En käftsmäll till undergångsprofeterna

Det är inte jag som varnar. Det är finansdepartementet, AMS/AF, finanspolitiska rådet ...

Men det är bra att du lever i nuet, för det är nu vi har chansen att vara proaktiva, att agera och försöka lindra effekterna av det som kommer.

Det är inte jag som varnar. Det är finansdepartementet, AMS/AF, finanspolitiska rådet ...

Men det är bra att du lever i nuet, för det är nu vi har chansen att vara proaktiva, att agera och försöka lindra effekterna av det som kommer.

Med tanke på att flyktingar inte räknas med i statistiken så är denna info rätt undermålig.

Vilket land lever du i egentligen? Om man inte ser de kraftigt ökade problemen som avkumuleras i detta land måste man antingen vara riktigt naiv eller korkad.

"De senaste åren har varit de sämsta Sverige upplevt under efterkrigstiden i term av produktivitetsutveckling och tillväxt av BNP per capita. Detta har sammanfallit med den snabbaste invandringen i Sveriges historia. Detta bevisar inte i sig att rekordinvandringen orsakade den dåliga ekonomiska utvecklingen, post hoc ergo propter hoc. Det går att indirekt räkna ut att invandring troligen bara är en bidragande förklaring för den usla tillväxten. Andra förklaringar inkluderar krisen i omvärlden, svag exportutveckling samt en restriktiv penningpolitik relaterat till ohälsosamma tecken på bostadsmarknaden. Framtiden får utvisa om en mer expansiv penningpolitik och återhämtning av konjunkturen i omvärlden kommer att lyfta BNP-tillväxten igen."

Observera: BNP är ett mått på hur mycket pengar som spenderas. Om jag lånar 4 miljoner och köper krukväxter för hela skiten och ställer ut på verandan för att ruttna, skulle du säga att min ekonomi är bra då? För det är ungefär vad som sägs i Sverige idag om ekonomin, om än kraftigt överdrivet.

Jag har fakta på min sida och dessa är orubliga, såvida inte man föredrar att fiffla med siffror och presentera sina lögnaktiga åsikter.

 

Lögnerna och propagandan i ts är redan bemött från många olika håll.

"

Tillväxt varierar kraftigt med konjunkturer och finanskriser, men historiskt har BNP per capita långsiktigt växt med ungefär två procent per år i västvärlden. Ensammanfattningsstudie förklarar ?For nearly 150 years, GDP per person in the U.S. economy has grown at a remarkably steady average rate of around 2 percent per year?.

Så ser den långsiktiga utvecklingen ut även i Sverige och andra västeuropeiska länder,främst på grund av teknologisk utveckling. Mellan 1950-2014 växte BNP per capita med 2.1 procent per år. Utöver detta hade Sverige en befolkningstillväxt på 0.5 procent per år under perioden. Alla siffror i texten är fasta inflationsjusterade priser.

Tredje kvartalet i år växte BNP jämfört med kvartalet innan med 3.4 procent på årsbasis, det vill säga dessa tre månaders tillväxttakt om den skulle fortsätta ett år. Notera distinktionen mellan kvartalstillväxt och tillväxt sedan sista kvartalet: hur snabbt ekonomin växte under september är en seperat sak från hur snabbt ekonomin växte mellan september förra året och september i år. Tillväxten var ovanligt stark med 4.5 procent sista kvartalet 2014. Det innebär att BNP växt med 3.9 procent om man jämför tredje kvartalet i år med tredje kvartalet 2014. Justerad för befolkningstillväxt var siffran 2.8 procent tillväxt i BNP per capita.

Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski skrev nyligen en hårt kritiserat ledare som drar långtgående växlar från dessa siffror.

När BNP används som ett mått på ekonomis välmående justerad det för befolkning. Justeringen är inte så viktigt för länder med stabil befolkning, men Sverige har numera snabb befolkningstillväxt. Att rättvisande siffror på hur välståndet utvecklas över tid kräver befolkningsjustering är självklart. Om Sverige slogs samman med Polen imorgon skulle det nya landet ha mycket högre BNP än dagens Sverige. Men det skulle inte vara ett mer välmående land. Det är därför den som vill mäta en ekonomis välstånd istället använder BNP per capita.

Sverige har snabb befolkningstillväxt på 1.4 procent tredje kvartalet. Justerad för detta växte BNP per capita på årsbasis 1.9 procent tredje kvartalet 2015. Det är en OK siffra, men inte speciellt imponerande. Det ändrar inte att Sverige långsiktigt har upplevt extremt svaga siffror på sistone. Ett sätt att illustrera detta är att redovisa tillväxt i olika perioder:

1950-2015: 2.1 procent per år
1990-2006: 2.1 procent per år
2006-2015: 0.6 procent per år

Jag jämför med 2006 för att det är ett relativt normalt år och början på en mandatperiod. Den rödgröna regeringens budget valde att jämföra med 2007 i stället: ?BNP per capita är ett mått på ekonomisk levnadsstandard som bättre visar hur ökad produktion fördelas per genomsnittlig invånare. Trots en viss återhämtning efter finanskrisen var BNP per capita inte högre 2014 än 2007?

Det är första sjuårsperiod i efterkrigstiden med negativ tillväxt i BNP per capita. När ekonomin är under resursutnyttjande som idag brukar tillväxten vara högre. En tillväxttakt på 1.9 procent är inte speciellt imponerande mot bakgrund av detta. Dessutom är redan dessa mediokra siffror dopade. Asylsökande räknas inte i befolkningsunderlaget innan de fått uppehållstillstånd och folkbokförs. SCB: ?De asylsökande är inte folkbokförda i Sverige och räknas därför inte som invandrade eller tillhörande den svenska folkmängden.?

