För hård och elak?

Jag uppfattar brevet som lite väl mycket "jag jag jag" "mina behov" sida upp och sida ner. Det är väldigt lite "vi".

Jo, det är bra skrivet, budskapet är tydligt och det är bra att du vet vad du vill, men jag får ändå lite "jag älskar dig, men" och "my way or the highway" över det hela. Jag upplever att du är övertydlig om DIG och DITT. Jag mår lite illa över innehållet och dessa utförliga beskrivningar om dina behov om jag ska vara ärlig. Du hade kunnat korta ner det betydligt.

Någon annan tog upp att du kanske borde ha tagit det lite lugnare om att skriva om just hans barn och istället lämnat det lite mer allmänt kring barn generellt. Våra egna barn ligger oss väldigt nära hjärtat. Nej, här ska man inte vara för ärlig och i just denna fråga varar inte ärlighet längst. Finkänsligheten varar längst. Du hade kunnat få fram samma budskap utan att prata specifikt om just hans barn.

Slutligen: Vilket var syftet med din tråd? Du kan nog inte få svar på om du var hård och kall från oss här på FL. Vi befinner oss inte i din mans skor och vi tolkar saker "utifrån" med viss distans och saklighet. Den distansen har inte din särbo. Det är var hans ribba ligger som spelar roll.

Anonym (keke)

Äldre 16 Feb 16:33

#56

Whitehorse1979 skrev 2016-02-16 15:48:00 följande:

Jag tycker att brevet är bra skrivet.

Hur han tar det är ju såklart upp till honom och ingen kan såklart säga hur han ska känna det.

Så han kan ju tycka att det var för hårt men då är det ju så.

Du är ärlig och som alla vet så varar ärlighet längst.

Otroligt många människor går runt i någon sorts lustig verklighet bara för att vara snälla mot andra.

Och på kuppen så mår de dåligt själva.

Sluta med det.

Alla är värda det bästa de kan få.

Oj, tappar du många vänner i livet? Den som är kantig och för ärlig (och som inte tar hänsyn till effekten som kommer av det, att man anser att det är "deras problem hur de tar det") brukar bli ganska ensamma till slut.

Anonym (keke)

Äldre 16 Feb 17:18

#60

Whitehorse1979 skrev 2016-02-16 16:48:40 följande:

Verkligen inte.

Jag har många vänner om du nu måste veta det.

Du tycker på riktigt att man ska tassa på tå eller?

Jag har däremot klippt kontakten med en del familjemedlemmar efter att de betett sig dåligt och det är inte bara jag i min familj som gjort det.

För blod är inte tjockare än vatten.

Mitt intryck av det du skrev var ett kantigt förhållningssätt.

Jag skriver inte att man "på riktigt ska tassa på tå" (hur fick du det till den ytterligheten - dit är det ju långt), men ärlighet varar inte alltid längst som du skrev. I vissa lägen är det bäst att hålla sin ärlighet för sig själv, som exempelvis om hur ansträngande man tycker att andras barn är och liknande. Är man för ärlig kan man lätt såra människor omkring sig.

Anonym (keke)

Äldre 16 Feb 17:32

#61

ungbrunett skrev 2016-02-16 16:59:25 följande:

Varför ta det lugnare om hans barn? Går man som förälder runt och älskar alla andras barn bara för att man har ett eget? Varför förväntas ts tycka om hans barn för? Ts kanske inte tycker om barn generellt, hans barn specifikt eller vad som helst. Men hur kan man på allvar kräva att någon annan ska tycka om ens barn?

Att brevet omfattas av "jag" är ju ett resultat av att ts beskriver sina behov. Hur ska hon kunna skriva på något annat sätt? Hon vill ju inte ha ett "Vi" i form av ts, mannen och barnet. Varför skulle det vara något "Vi"? Så vitt jag förstår så förstod inte mannen varför hon inte ville leva med honom som sambo, och de har också olika viljor och idéer om livet. Det finns inget "Vi" i den bemärkelsen. Syftet var ju att förklara hennes behov. Ser inte riktigt problemet med det.

Jag har inte skrivit något om några förväntningar eller krav att andra ska gilla ens barn. Här är du ute och cyklar. Jag anser att TS kunde ha utelämnat vissa detaljer som gör just särbons barn "extra betungande" (eftersom det sannolikt sticker rätt i hjärtat) och istället skrivit något generellt om att hon inte önskar leva med barn i allmänhet med allt vad det innebär. Det räcker. Att gå längre är inte meningsfullt.

Med "vi" menar jag givetvis relationen mellan mannen och TS. Och TS skriver själv att det finns ett "vi" eftersom hon anser sig ha en seriös relation. Det är den jag menar med "vi", inte det du lägger in i ordet (typ "familj", som det verkar).

Jag tycker att man kan få fram samma budskap utan att skriva så detaljerat om sina egna behov med betoning på så mycket "jag jag jag".

För hård och elak?

INNEHÅLL