen hade jag bara satt in det mellan sidorna i det då jag checkade in. Tur jag hade ett till kort med mig.

    En till:

    Jag bor nära mitt jobb, bara 5 minuters promenad.

    En fredag hade vi ätit en rejäl frukost tillsammans på kontoret. Vid lunch var jag ännu mätt, och beslöt mig för att gå hem och fixa en kopp kaffe och en macka. I hallen står ett 24-pack med min favoritöl. Här börjar det korkade hända: Jag tar en ölburk, laddar kaffekokaren och fixar en macka, sätter mig vid bordet, öppnar ölburken(!) och tar några rejäla klunkar(!) ur den. Och gott var det, det var ju fredag! I det här skedet börjar det gå upp ett ljus för mig vad jag håller på med. Det är lunch, jag dricker öl och jag ska till jobbet ännu, hur fan gick det här till? Nu var det bara att borsta tänderna, slänga in lite tuggummi och knalla iväg tillbaka till jobbet.

    Fotnot: Jag är inte alkoholist, och jag har absolut inga tendenser till missbruk av något slag!

  • Svar på tråden Korkade saker ni gjort
  • Anonym (Bussen)
    Rakad Apa skrev 2015-09-15 21:19:38 följande:

    Råkade göra en liknande tabbe. Jag skulle ta ut pengar i en bankomat och min polare körde mig dit. När jag sedan hoppade in i bilen igen så satt det en förskräckt zigenarkärring bakom ratten. Jag var nog minst lika förvånad som hon, hade ju i all stress hoppat in i fel bil. Hjärnan måste ha fått kortslutning för bilarna var ju inte ens lika varandra.

    Min kompis som satt och väntade i sin bil såg hela spektaklet och fick sig ett gott skratt.


    Haha!! Jag dööör!! Det var inte bara din kompis som fick sig ett gott skratt kan jag säga..
  • Anonym (Bussen)
    Chianti skrev 2015-09-15 18:05:03 följande:

    Jag har nattparkerat min MC på gatan ett par gånger med nyckeln i tändningslåset. En stöldbegärlig racehoj. Men ibland har man tur också, den har snällt stått där och väntat på morgonen.


    Ja det kan man snacka om tur!

    Mitt barn brukar vara supernoga med att låsa sin nya cykel för att sedan lägga nyckeln i cykelkorgen.. Helt synlig!..

    Folk kanske tror att det är dolda kameran kanske så därför tar de inte grejerna?
  • HäckHäxan

    Oj jag har lyckats låsa ute mig själv i pyjamasbyxor, nätbrynja och tofflor ihop med 55kg okopplad hund. Fick stängt in honom i gäststugan och där inne hittat en trasig dunjacka att ta på mig. Blev en helt klart intressant promenad genom halva kommunen för att få tag på en telefon och ringa sambon.

    Glömt plånboken på biltaket när jag tankade och åkte till skaras sommarland utan. Personalen på macken hittade den och jag återfick den när jag kom hem.

    Glömt plånboken i en spelbutik jag var i dagligen och drack kaffe. De hade den där i tryggt förvar i tre dagar innan jag kom och frågade om de sett den. Började leta efter den först när alla kontanter tog slut. Är så van att förlägga den och de hade varit tysta i tre dagar när jag var där och fnissande undrat när tusan jag skulle börja sakna den.

    Tappat mitt etui jag använde som plånbok en gång jämte 45:an när den byggdes ut. Den låg precis där alla brukade gå över vägen i nästan tre dagar innan jag fattade att den var borta och dessutom hittade den full med pengar och kontokort. Inte ens jag tyckte att jag förtjänade att ha sån tur och absolut inte eftersom jag tappade den när jag på fyllan stal en bit markduk från bygget :-/

    Jag har åkt till göteborgskalaset med bara ett sminkat öga. Förfestade och skulle testa ett annat sätt att sminka så jag gjorde bara ens ögat först och sen vips försvann tiden och vi var tvungna att åka till stan. På vägen mötte vi dessutom en kossa som stod mitt i vägen och vägrade flytta på sig. Jag fick uppdraget att fösa in den i hagen och de andra åkte och knackade dörr för att hitta rätt bonde. Helt klart intressant i platåskor med stilettklackar. För säkerhetsskull hånglade jag med bondpojken som dök upp med sina päron för att laga stängslet. Fick kopplat att han bara var 17 och flydde platsen fort som fan och vrålade typ skjut mig till mina vänner. Men ack så vacker han var med helt fantastisk långt lockigt hår

    Har kommit hem otaliga gånger och försökt hitta nycklarna i väskan för att inse att de redan sitter i dörren där jag uppenbarligen glömt dem när jag lämnat hemmet. Lika tacksam varje gång för att jag kommit ihåg att iaf låsa dörren så alla djur var kvar på insidan av huset.

