Inlägg från: Anonym (Mardröm) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Mardröm)

    Oönskad graviditet, kejsarsnitt och amning

    Jag har bestämt mig att inte amma och har redan fått godkänt för kejsarsnitt. Jag vill inte ha ett äckligt underliv av att föda naturligt jag vill inte plågas av att amma. Egentligen ville jag inte ens ha barn. Jag upptänkte att jag var gravid v 25. Pga att jag inte fått mens på flera år då jag ätit minipiller. Båda jag och kille vill ej ha barn. Min graviditet har varit symptomfri och det var först jag jag fick mage som jag tänkte ta testet (var ändå d sista jag trott och tänkte att jag bara har gått upp i vikt) vi blev traumatiserade båda två men det var inget vi kan göra nåt åt och bestämt oss att älska vårt barn. Jag har alltid varit emot hetsen överallt om vad en bra mamma är. Jag har i min omgivning sett mer kvinnor som lider av förlossning o amning att jag vilö ta avstånd från allllt sånt och vill göra d på mitt sätt. Svärmor är rasande. Kallar mig redan för em dålig morsa och jämför mig med hennes enligt henne perfekta och enligt mig miserabla mor till dotter. Har hon ens rätt att lägga sig i? Hon har gått så långt att hon varit på min vc och velat konfrontera min bm som Stöttat mig och mina val. Hon har tom försökt anmäla min bm. Det känns som om jag lever en mardröm som jag inte kan vakna från.

    Varför detta hat mot oss som vill göra annorlunda?

  • Svar på tråden Oönskad graviditet, kejsarsnitt och amning
  • Anonym (Mardröm)
    Anonym (Nej) skrev 2016-02-07 20:15:35 följande:

    Din svärmor ska inte blanda sig i,det räcker väl att hon fött sina egna ungar.Förstår att det är jobbigt att veta om grav.i v 25 och när ni inte ville ha barn.Men önskar er lycka och hoppas ni mår bra med eran bebis!Vilken gåva.


    Jag försöker vänja mig vid tanken att bli mamma. Vi vet att vi kommer älska barnet mer än allt annat och detta är enda trösten i mitt mardrömslika liv just nu. Vi söker en trea börjat kolla barngrejer läsa barnböcker osv. Jag hade trott att jag aldrig skulle skaffa barn så jag har aldrig intresserat mig av barnsaker hur de ska tas hand om. Uppfostras. Hur man ens ska hålla de levande. Kan jag ens barnvisor? Barnhistorier? Gå på babysim träffa mammor och pappor. Hemska tankar och ständig oro att jag kommer att skada barnet. D läskiga med att jag har rökt druckit festat tränat hårt ätit allt som man ej bör äta under alla dessa veckor utan att Jag visste att jag var gravid.

    Jag menade inte nåt elakt när jg skrev äcklig. Ber om ursäkt för ordvalet. Är bara inte beredd på kroppsliga förändringar. Plus alla dåliga erfarenheter av vänninor som fått hela regionen spräckt pga naturlig födelse. Och majoriteten som inte kan kontrollera kissandet och alla knipövningar. Äckligt är det kanske i te men underlivet förändras av födelse punkt. Inget jag är beredd på
  • Anonym (Mardröm)

    Mitt problem är nu min svärmor som har väldigt bestämda åsikter om vad en bra mamma är. Jag vill ta bort henne från mitt liv.

    Hon Har redan dömt ut mig. Hon hatar mig redan eftersom "hennes son kommer riskera ha rödhåriga barn som kommer att bli mobbade. Till skillnad från hennes andra barnbarn som alla är blonda och fina. Jag mår kasst

  • Anonym (Mardröm)

    Kan jag välja att inte ha henne i mitt och barnets liv??

  • Anonym (Mardröm)
    Anonym (eh) skrev 2016-02-07 21:12:27 följande:

    Varför ska inte barnet få träffa sin farmor? Vad säger barnets pappa?


    Han har inte så bra relation till henne de pratar inte
  • Anonym (Mardröm)
    nevermind skrev 2016-02-07 21:13:50 följande:

    Vilka jävla kärring!!!! Vad säger din sambo? Jag hade blivit vansinnig om min morsa betett sig sådär mot min sambo!


