åldersskillnad förhållande? 15 år

Det är 14 år mellan mig och min sambo. Jag lärde känna han när jag var 14/15 genom gemensamma kompisar men vi blev ttillsammans en månad innan jag fyllde 16 och jag bodde med mamma då och hos honom på helgerna men jag ljög för mamma och sa att det var hos en kompis först då jag var rädd för vad hon skulle tycka. Men jag bblev gravid i sseptember samma år och då efter någon månad så berättade jag för henne och eftersom jag var gravid så ville hon träffa honom och hon bryr sig inte så mycket om hans ålder utan hur han är som person.

du är bara ett barn och risken finns att bli uttnytjad.Vad vill du?Var rädd om dig.

Jag är inte förälder så kan inte svara ur det perspektivet. Men nej, en sån stor ålderskillnad i den åldern är väldigt stor. En 22-åring har ett väldigt stort känslomässigt övertag över en 15-åring. En 22-åring är vuxen, en 15-åring är ett barn. Jag själv är 20 år gammal, och skulle aldrig tänka tanken på att vara ihop med en 15-åring. Ärligt talat så känns det äckligt, av den äldre alltså.

Håller absolut med i frågan om det känslomässiga övertaget. Men övertaget är också kunskapsmässigt och ekonomiskt. Din partner är vuxen men inte du. Han vet, av naturliga skäl, mer än du och om han skulle vilja kan han lätt lura dig. Ni befinner er också i helt olika livssituationer. Du är tex fortfarande ekonomiskt beroende av dina föräldrar.

Det behöver inte vara något tokigt med så här stor åldersskillnad. Men ofta är det tyvärr det. Vanligtvis är inte vuxna intresserade av att ha förhållanden med barn/ungdomar - om de inte bara är ute efter sex. Ett sätt att minska risken för det är att låta bli sexet, kanske ett halvår/ett år och se vart förhållandet leder.

Var rädd om dig, TS. Ta hjälp av exempelvis dina föräldrar för att bedöma om han är ok. Ju fler människor man har mött i livet desto bättre blir man på att bedöma sånt.

Allt beror ju på hur man är som personer, men visst kommer det att uppstå problem. Blev själv tillsammans med min man när jag var 15 och han 24 (och vi är fortfarande tillsammans efter 27 år) och det hade nog aldrig gått om han inte varit en så generös man. Eftersom vi flyttade ihop när jag gick i ettan på gymnasiet så fick han i princip försörja mej också - som tur var tjänade han ganska bra och jag tror aldrig att vi har bråkat om pengar. 

Ett annat stort problem kan vara att omgängeskretsarna är på så helt olika ställen i livet - från vilda fyllefester till barnfamiljer.

Va i den åldern när jag träffade min nuvarande första gången. Tog dock 2 år innan vi blev tillsammans då den åldersskillnaden är stor när man är 15 men mindre när man är 17.  Men ni kan ju testa och se om det funkar men gör inget du inte vill!

När jag var 15 så brukade jag träffa en kille i Stockholm som var 10 år äldre än mig. Sa aldrig något till mina föräldrar. Det var tur att jag inte råkade illa ut, eftersom dom inte hade någon aning om vart jag var.