    Traska iväg i tofflor i snön och efter en stund insett att det är kallt om fötterna och bara wft helvete också!

    Jag har otaliga gånger fått be folk över Facebook att ringa mina mobiler för jag bara inte kan hitta dem. Känns extra smart när man har två så man skall kunna ringa den ena för att hitta den andre men förlägger bägge två!

    Har garanterat gjort många mer helt genuint korkade saker under min livstid. Det är så att vänner och familj liksom himlar med ögonen och säger höhö är inte det typiskt för häxan. Ehhhhh :-|

  • HäckHäxan
    Rakad Apa skrev 2015-09-15 21:39:05 följande:

    Jag är rätt disträ som människa och lägger saker på konstiga ställen när jag är distraherad.

    Hur som haver, jag skulle på fest hos en kompis och när jag skulle dra hemifrån och låsa ytterdörren till min lägenhet så inser jag att hemnyckeln inte är i fickan. Jag går således tillbaka in och vänder hela lägenheten upp och ner i jakten på nyckeljäveln.

    Uppgiven och irriterad så ger jag upp och förlikar mig med det faktum att jag blir tvungen att stanna hemma den kvällen. Så jag slår på TV:en och går till kylskåpet för att hämta läsk. Och vad hittar jag i kylskåpet månntro? Jo hemnyckeln! Så kvällen blev lyckad ändå. smile1.gif

    Gjorde samma misstag några månader senare fast då lade jag in fjärrkontrollen till TV:en i kylen istället. Blir så jävla trött på mig själv för den extrema virrpanna man är!


    ?Livet är för viktigt för att tas på allvar.? - Oscar Wilde
    Hahhaa jag gör sånt hela tiden.

    Skällde på fd sambon en gång för det fattades en tallrik, glas och bestick och han brukade slarva bort ungefär allt. En dag öppnar jag frysen och får syn på allt på en hylla och inser i en Flashback att det dessutom är jag som ställt in dem. Fick vackert be om ursäkt.

    Just nu har jag lyckats förlägga ett par nya röda gummiskor hos någon de finns inte hemma men ingen av mina vänner har sett dem. De är så jag börjar undra om jag tappat dem när jag cyklat eller helt disträ ställt ur dem någonstans på gatan när jag rotat i väskan och glömt lägga tillbaka dem igen.
  • Anonym (Bussen)

    Har dock inte gjort det själv ännu men sett flertalet människor som kommit ut från t.ex tandläkaren med de blå skoskydden kvar på skorna..

  • Anonym (Smulan)
    HäckHäxan skrev 2015-09-15 22:15:45 följande:
    Hahhaa jag gör sånt hela tiden. Skällde på fd sambon en gång för det fattades en tallrik, glas och bestick och han brukade slarva bort ungefär allt. En dag öppnar jag frysen och får syn på allt på en hylla och inser i en Flashback att det dessutom är jag som ställt in dem. Fick vackert be om ursäkt. Just nu har jag lyckats förlägga ett par nya röda gummiskor hos någon de finns inte hemma men ingen av mina vänner har sett dem. De är så jag börjar undra om jag tappat dem när jag cyklat eller helt disträ ställt ur dem någonstans på gatan när jag rotat i väskan och glömt lägga tillbaka dem igen.
    Sådant gör jag också hela tiden. Tror att jag ringer mina egna mobiler mer än jag får inkommande samtal från andra. Köpte en ny lammullströja för ett tag sedan. Hittade den i min garderob med prislapp och allt ett par dagar senare och kunde inte för mitt liv komma ihåg att jag köpt den. Bad tonåringen fråga alla sina kvinnliga vänner om de möjligen glömt en nyinköpt tröja här. Nu ytterligare någon vecka senare kommer jag på att det faktiskt var min tröja och kommer tom ihåg var jag köpte den. Nu är den borta, antagligen en av tonåringens bekanta som är lika disträ som jag som kanske kom på att de eventuellt köpt en lammullströja.
    Det tar tid och energi att vara så disträ. Letar jämt efter någonting och försöker återskapa var jag var senast jag hade just den prylen (om jag kommer ihåg det). Har alltid varit sådan, så jag kan inte skylla på åldern.
  • Anonym (Rutan)