    Han pratar inte med henne. De hade ingen bra relation till varandra när han växte upp.
  • Anonym (Mardröm)
    Cilla93 skrev 2016-02-07 21:26:59 följande:

    Det låter som en hemsk svärmor. Med tanke på hur du mår borde du prata med din barnmorska om det, du kanske kan få prata med en kurator eller liknande? Du hade ju inte alls tänkt skaffa barn och få veta det i vecka 25 måste vart tungt.


    Det var och är fortf väldigt tungt. Det är därför som de kunde fixa så att jag kunde få kejsarsnitt utannproblem. Pratar med kurator båda jag och min kille. Han är lika chockad och rädd han med :(
  • Anonym (Mardröm)
    Anonym (T) skrev 2016-02-07 21:28:49 följande:

    Du kan få "äckligt underliv" även om du gör kejsarsnitt då hormoner kan påverka underlivet väldigt mycket och du kommer blöda därifrån även om du gör kejsarsnitt

    Amma behöver du inte göra, men vill och kan du göra barnet en tjänst så kan du klämma/pumpa ut det första någon dag och ge på kopp eller flaska

    Blanda ersättningen noggrannt! Blir barnet väldigt hård i magen kan lite olja eller messmör hjälpa, snacka med bvc om barnet verkar få ont eller inte bajsar på länge

    Babynest är asbra att ha om man vill/måste samsova säkert, bra i spjälsängen också

    Vagn kan man köpa i andrahand i fint skick, bärsjal kan vara jättebra om barnet vill vara nära


    Tack <3
  • Anonym (Mardröm)
    Anonym (?) skrev 2016-02-07 21:42:11 följande:

    Om din partner inte pratar med sin mamma varför gör du det?


    Det gör jag inte heller nu efter allt som har hänt. Deras relation har aldrig varit bra och han slutade prata med hemme när hon pratade skit om mig. Men hon har fortf insyn genom min killes syskon.
  • Anonym (Mardröm)
    BuoBä skrev 2016-02-07 21:45:12 följande:

    Varför ens prata med svärmor om de här sakerna om varken du eller din man har en bra relation till henne? Låter som om det vore en bra idé att bryta kontakten helt ett tag, i alla fall tills ni själva har landat i situationen.


    Jag är rädd att avbryta och påverka mitt barns liv. Jag vet inte hur mycket barn behöver sina mor och farföräldrar. Samtidigt är jag orolig att hon skulle behanda mitt barn illa för att det är annorlunda. Jag tänker även att det finns en möjlighet att hon skulle berätta att hen var oönskad och ett misstag. Jag blir gråtfärdig bara av tanken att barnet skulle få veta our story
  • Anonym (Mardröm)
    Anonym (Sofi) skrev 2016-02-08 00:19:20 följande:

    Jag ska berätta något för dig.

    Jag ville ha barn, jättegärna. Blev aldrig gravid. Jag och min man gick igenom en fertililtetsutredning. Inget var fel. Jag blev tillslut gravid och fick missfall. Blev nästan besatt av graviditet och barn, ÄL-stickor och fan och hans moster.

    Tillslut fick vi en dotter. Jag har verkligen velat ha barn, men inte en bebis. Hade gärna tagit en treåring direkt, men så funkar det ju inte. Men som du kanske förstår så var vår dotter väldigt efterlängtad!

    På BB, efter förlossningen, kände jag inte mycket för vår dotter. Vad ska jag göra med det lilla knytet tänkte jag. Vi connect:ade först några dagar senare, när vi hade landat hemma i lugn och ro. Jag har också hört om mammor som fått känslor för barnet först efter någon vecka.

    Jag var föräldraledig i 8 månader och sedan tog min man över. Vi hade bestämt att dela den lika. Min man sa att han connect:ade ordentligt först under sin föräldraledighet!

    Så, om varken du eller din man har himlastormande känslor för barnet direkt när det kommer, så vet att det kan vara så även för föräldrar som önskar sig sitt barn väldigt innerligt också. För många växer kärlek fram!


    Det är det jag e orolig över. Att jag onte ska älska mitt barn. Har redan enormt med skuldkänslor att jag levde mitt liv som vanligt under mer än halva graviditeten. Druckit alkohol o rökt. Tränat och sprungit maraton. Min kille säger att vi kommer att älska det som vilka föräldrar som helst. Jag känner redan att bandet till det blir starkare för varje spark jag känner. Även killen han grät första gången han kände hur d rörde sig. Vi har bestämt oss att nu ska vi bete oss som vilket par som väntar barn som helst på gott och ont
Svar på tråden Oönskad graviditet, kejsarsnitt och amning