Fler asylsökande leder till att antal som vistas i Sverige ökar kraftigt, vilket omedelbart leder till mer konsumtion och investeringar i bostäder och annat. Men det tar tid innan dessa räknas in i befolkningsunderlaget som BNP delar på. Utöver befolkningsökning tog Sverige emot ca 44000 asylsökande under tredje kvartalet 2015. Antal som vistas i ett land är inte exakt jämförbar med befolkningsökning, men detta motsvarar på årsbasis entillväxttakt på 1.8 procent utöver 1.4 procent i vanlig befolkningsökning. Om asylsökande skulle räknas med befolkningen skulle BNP per capita nästan inte växt alls.

DN ledarartikel om BNP är märkligt i flera avseenden. Artikeln bortser ifrån att tillväxten till stor del drivs av ökat belåning. När vi jämför hur stor ekonomin är i dag med hur stor den var förr i tiden bör man tänka på konjunkturcykeln. Därför ska man akta sig för att jämföra dagens ekonomi med nära botten på en lågkonjunktur som 1993. Annars riskerar vi att konstgjort blåsa upp hur pass bra ekonomin gått historiskt sett.

DN sätter inte tillväxtsiffrorna i kontext vare sig när det gäller befolkning eller normal långsiktig tillväxttakt, och verkar inte känna till vad normal tillväxttakt är. Peter Wolodarski skriver exempelvis: ?Om någon på 1990-talet sagt att den svenska ekonomin skulle växa med drygt 50 procent under de kommande två decennierna skulle personen ha avfärdats som verklighetsfrånvänd?

Varför i guds namn skulle ekonomer avfärdats för att säga att BNP per capita framöver skulle växa med historisk norm? Trots att Peter Wolodarski som sagt räknar från botten av en djup lågkonjunktur 1993. De siffror som DN citerar som någon sorts mirakel är strax under Sveriges historiska snitt, och är med andra ord inte särskilt imponerande

Detta påpekas även av Fredrik Johanssons utmärkta ledare i SVD:

?I en lätt föreläsande ton förklarar Wolodarski för sina läsare att Sverige minsann haft god tillväxt sedan 1990-talets mitt och att det skulle vara en stor överraskning för dem som var med då. ?Om någon sagt att den svenska ekonomin skulle växa med drygt 50 procent under de kommande två decennierna skulle personen ha avfärdats som verklighetsfrånvänd.? Really? 50 procent tillväxt på tjugotvå år är knappt 1,9 procents ekonomisk tillväxt per år. Med blicken mot historien är det naturligtvis helt fel att påstå att en sådan tillväxttakt skulle vara ?verklighetsfrånvänd.? Tillväxten i svensk ekonomi har inte varit jämn sedan 1970, men den har i snitt uppgått till drygt två procent av BNP.?

Avsändare Tino.

Har du mer lögner eller propaganda att producera som att massinvandringen är en vinstaffär trots att det inte har varit det sen vi började och inte ens dom mest lämpade för integration här har inte lyckats som grupp kan vi ta det också.

 

 

Jag förstår inte varför ni - som stödjer regeringen - inte pekar på det faktum att regeringen kommer att regera på sin egen budget 2016.

För det du tar upp har inte mycket med välfärdsstaten att göra och det är just den som har tagit många smällar under 2015. Att några samhällssegment har fått mer pengar i plånboken hjälper föga vid exempelvis långa vårdköer och när polisen har undermåligt med resurser.

Men om vi anstränger oss kan vi säkert finna någon bransch som går sämre än väntat.
(Pessimismen som ideologi)

De utlänningar som kommer till Sverige idag börjar inte räknas mot arbetslösheten innan ca 2018. innan dess är de i asylprocessen och får (väl inte?) arbeta. Arbetslösheten beräknas öka ca 2018. Eller möjligen redan 2017 enligt denna debatt med finansminstern:

http://www.svt.se/articles/andersson-s-och-kristersson-m-i-debatt-om-ekonomin?searchbarActive=true/

Vi går också back till minst 2020 och måste därför finansiera vår välfärd med lån i (minst) en fem år till:
https://www.gp.se/ekonomi/1.2935070-sveriges-kurvor-pekar-uppat

Står här också, tillsammans med lite annat:
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.25cbe81c14b70efda5323c7/1425028850889/Budgetunderlag_2016-2018_AF1.pdf

I princip så kommer skillnaderna att öka. Folk med efterfrågad utbildning har möjligheter att få jobb men de utan rätt utbildning kommer att fastna allt hårdare och djupare i arbetslöshet. Det hjälper inte att vi nu ökar på antalet personer i landet med obefintlig, eller svag, utbildning och med låga chanser till jobb.

Den lösning som bland annat finanspolitiska rådet säger måste till innebär införandet av låglönejobb. På riktigt. Enkla jobb till låg penning som även outbildade kan klara av. Barnflickor, rensa ogräs ...

Statsministern har redan kallat dessa jobb för "beredskapsarbeten in de gröna näringarna". han såg framför sig alla dessa utlänningar gå omkring med busk-röjare och rensa sly i vägdikena.

Principen med dessa "beredskapsjobb" är densamma som att anställa nannys och house maids.
De är positiva förutsatt att man justerar arbetsmarknaden för att få in invandrarna på den. Deras slutsats är: "Mer av det gamla är inte nog."

Står rakt upp och ned i länkarna:

Arbetslösheten kommer att öka runt 2017-2018 när dagens invandrare börjar komma in i statistiken. Uttalandet är någon dag gammalt.

Sverige kommer att gå back till minst 2020 och vi kommer att behöva låna pengar och öka statsskulden för att finansiera välfärden. Också det uttalandet är bara någon dag gammalt.

AMS-rapporten fick du som lite extra-läsning med en fördjupning kring vad det är som sker.