• Anonym (Anonymus)

    Min abort gör mig deprimerad

    Jag gjorde abort för några år sedan. Jag ville inte genomföra den men jag var ung och min pappa lät mig inte ha barnet. Jag har aldrig kunnat släppa tanken, idag är det inte lika jobbigt eftersom jag lärt mig kontrollera mina känslor bättre och låter mig själv vara ledsen äver det ibland. Men sorgen jag känner kommer i perioder. Ibland känner jag att livet blir hopplöst och knte alls är som det kunnat vara. Alla frågor som jag aldrig kommer få svar på är det jobbiga. Skulle det varit en tjej eller kille? Skulle barnet vara mig eller sin pappa lik? Allt är som ett stort frågetecken. Jag längtar ihjäl mig tills om jag någonsin får ett barn. Nästan att jag känner en saknad för någon jag aldrig träffat. Känner någon igen sig eller har hjälpande råd att ge mig?

  • Svar på tråden Min abort gör mig deprimerad
  • annie1994c

    Föest och främst styrkekramar till dig! Så hemskt att du behövde göra abort mot din vilja. Jag har själv gjort abort för nästan ett år sedan och förstår dig exakt. Att du känner en saknad över något som aldrig fanns känner jag igen ! Tyvärr har jag inte något bra råd förutom att det kan löna sig att cå till kuratorn även om de känslorna bara kommer i perioder, sen är det alltid bra och kunna prata ut,eller skriva ner allt du har på hjärtat. Jag har lyckats finna en form av "connection" med barnet som aldrig blev till vid ett ställe. Dit går jag när jag bara vill vara ensam och tänka igenom allt, skriva ner alltjag har på hjärtat. Hoppas jag kunde vara till någon hjälp

  • Alvarebecca
    annie1994c skrev 2015-11-06 07:26:46 följande:

    Föest och främst styrkekramar till dig! Så hemskt att du behövde göra abort mot din vilja. Jag har själv gjort abort för nästan ett år sedan och förstår dig exakt. Att du känner en saknad över något som aldrig fanns känner jag igen ! Tyvärr har jag inte något bra råd förutom att det kan löna sig att cå till kuratorn även om de känslorna bara kommer i perioder, sen är det alltid bra och kunna prata ut,eller skriva ner allt du har på hjärtat. Jag har lyckats finna en form av "connection" med barnet som aldrig blev till vid ett ställe. Dit går jag när jag bara vill vara ensam och tänka igenom allt, skriva ner alltjag har på hjärtat. Hoppas jag kunde vara till någon hjälp


    Tack så mycket för visande förståelse. Det känns alltid bra när man känneR att en annan människa förstår och att vi genomgått samma sak. Kan tycka det är svårt att prata med folk som inte själva upplevt det eftersom det kan vara svårt att sätta sig in i. Jag har faktiskt funderat på att skriva men aldrig tagit tag i det, det är en bra ide. Jag får ta tag i det nu och jag tackar dig för råd och stöd. Du är stark som delade med dig av dina erfarenheter.
  • annie1994c

    @Alvarebecca; skönt o.höra att ag kunde vara till nytta :) vill du prata ut elr nåt e d bara att pma mig :)

Svar på tråden Min abort gör mig deprimerad