    När jag fortfarande bodde i London jobbade jag på ett ställe där vi fick ta taxi in till jobbet och tillbaka hem om vi jobbade på helger. Jag hade precis träffat min blivande man och var otroligt nykär, vilket gjorde mig ännu mer disträ än normalt. Behövde jobba undan en del saker en söndag, men tyvärr blev det uppenbart att jag var för disträ för att kunna jobba effektivt, så efter ett par timmar gav jag upp. Det var vinter och kallt och jag hade nyligen förlagt mina handskar, så jag gick in i en butik och köpte nya innan jag tog taxin hem. Femton minuter senare klev jag glatt ur taxin, betalade och glömde handskarna i taxin och såg aldrig röken av dem igen... Har nog aldrig ägt något så kort tid.

  • MeAngeleyes

    häromveckan letade jag febrilt efter nycklarna till vårat gårdshus och ringde även till sambon och skällde ut honom och kallade honom argt för SLARVER eftersom han ofta lägger nycklar och sånt där det inte ska vara. Sen hittade jag nycklarna liggandes i fönstret där jag lagt dom tillsammans med en sax för att hitta borttappade saker!

  • Anonym (Fluff)

    Var på fest för massa år sen och behövde pissa.

    Det var kö till toan så bestämde mig för att gå ut i snön, bakom ett träd. Det var massvis av skor i hallen. Jag hittade inte mina utan tog ett par lämpliga. Det var massa snö ute. När jag är klar går jag in igen. De blev rätt blöta pga mkt snö. Fina blanka herrskor. Typiskt. Hämtar toapapper. Kollega kommer och säger att det är chefens skor. Jag står på alla fyra och torkar skorna när han helt plötsligt kommer. Pinsamt.

    En annan gång går jag till en bar med vänner. Är där till stängning. En jacka kvar i garderoben. Sätter på mig "min" jacka och märker att den är kort i ärmarna. Den ser exakt ut som min jacka men i för liten storlek. Kul upptäckt när man är full. Går ut. Ser en person i min jacka. Men den hävdar att den inte är min.

  • HäckHäxan
    Anonym (Smulan) skrev 2015-09-15 22:24:37 följande:
    Sådant gör jag också hela tiden. Tror att jag ringer mina egna mobiler mer än jag får inkommande samtal från andra. Köpte en ny lammullströja för ett tag sedan. Hittade den i min garderob med prislapp och allt ett par dagar senare och kunde inte för mitt liv komma ihåg att jag köpt den. Bad tonåringen fråga alla sina kvinnliga vänner om de möjligen glömt en nyinköpt tröja här. Nu ytterligare någon vecka senare kommer jag på att det faktiskt var min tröja och kommer tom ihåg var jag köpte den. Nu är den borta, antagligen en av tonåringens bekanta som är lika disträ som jag som kanske kom på att de eventuellt köpt en lammullströja.
    Det tar tid och energi att vara så disträ. Letar jämt efter någonting och försöker återskapa var jag var senast jag hade just den prylen (om jag kommer ihåg det). Har alltid varit sådan, så jag kan inte skylla på åldern.
    Jag också tror fan det är genetiskt för min mamma är likadan.

    En mening som mitt barn ofta upprepade när hon började dagis var.

    -jag muttrar, vart fan är min handväska.

    Hon kom hem från sin pappa en dag och han säger jadu häxan det är i vart fall inte jag som lärt vårt barn säga fan. Jag bara va? Och jan berättar att han hört henne gå runt och upprepa meningen som ett mantra. Jag svara menar du att du inte använder handväska åh du konstiga man Gissningsvis så har jag gått runt och sagt orden tyst ungen har frågat vad jag gör och jag har svarat att jag muttrar. I hennes värld blev det jag muttrar vart fan är min handväska. Innan vi fick henne att sluta med den meningen hahhaha

    Imorse klev jag ut ur huset och möttes av det här. Nyckeln kvar i dörren över natten. Dumt att låta eventuella tjuvar bråka med att bryta upp dörren, mycket bättre att ge dem en nyckel direkt!
Svar på tråden Korkade saker ni gjort